Bio: Ligg med mig

Foton copyright (c) Studio S Entertainment

Den "norska filmvågen" rullar vidare med en tredje film på väldigt kort tid. Förr var norsk film synonymt med ORIONS BÄLTE och PLASTPÅSEN, men nu är det annat ljud i skällan. Dock blev HUVUDJÄGARNA; enorm publiksuccé i sitt hemland, förvånansvärt kortlivad på biograferna, åtminstone här i Malmö. OSLO, 31 AUGUSTI verkar gå bättre.

LIGG MED MIG är inte uppföljaren till svenska KYSS MIG, vilket somliga kanske inbillar sig. Fast själv inbillade jag mig att det här skulle vara en ungdomsfilm i stil med FUCKING ÅMÅL. Där sket jag mig allt på tummen. Förvisso handlar Jannicke Systad Jacobsens film om sexualitet och unga tjejers problem och allt det där, men LIGG MED MIG visar sig vara en rätt uppsluppen och rolig liten film - och framför allt förvånansvärt vågad. Jösses, den här hade säkert fått en NC-17-gräns i USA.

Efter att vi först fått se några otroligt tråkiga exteriörer från en oerhört tråkig håla som verkar ligga i en osannolikt tråkig skog i Norges tråkigaste område (traktor, busskur, dumma flickor på studsmatta), presenteras vi för filmens huvudperson och berättare; 15-åriga Alma (Helene Bergsholm). Och det första vi får se henne göra är att onanera å det grövsta medan hon lyssnar på en sexlinje på telefon (se foto ovan). Och herregud, hon ser ju precis ut som Anne Magle! Jag är nog inte ensam om att associera till inbrottsscenen i JAG VILL LIGGA MED DIN ÄLSKARE, MAMMA under denna öppningsscen. Eller ... Jo, det är jag nog, förresten. Och inte nog med att hon liknar Anne Magle, hela filmen har en grå, nästan dimmig ton, som gör att den ser ut som en dansk, kanske svensk, porrfilm från 1970-talet, överförd till VHS och kopierad. Fantastiskt.

Hur som helst, Alma är konstant kåt och tänker bara på sex - men hon är oskuld. Dock är hon hemligt förälskad i hålans hunk Artur (Matias Myren, som påminner om James Franco). Uppenbarligen är känslorna besvarade, eftersom han på en fest smyger fram till Alma bakom en husknut och plötsligt halar han fram ribban och petar på Alma med den (jo, vi får se organet. I närbild. Scenen repriseras senare, fast då med extra tydliga stillbilder).

Mer gör han inte, men efter att Alma genast störtat in på dass och tokmastat, går hon ut till sina kompisar och berättar att Artur petat på henne med picken. Fast det står "pitten" i den svenska texten. Vem säger "pitt" idag? Nå, detta skulle Alma inte ha gjort. Ingen tror på henne, Artur förnekar det hela, och Alma blir utmobbad och försedd med epitetet "Pikk-Alma" ("Pitt-Alma" i översättningen).

Månaderna går och Alma blir alltmer utstött, kompisarna har övergivit henne, och hennes morsa (som ser ut som en nykter alkoholist som börjat skåpsupa) blir förbannad när hon får en telefonräkning på över sex tusen spänn på grund av alla sexsamtal.

Hur ska det gå för stackars Alma? Vad ska hon ta sig till? Kommer hon någonsin att sluta tänka på sex? Och vad sysslar grannkärringen med, hon som hela tiden står bakom en häck och spionerar?
Jag måste erkänna att jag höjde på ögonbrynen över den här filmens öppenhet och frispråkighet. Men det beror nog snarast på att den stora majoriteten ungdomsfilmer jag sett på det här temat (förvisso inte så många, jag ser sällan ungdomsfilm) är amerikanska och därmed oftast pryda och konservativa. Att jag inte ser på ungdomsfilmer av den här typen beror på att jag är ointresserad av genren, det har jag alltid varit, även när jag växte upp; varför se vardagsskildringar när man kan se karate? Den enda skandinaviska film om ungdomars sexualitet jag minns från min uppväxt, är den danska VILL DE SE MIN SNYGGA NAVEL?. Mest på grund av repliken "Er den ikke smuk?".

... Men LIGG MED MIG är överraskande underhållande. Kul, trevlig, sympatisk. Jag skrattade flera gånger, och en av Almas sexfantasier om en snabbköpsföreståndare som porrar sig iförd cykelhjälm är fantastiskt rolig. Jag tror nog att många tonåringar kommer att älska filmen - om de lyckas hitta den. LIGG MED MIG är precis allt det som nya TWILIGHT-filmen inte är, för tänker man efter så är temat lite grann det samma. Ung, alienerad, uttråkad, kär, kåt.

Att sedan Alma plötsligt anses ful och bäng känns kanske inte helt rätt, eftersom hon ju är en söt och trevlig tös.

Förresten, den här norska hålan är så tradig att kidsen sjunger i en jävla gospelkör och vill man vara tuff röker man hasch, inte maja, utan hasch. Vilket förstärker känslan av 70-talsfilm, trots att den utspelar sig i nutid.

Vore jag 25 år yngre skulle jag kanske sätta ett högre betyg.

(Biopremiär 9/12)

Bio: Easy A

Foton copyright (c) Sony Pictures Entertainment

Oj!

Oj, oj, oj, oj ... oj!

Det här var verkligen överraskningarnas överraskning.

Förvisso hade jag hört att EASY A blivit en sleeper-hit i USA, men jag trodde att det handlade om ännu en vanlig tonårskomedi i high school-miljö, riktad främst till unga tjejer.

EASY A är en tonårskomedi i high school-miljö och den vänder sig nog främst till unga tjejer. Men filmen är så mycket mer än så. Det här var inte alls vad jag trodde att det skulle vara.

Emma Stone, som är väldigt lik Diana Kjaer, är Olive Penderghast, tonårstjej i övre medelklassen och elev på en sådan där typisk high school i Kalifornien som amerikanska filmer är fulla av. Hon agerar även berättarröst och berättar om sitt tydligen komplicerade liv. Hon pladdrar konstant med sin bästa kompis, den storbystade blondinen Rhiannon (Aly Michalka), och de diskuterar jämt killar och sex.

Dock är de oskulder båda två. Fast på grund av diverse omständigheter råkar den väldigt prydliga, duktiga och föga iögonfallande Olive ljuga för Rhianna och hävda att hon legat med en påhittad kille. Ledaren för skolans religiösa grupp, knäppgöken Marianne (Amanda Bynes) råkar höra samtalet och snabbt sprids ryktet över skolan: Olive är en slampa utan like.

Olive blir plötsligt eftertraktad av killarna och hon ändrar sin stil. Hon går även med på att låtsas utföra sexuella aktiviteter med blyga, bortkomna killar för att de ska få bättre och coolare rykte på skolan.

Men att plötsligt förvandlas till en slampa - om än en fejkslampa - leder förstås även till en massa problem.

Filmens story känns igen från insändarna på till exempel Sydsvenskans Postissida, dit ungdomar - nästan bara tjejer - skriver. Och säkert från alla dessa bloggar och Facebooksidor jag aldrig läser. Problem med att hävda sig uppblandat med en massa konstruerade problem. Ur en vuxen och strikt manlig synvinkel får jag intrycket att unga tjejer oftast skapar många av sina problem själva. De är fixerade vid en massa småsaker och låter dessa dominera. Det passar även bra att skylla dessa problem på män - men vi står ju oftast som frågetecken när brudarna tävlar i bantning och bitchighet.

Om EASY A enbart hade hade handlat om ovanstående hade detta varit ännu en slätstruken dussinrulle. Men Will Glucks film innehåller betydligt mer - framför allt en lång rad vuxna rollfigurer som radikalt höjer filmens nivå. Stanley Tucci och Patricia Clarkson spelar Olives föräldrar och de är fullkomligt fantastiska. De är hejdlöst roliga i sina välskrivna scener.

Thomas Hayden Church spelar en av Olives lärare och han är också väldigt, väldigt rolig. Som lärarens fru ser vi Lisa Kudrow, som är med i några få, kul scener. Och så får vi inte glömma bort att skolans rektor spelas av Malcolm McDowell.

EASY A är fenomenalt underhållande hela tiden; den lyckas få in sina uppenbara budskap, men känns inte predikande, och framför allt är dialogen väldigt bra och större delen av de medverkande utmärkta. Med undantag för Mahaley Hessam, som spelar över som religiösa bitchen Nina. När Olive kallar Nina för "twat" översätts detta med "snippa". Öh? Det är väl för fan ingen som säger snippa?!

Skolan filmen utspelar sig på är väldigt amerikansk med regler och förhållningssätt som är svåra för oss svenskar att relatera till, det är fortfarande lite 1800-tal över det hela, men så är det ju i nästan alla amerikanska filmer. Men jag skulle inte bli förvånad om svenska ungdomar kan relatera till alla de konstruerade problem och situationer som hela tiden skapas i filmen.

Det här är en överraskande intelligent film, och vid ett tillfälle har man klippt in några scener från 80-talets John Hughes-filmer, vilka EASY A på många sätt är en ny variant av. Fast på något sätt känns folket i 80-talsfilmerna coolare.

Och då hör det till saken att jag vägrade se de filmerna på 80-talet. Jag tillhör samma generation som 80-talets bratpack, men jag tyckte de var en hög töntar. Föga kunde jag ana vilken typ av killar som skulle bli populära 25 år senare.

 

 

 

 

 

(Biopremiär 25/12)

Istället för en recension

Mitt mål mär som bekant att recensera allt som går upp på bio i Malmö. Fast ibland lyckas jag inte. Förra veckan pressvisades till exempel nya, svenska ENGELEN samtidigt som en annan film som prioriterades. Och efter att ha läst recensionerna av ENGELEN känner jag att, nä, livet är för kort för sådant.
Jag upptäckte att det även går en film för "de allra minsta", något slags compilation av tecknade kortfilmer, riktade till tvååringar. Det känns ganska meningslöst för mig att se filmen. Dessutom ser filmaffischen för jävlig ut. Ingen Hanna-Barbera där, inte.
Och så har vi då TUSEN GÅNGER STARKARE. Den visades på Malmö Filmdagar, där jag valde bort den till förmån för annat. Det gick ju trots allt bara att se arton filmer. Men trailern har jag sett ett antal gånger. Irriterande trailer. Den fick mig dels att känna att jag verkligen inte tillhör målgruppen, och dels att, jösses, det här verkar vara en påfrestande film.
Eftersom filmen gick på Filmdagarna, pressvisades den inte i samband med premiären. Dessutom åkte jag till Göteborg då. Så jag skippade TUSEN GÅNGER STARKARE.
Men! Här följer ett slags recension ändå. Min kompis Fredrik af Trampe har nämligen sett filmen, så jag tar helt sonika och intervjuar honom om den:

Trailern ser ut som HIGH SCHOOL MUSICAL korsad med ett typiskt svenskt mobbingdrama modell SEBBE. Är filmen så?

Nej, det skulle jag inte säga. Snyggt kameraarbete dock.

Tjejen i huvudrollen verkar rätt påfrestande, hurtig och rättrådig. Har jag rätt?

Hon är stark, egensinnig och rättrådig, men inte alls på ett påfrestande sätt. Tvärtom framställs hon som en väldigt trovärdig karaktär, utan att hennes "frälsaregenskaper" görs överdrivna och osannolika

Nå - hur är det ställt med Den Obligatoriska Sexscenen? (Det är ju trots allt en svensk ungdomsfilm) Finns här några omotiverade nakenscener? Duschscener?

Inget naket, och noll sexscener. Det som kommer närmast är en obehaglig tafsarscen där en av killarna daskar en tjej i ändan och säger att "det enda man tänker när man ser dig är att man vill sätta på dig", typ.

...Men bongos på soundtracket, då?

Kommernte ihåg. Däremot dansas det snygg hiphopdans i en av de mer upplyftande scenerna.

Skulle den sitta bra med en biljakt till banjomusik i mitten av filmen?

Nja, det skulle nog bli för mycket FUCKING ÅMÅL/I DÖD MANS SPÅR.

Skulle filmen kunna bli barntillåten i USA?

Ja, det är en del fula ord och en tafsarscen, men inget naket, inget våld etc. PG (eller vad det heter) tror jag mer på.

Innehåller filmen oförstående lärare och föräldrar?

Ja, den innehåller ett par extremt oförstående, delvis väldigt hycklande lärare. Särskilt han som spelas av David Nessles mammas gamla elev, han spelade även polisen i "Tzatziki, morsan och polisen". Några föräldrar ser man inte röken av. Med undantag för slutscenerna lämnar inte filmen skolan alls.

Hur många syndiga dvärgar tror du att jag skulle ge filmen?

Tre stycken, skulle jag tro. Fast själv skulle jag ge den fyra.

Bio: 7X - Lika barn leka bäst

Foton copyright (c) UIP Sweden

Staffan Hildebrand lever än! Fast han har bytt namn till Emil Jonsvik och satsar på en stil som ska vara "tuff" och "modern". Men annars är det ungefär precis samma viktiga, uppbyggliga typ av film. Som ett hundra minuter långt avsnitt av ANSLAGSTAVLAN, ungefär.

När jag slog mig ner i salongen visste jag inte vad jag skulle få se. Jag visste inte ens vad filmen heter. Jag har alltid undrat vaffan det står på affischerna och i annonserna för filmen. Först stod det 7X/XXXXXX - fast jag vet förstås inte hur många X det var. Snacka om hopplös titel! Nu verkar filmen gå under namnet 7X - LIKA BARN LEKA BÄST. Det enda jag visste var att tonårskillen från PATRIK 1,5 medverkar. Filmen finns inte ens på IMDb!

Det handlar om mobbing. Igen. Och om en pickadolla. Miljö och persongalleri är ungefär desamma som i SEBBE, som kom tidigare i år och som uppskattades av traderövar som borde veta bättre.

Här har vi en kille som är ny i stan; en "typisk svensk förort". Edvin heter han. Han mobbas av de tuffa, populära killarna. Tacka fan för det, eftersom han har hopplös frisyr och uppsyn modell mobboffer på 70-talet.

Men så plötsligt hittar han en picka liggande på en gräsmatta. Den tar han! Tänk, ska han hämnas? Kommer det att bli skolmassaker? Mobbade Sebbe i SEBBE byggde ju en bomb... Nä, han tänker tuffa sig och visar pickan för två av de tuffa pågarna - men de snor vapnet från stackars Edvin. En av killarna, Morgan, verkar bo ensam medsin lillasyster trots att de bara går på högstadiet. Eller är det gymnasiet?

Två tjejer brukar köpa sprit och cigg av en lismande äldre kille med en Clash-affisch på väggen. Han tycker att blonda Jenny är så söööt. Han ger henne lift hem och börjar tokrunka medan han kör! Jenny blir rädd. Trots det måste hon gå hem till honom för att köpa öl. Då försöker han våldta henne.

En som heter Conny mobbar Edvin hejvilt och tvingar honom att sparka på Morgans lillasyster. Sedan trycker Conny upp potatismos i ansiktet på Edvin. Edvins föräldrar tittar ofta på TV. Edvins favoritprogram går visst för jämnan. Morsan spelar till och med in det åt Edvin.

Och pickan, då? Morgan vill skjuta på folk. Han tränar och skjuter ihjäl syrrans marsvin. Jenny snor pistolen och försöker skjuta spritlangaren. Edvin lyckas också roffa åt sig pickan för att försöka skjuta Conny. För att inte tala om Jennys kompis, som har folk att skjuta hon med. Det finns sju kulor i magasinet. 7X.

När alla festar och super järnet i fredagskväll hemma hos Morgan sitter lillasystern på sitt rum och låtsas ha förfest tillsammans med hon som var den lilla vampyrflickan i FROSTBITEN. "Kan vi inte spela kula?" föreslår syrran. Kula? Ingen har väl spelat kula på 30 år?

I en scen är det provskrivning i skolan. Jenny skriver "Bajs! Bajs! Bajs! Bajs!" som svar på alla frågorna. Men sedan kom jag på att det inte var svaren på provet hon skrev. Det var den här filmens manus. Bajs, bajs. Den här filmen är verkligen bajs.

Dels har vi den här extremt ooriginella handlingen. Vi har sett det tusen gånger förut. Filmen avslutas med ett citat från Skolverket! Det skulle inte förvåna mig om 7X - LIKA BARN LEKA BÄST är ett beställningsjobb från Skolverket eller någon annan myndighet. Som jag skrev ovan - det här är som ANSLAGSTAVLAN. Eller möjligtvis som en film från UR.

Som om detta inte vore illa nog, har vi sättet filmen är gjord på och dess utseende. Jösses jävlar. Ni anar inte... Fråga mig inte vilket videoformat filmen är skjuten på. Mobiltelefon, kanske? I så fall med en Ericsson Hotline från 1987. Den hade förvisso ingen kamera, men den här filmen har ingen bild. Allting är supergrynigt, suddigt, sönderfrätt, färglöst. Urin- och diarréfärgat. Det ska väl se coolt ut. Det ser för jävligt ut. Och klippningen är överarbetad. Man har försökt maskera filmens brister med frenetiskt klippande och viftande med handhållen kamera..

Ungefär två tredjedelar av dialogen går inte att uppfatta. Nej, jag överdriver inte. Det låter som om de använt sig av mikrofonen som sitter på videokameran. Det går inte att höra vad folk säger. Men det är kanske lika bra. Det är mest en massa förolämpningar rollfigurerna spyr över varandra.

Alla medverkande är riktigt osympatiska. Sällan har napalmbombning av ett samhälle varit mer berättigat än här.

Nästan alla i filmens eftertexter heter Jonsvik i efternamn. Mer än hälften av eftertexterna består av Emil Jonsviks tack till alla som hjälpt honom. Och det är väl kul för Emil Jonsviks släkt och vänner att bli omnämnda i en biofilm. Filmen är till och med tillägnad familjen Jonsvik. Det står det nämligen i eftertexterna. För säkerhets skull har Emil Jonsvik (som förresten även skrivit manus) även slängt in sin privata epostadress. Så om publiken vill ha pengarna tillbaka kan de ju höra av sig till Jonsvik direkt.

Av någon anledning är Universal Pictures Nordic en av de inblandade. Det enda som är bra i 7X -LIKA BARN LEKA BÄST är Universalloggan i början.

Fråga mig inte vem som kommer att se den här filmen. Vem som eventuellt kan tycka om den. Jag ville lämna salongen redan efter fem minuter.

Du kommer att hata dig själv om du ser den här.

Ja, om du nu inte heter Jonsvik.

Och större delen av de som kommer att se filmen på bio lär heta Jonsvik.

Själv är jag jävligt glad att jag heter Andersson.

 

 

(Biopremiär 13/8)

Allt hopp för dagens ungdom är ute

Satt för en stund sedan och avlyssnade en tjej i 18-årsåldern som pratade i mobil med en kompis. Länge, högt och ljudligt och utan att skämmas. Ibland skrek hon också. På göteborgska. Alltså, jag hade inte för avsikt att sitta och smyglyssna, men det var svårt att undvika.
För det första var den här tjejen bakom flötet till att börja med. Men det räckte inte.
Av allt att döma hette kompisen "Jävla Hora" eller "Jävla Fitta", jag är inte säker - däremot hette alla deras vänner och bekanta "Horungar". Samtalet handlade mest om Snyggast.se och Hamsterpaj. Och något om att torska. Varje mening innehöll ett "ba'" och hon berättade att hon suttit i arresten i polishuset vid Svingeln. En höjdare: "Han skrev att han bodde i Norrköping. Var ligger Norrköping? Ligger det nära Malmö?" Tydligen hade hon åkt ner hit från Göteborg utan att veta hur hon skulle ta sig tillbaka.
Jag fick lust att ge henne på käften enbart av den anledningen att hon var dum i huvudet. Jag undrar hur hon står ut med sig själv.
...Och jag vill inte se fler insändare från tonårstjejer som klagar på grovt språkbruk, när det främst är de själva som kör det här vokabuläret.