söndag 9 november 2014

Bio: Ouija

Foton copyright (c) UIP
Jag betar av filmer jag missat under höstsemestern, del 2:
Visst blir man misstänksam när en film går upp på bio utan att pressvisas - och inte bara det, SF struntade dessutom i att informera åtminstone Malmöpressen om att filmen skulle ha premiär. Jag hade ingen aning om att OUIJA gick upp redan i slutet av förra månaden. Så det blev till att gå på en ordinarie visning.
I salongen intill visades ANNABELLE. Två spökfilmer samtidigt. "Är det här ännu en 'högriskfilm?' frågade jag den hästsvansprydde unge mannen som rev biljetter. "Nä, det brukar vara ganska lugnt därinne," svarade han. Tja, det var väl den en sanning med modifikation. Det var nog i det närmaste fullsatt, jag och min flickvän var äldst med bred marginal, och vi verkade vara de enda som kommit dit för att faktiskt se filmen. Tio minuter in i filmen kom ett gäng på drygt tio pers insläntrande och verkade skita i att de missat filmens set-up. Efter ytterligare fem minuter kom ytterligare en handfull. Sedan sprangs det på toaletten genom hela filmen, SMS-signaler plingade då och då, och salongen lystes upp när kidsen Facebookade på sina mobiler. Självklart pratades det också. Jag var den ende som sa till. Jag lutade mig fram till barnen som satt framför oss och väste "Håll käften eller gå hem!" - inget snällt "Sch!" här, inte. Sedan lutade jag mig fram igen och röt "Stäng av mobilen, för helvete!". De blev så rädda att de lydde. Men kom igen, det ska inte vara mitt jobb att vara biografpolis.
... Okej. Men filmen, då? utbrister ni. Just det. Den höll jag på att glömma. Och det finns en orsak till det. Den är nämligen allt annat än minnesvärd.
Specialeffektskillen Stiles White (Stan Winston Studio) regidebuterar med OUIJA, ännu en snäll skräckfilm som fått en PG-13-gräns i USA. Temat ouijabräde har vi ju sett tidigare i Kevin S Tenneys WITCHBOARD från 1986 med Tawny Kitaen, en film jag minns som hyfsat okej - fast det är klart, jag var tonåring då och tyckte att det mesta var coolt.
Olivia Cooke, som ser ut som Jessica Albas lillasyster, spelar den väna Laine Morris, som tillsammans med sin blonda och väna kompis Debbie (som jag trodde var hennes syster), brukade leka med ett ouijabäde när de var barn. Ouija, det är ju en sådan där pryl man kan kontakta andevärlden med. Påstås det. De tillverkas av leksaksföretaget Hasbro, som även varit med och producerat den här filmen som är "based on the Hasbro game".
När filmen börjar är de två vännerna unga vuxna. Eller gamla tonåringar. Debbie hittar Ouijabrädet på vinden i huset hon flyttat in i, och spelar det ensam. Det ska man inte göra! Hon blir besatt av en ond ande och hänger sig i en ljusslinga. Laine misstänker att självmordet har med ouijabrädet att göra, så tillsammans med pojkvän, lillasyster och kompisar beger de sig till Debbies hus och kontaktar andar och har sig. Detta kommer att straffa sig dyrt när de får kontakt med den räliga spökflickan Doris, vars läppar är ihopsydda, och hennes spökmor.
Laines kompisar får läpparna ihopsydda och dödas och Laines måste klura ut vad som hände Doris - och hur man ska stoppa hennes framfart.
... Och spänningen ... ligger inte precis tät.
Tvärtom.
Det här är en väldigt fesjonken* film.
Vi får veta vad man kan göra med tandtråd. När spöken dör ser det ut som om de fiser och sedan exploderar. Ibland verkar de rapa och explodera. I en scen har man lyckats få upp en skitstor fåtölj genom en liten, liten lucka. Det förekommer alldeles för många så kallade "false scares"; när till exempel någons pojkvän plötsligt dyker upp bakom en dörr - något som fick den unga publiken i Malmö att skrika och hoppa till.
OUIJA, som är en lågbudgetrulle som kostade fem miljoner dollar, är alldeles för snäll, ointressant och tonårsinriktad. Rollfigurerna är trista. Den enda jag kände igen var Lin Shaye från bland annat TERROR PÅ ELM STREET, DUM & DUMMARE, DEN DÄR MARY och INSIDIOUS-filmerna. Hon spelar en mystisk kvinna i rullstol inspärrad på mentalsjukhus.
Filmen är inte tillräckligt dålig och irriterande för att få en etta i betyg, men nej, det här är inget att hänga i julgranen. Däremot fick jag lust att se om WITCHBOARD.








(Biopremiär 29/10)

*Ni utsocknes säger nog "fisljummen".

-->



0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx