Bio: Interstellar

Foton copyright (c) Warner Brothers/Fox

Christopher Nolan! Jag ska ta reda på var du bor! Sedan ska jag söka upp dig! Och sedan ska jag ... gömma din cykel!

Jag kollar lite på de recensioner av Nolans filmer som finns här på TOPPRAFFEL! och konstaterar att jag nog varit lite för snäll mot dem. Batmanfilmerna började bra med BATMAN BEGINS, men blev sämre efterhand (nej, jag tyckte inte att Jokern var fantastisk i THE DARK KNIGHT) och jag skulle inte gett en fyra till THE DARK KNIGHT RISES. Och jag hade glömt att jag gav en trea till INCEPTION, en film jag minns som riktigt trist. Nolan stod även för det ganska usla manuset till den hyfsat misslyckade MAN OF STEEL, som jag nog inte borde gett en trea i betyg. Jag recenserade aldrig Nolans hyllade debutfilm MEMENTO, men den gillade jag inte alls - om det inte vore för dess gimmick; att den berättas baklänges, hade ingen brytt sig, eftersom storyn egentligen är totalt ointressant och allt annat än originell.

Christopher Nolans yngre bror Jonathan står för manuset till nya filmen INTERSTELLAR, ett manus som enligt uppgift först hamnade hos Steven Spielberg. Nu blev det aldrig någon Spielbergfilm - istället fick vi detta vanity project.

Åh, herregud.

Snacka om bajsnödig film.

INTERSTELLAR utspelar sig i en nära framtid och det håller på att gå åt skogen för mänskligheten. Matthew McConaughey spelar Cooper, en hejare till att vara bonde, men en ännu större hejare till att flyga rymdfärjor, vilket var hans tidigare yrke. Men bäst av allt är han på att vara älskvärd om öm far till sin dotter Murph.

Plötsligt råkar Cooper och Murph snubbla över ett topphemligt NASA-projekt. Ja, de nästan bokstavligt talat snubblar över det. Michael Caine och Anne Hathaway sitter i en anläggning och funderar på om det finns en framtid för mänskligheten därute i rymden. De behöver Cooper som rymdpilot - men om han kliver ombord på skeppet och ger sig ut lär han aldrig få återse sin dotter.

Nu blir förstås rymdresan av ändå, de far ut i världsrymden för att utforska ett maskhål ...

... Och sedan blir det pretentiöst mumbo-jumbo. Och vet ni vad jag inte gillar? Just det: mumbo-jumbo. I synnerhet inte tråkigt mumbo-jumbo. Och INTERSTELLAR är skittråkig.

Hoyte Van Hoytema står för filmfotot, så filmen ser förstås väldigt bra ut. Och jag ska inte klaga på skådespelarna. Förutom de ovannämnda får vi bland annat se Jessica Chastain, Matt Damon, Casey Affleck, Topher Grace, Ellen Burstyn och John Lithgow. Men vad hjälper det när filmen är så här trist och högtravande och flummig? 169 minuter varar den. Varför gör den det? Vad är det för fel på 90 minuter? GRAVITY är en liknande film - och den varar bara 91 minuter. Det är dessutom en betydligt bättre film.

Hans Zimmer ligger bakom mycket strålande filmmusik. Till INTERSTELLAR har han bidragit med sitt kanske sämsta score. Det låter som om Zimmer och hans entoniga synt har gått vilse på att new age-kollo. Musiken understryker verkligen filmens tråkighet.

Jag var fortfarande på vift när filmen pressvisades, så jag såg den istället på en så kallad smygpremiär. Den var välbesökt - och större delen av publiken stånkade och stönade missbelåtet när filmskrället äntligen gick i mål. De tyckte att det här var lika pretto och trist som jag.

Om det inte vore för filmfoto och skådisar hade jag satt ett ännu lägre betyg.

(Biopremiär 7/11)