STAR TREK II: THE WRATH OF KHAN - DIRECTOR'S CUT (Paramount)
En fördel med de så kallade friluftsdagarna i skolan på 1980-talet, var att man - åtminstone där jag gick - kunde välja något som var avklarat i ett nafs, till exempel jogga ett varv eller två i slingan i Lill-Olas, eller simma tusen meter eller så på Citadellbadet. Då var man ledig resten av dagen. Om man nu inte skulle göra något annat jönsigt på eftermiddagen, det minns jag inte.
I vilket fall: en friluftsdag under 80-talets första halva såg jag till att ha mitt sportiga åtagande avklarat redan på morgonen. Jag cyklade genast bort till Vlado Video på Artillerigatan och hyrde en Moviebox och två filmer. Jag valde MANNEN MED OXPISKAN (tjejen i butiken utlovade att Clintan var riktigt hård i den) och STAR TREK II: KHANS VREDE. Jag minns att jag hyrde dessa två samtidigt, och ja, på den tiden hade filmer svenska titlar.
Jag minns inte om jag hade sett den första STAR TREK-filmen; STAR TREK: THE MOTION PICTURE från 1979, när jag hyrde denna uppföljare som gick upp på bio 1982. Jag tror inte det - jag såg den i alla fall inte på bio. Däremot hade jag läst den svårbegripliga serieversionen av filmen som publicerades i en kortlivad serietidning - första numret köpte jag i Sävedalen utanför Göteborg. Serieversionen var nog ännu tråkigare än filmen - och STAR TREK: THE MOTION PICTURE är en fruktansvärt tråkig film. Jag har förvisso inte sett den på decennier, men jag lär knappast ändra åsikt om jag ser om den.
På 80-talet var jag förhållandevis svältfödd på science fiction, så självklart kastade jag mig över STAR TREK - fast jag fastnade aldrig för företeelsen; varken TV-serierna eller långfilmerna. STAR TREK II: KHANS VREDE anses av många vara den bästa av långfilmerna - och jag har för mig att jag gillade filmen när jag såg den på den där hyrkassetten, i pan & scan och med sketna färger.
Jag tror att jag sett om filmen på TV sedan jag hyrde den hos Vlado, men jag innan jag nu såg om den på denna nya Blu-ray-utgåva, mindes jag inte mycket mer än att Ricardo Montalban (Satangkai i FAMILJEN MACAHAN) var den slemme Khan, som gick omkring och väste. KHANS VREDE är något slags uppföljare till en avsnitt av TV-serien från 1960-talet; detta har jag inte sett, men det spelar ingen större roll.
Kapten Kirk (William Shatner) har gått och blivit amiral, och han upptäcker att den muterade Khan, en skurk från 1900-talet, har återvänt, stoppat insekter i öronen på några i Enterprises besättning, och snott en grunka som heter Project Genesis, som på kort tid kan få hela planeter att grönska. Khan tänker använda prylen för att hämnas och bära sig ut.
På denna Blu-ray ligger både bioversionen och en Director's cut-version. Jag valde den sistnämnda - men jag har ingen som helst aning om hur den skiljer sig från bioversionen. Det nämns inte i extramaterialet och det står inte på omslaget. Jag antar att det med all önskvärd tydlighet framgår om jag ser om den med regissören Nicholas Meyers kommentarer - men det är inget jag kommer att göra i första taget.
Jag tyckte nämligen att KHANS VREDE var riktigt trist nu när jag såg om den. Rent allmänt brukar jag tycka att STAR TREK är trist, men jag ville minnas att 80-talsfilmerna var bra. Det är nog de något senare filmerna som är kul, som del fyra. KHANS VREDE är en seg, snackig historia, och jag tappade intresset efter ett tag.
Däremot är det här en snygg film. Den gjordes ju innan datoranimering slog igenom; här finns bara modeller och praktiska effekter. Det ser inte mindre övertygande ut än i en modern film, ofta tvärtom.
Vad som är riktigt kul med denna Blu-ray är det rikliga extramaterialet. Det mesta har plockats från tidigare DVD- och Blu-ray-utgåvor, men jag har förstås inte sett det här. Här finns intervjuer och dokumentärer från 1982, tidigt 2000-tal, och 2009. Det är fascinerande att se hur de byggde alla modeller av rymdskeppen, det är alltid kul att se hur saker gjordes innan 90-talet - i dokumentärer om moderna filmer får man ju bara se folk som sitter vid datorer och skådespelare framför greenscreens.
Jag gillade ett liten film om två av författarna till de otaliga STAR TREK-romanerna; två riktiga nördar, och James Horner, som tragiskt omkom 2015, berättar om sin filmmusik i en intervju från 2009. KHANS VREDE kom två år efter KRIGET BORTOM STJÄRNORNA, som Horner också skrev musiken till. Musiken till KBS är ibland lite märklig, det känns som om hornsektionen ibland löper amok och spelar en liten aning falskt - och detta går igen i musiken till KHANS VREDE. Uppenbarligen är detta fullt medvetet. "Heter jag Horner ska det vara mycket horn!" tänkte han kanske. Senare övergav Horner detta sound.
För övrigt har som synes denna Blu-ray ett fruktansvärt fult omslag. Hur tänkte de där?
En annan friluftsdag hyrde jag COMMANDO LEOPARD på Vlado Video.
På Hvilans Video hyrde de ut en konkurrent till Moviebox, deras variant hette Videoväskan.
Själva filmen:
Extramaterialet:
-->

En fördel med de så kallade friluftsdagarna i skolan på 1980-talet, var att man - åtminstone där jag gick - kunde välja något som var avklarat i ett nafs, till exempel jogga ett varv eller två i slingan i Lill-Olas, eller simma tusen meter eller så på Citadellbadet. Då var man ledig resten av dagen. Om man nu inte skulle göra något annat jönsigt på eftermiddagen, det minns jag inte.
I vilket fall: en friluftsdag under 80-talets första halva såg jag till att ha mitt sportiga åtagande avklarat redan på morgonen. Jag cyklade genast bort till Vlado Video på Artillerigatan och hyrde en Moviebox och två filmer. Jag valde MANNEN MED OXPISKAN (tjejen i butiken utlovade att Clintan var riktigt hård i den) och STAR TREK II: KHANS VREDE. Jag minns att jag hyrde dessa två samtidigt, och ja, på den tiden hade filmer svenska titlar.
Jag minns inte om jag hade sett den första STAR TREK-filmen; STAR TREK: THE MOTION PICTURE från 1979, när jag hyrde denna uppföljare som gick upp på bio 1982. Jag tror inte det - jag såg den i alla fall inte på bio. Däremot hade jag läst den svårbegripliga serieversionen av filmen som publicerades i en kortlivad serietidning - första numret köpte jag i Sävedalen utanför Göteborg. Serieversionen var nog ännu tråkigare än filmen - och STAR TREK: THE MOTION PICTURE är en fruktansvärt tråkig film. Jag har förvisso inte sett den på decennier, men jag lär knappast ändra åsikt om jag ser om den.
På 80-talet var jag förhållandevis svältfödd på science fiction, så självklart kastade jag mig över STAR TREK - fast jag fastnade aldrig för företeelsen; varken TV-serierna eller långfilmerna. STAR TREK II: KHANS VREDE anses av många vara den bästa av långfilmerna - och jag har för mig att jag gillade filmen när jag såg den på den där hyrkassetten, i pan & scan och med sketna färger.
Jag tror att jag sett om filmen på TV sedan jag hyrde den hos Vlado, men jag innan jag nu såg om den på denna nya Blu-ray-utgåva, mindes jag inte mycket mer än att Ricardo Montalban (Satangkai i FAMILJEN MACAHAN) var den slemme Khan, som gick omkring och väste. KHANS VREDE är något slags uppföljare till en avsnitt av TV-serien från 1960-talet; detta har jag inte sett, men det spelar ingen större roll.
Kapten Kirk (William Shatner) har gått och blivit amiral, och han upptäcker att den muterade Khan, en skurk från 1900-talet, har återvänt, stoppat insekter i öronen på några i Enterprises besättning, och snott en grunka som heter Project Genesis, som på kort tid kan få hela planeter att grönska. Khan tänker använda prylen för att hämnas och bära sig ut.
På denna Blu-ray ligger både bioversionen och en Director's cut-version. Jag valde den sistnämnda - men jag har ingen som helst aning om hur den skiljer sig från bioversionen. Det nämns inte i extramaterialet och det står inte på omslaget. Jag antar att det med all önskvärd tydlighet framgår om jag ser om den med regissören Nicholas Meyers kommentarer - men det är inget jag kommer att göra i första taget.
Jag tyckte nämligen att KHANS VREDE var riktigt trist nu när jag såg om den. Rent allmänt brukar jag tycka att STAR TREK är trist, men jag ville minnas att 80-talsfilmerna var bra. Det är nog de något senare filmerna som är kul, som del fyra. KHANS VREDE är en seg, snackig historia, och jag tappade intresset efter ett tag.
Däremot är det här en snygg film. Den gjordes ju innan datoranimering slog igenom; här finns bara modeller och praktiska effekter. Det ser inte mindre övertygande ut än i en modern film, ofta tvärtom.
Vad som är riktigt kul med denna Blu-ray är det rikliga extramaterialet. Det mesta har plockats från tidigare DVD- och Blu-ray-utgåvor, men jag har förstås inte sett det här. Här finns intervjuer och dokumentärer från 1982, tidigt 2000-tal, och 2009. Det är fascinerande att se hur de byggde alla modeller av rymdskeppen, det är alltid kul att se hur saker gjordes innan 90-talet - i dokumentärer om moderna filmer får man ju bara se folk som sitter vid datorer och skådespelare framför greenscreens.
Jag gillade ett liten film om två av författarna till de otaliga STAR TREK-romanerna; två riktiga nördar, och James Horner, som tragiskt omkom 2015, berättar om sin filmmusik i en intervju från 2009. KHANS VREDE kom två år efter KRIGET BORTOM STJÄRNORNA, som Horner också skrev musiken till. Musiken till KBS är ibland lite märklig, det känns som om hornsektionen ibland löper amok och spelar en liten aning falskt - och detta går igen i musiken till KHANS VREDE. Uppenbarligen är detta fullt medvetet. "Heter jag Horner ska det vara mycket horn!" tänkte han kanske. Senare övergav Horner detta sound.
För övrigt har som synes denna Blu-ray ett fruktansvärt fult omslag. Hur tänkte de där?
En annan friluftsdag hyrde jag COMMANDO LEOPARD på Vlado Video.
På Hvilans Video hyrde de ut en konkurrent till Moviebox, deras variant hette Videoväskan.
Själva filmen:
Extramaterialet:
-->