DJÄVULENS BARNVAKT (Njutafilms)
EXORCISTEN-regissören William Friedkins utskrattade kalkonfilm från 1990 ser åter dagens ljus, den här gången på DVD. Jag såg aldrig den här när den gick på bio, men väl på video när den släpptes - och jag minns alla elaka recensioner. Fast så här 22 år senare kommer jag inte ihåg så mycket av filmen. Det enda jag minns var ett fånigt träd.
Nu har jag sett om den - och jag undrar verkligen vad Friedkin tänkte på när han gjorde DJÄVULENS BARNVAKT (THE GUARDIAN). Filmen bygger på en roman, och det det möjligt att denna vansinniga story funkar i det formatet, men på film blir resultatet ... bängt. Jenny Seagrove spelar den mystiska Camilla, som får jobb som nanny hos ett ungt, stiligt par (Söta Carey Lowell från TID FÖR HÄMND och Dwier Brown) som just flyttat in i en tjusig villa. Parets son är ett par veckor gammal - och eftersom Camilla är något slags häxa eller druid eller vad fan hon nu är, behöver hon bebisens blod. Av någon anledning offrar hon spädbarn till ett monsterträd i skogen.
Det här är inte klokt. Lite då och då och under olika namn tar Camilla jobb som nanny hos folk, kidnappar ungen och traskar in i skogen för att offra den lille till ett och samma monsterträd. Man tycker att folk boende i trakten måste tycka att det är konstigt att en farlig massa barn försvinner - men bortsett från det unga paret i huvudrollerna, är det visst bara en kvinna som klagat. Och ingen tror på hennes historia om häxan Camilla.
Det ser helfestligt ut när Camilla och hennes träd är i farten. Redan ett par minuter in började jag att skratta. Camilla håller upp ett barn i luften, och PLOPP, så försvinner det och dyker upp som relief i trädstammen. Fantastiskt effekt. Man har bara stängt av kameran och tagit bort ungen. En effekt som återkommer ett par gånger. Och när trädet attackerar ... Ja, herregud! Trädet rör på sig, dess grenar lever, det verkar ha en mun. Det påminner om de där Monty Python-träden i SAGAN OM RINGEN. Jag tänker även på EVIL DEAD-filmerna - men i DJÄVULENS BARNVAKT är det på fullt allvar. Det är meningen att vi ska bli rädda! Ja, jösses. När man sågar i trädet sprutar det blod ur det.
Camilla är även något slags sexpaket. Hon gillar att visa sig naken för sina arbetsgivare och i en oförglömlig scen traskar hon in i skogen, klär av sig naken och har en erotiskt laddad stund tillsammans med sitt träd, medan en nyfiken arkitekt smyger på henne. Arkitekten äts senare upp av vilda prärievargar.
I den konstigaste scenen blir Camilla och bebisen anfallna av tre brutala rånare. Mitt på dagen. Inne i skogen. Förlåt? Vad hade rånarna där och göra? Camilla kommer undan och rånarna dödas av trädet.
1990 tyckte Statens Biografbyrå att filmen var skadligt upphetsande. Därför tog de bort följande:
1. Man halshuggs av trädgren
2. Armar,ben avslits. Lik äts. Man spetsas.
3. Spetsat manslik brinner
4. Varghundar sliter sönder man
Dessa scener är nu återinsatta, men de gör ju knappast DJÄVULENS BARNVAKT till en bättre film. Dock är detta en fantastiskt rolig film. Ska jag sätta en etta eller en femma i betyg? Njä, det får bli en tvåa. Med ett litet plus i kanten för Miguel Ferrer i en liten roll.
Nu har jag sett om den - och jag undrar verkligen vad Friedkin tänkte på när han gjorde DJÄVULENS BARNVAKT (THE GUARDIAN). Filmen bygger på en roman, och det det möjligt att denna vansinniga story funkar i det formatet, men på film blir resultatet ... bängt. Jenny Seagrove spelar den mystiska Camilla, som får jobb som nanny hos ett ungt, stiligt par (Söta Carey Lowell från TID FÖR HÄMND och Dwier Brown) som just flyttat in i en tjusig villa. Parets son är ett par veckor gammal - och eftersom Camilla är något slags häxa eller druid eller vad fan hon nu är, behöver hon bebisens blod. Av någon anledning offrar hon spädbarn till ett monsterträd i skogen.
Det här är inte klokt. Lite då och då och under olika namn tar Camilla jobb som nanny hos folk, kidnappar ungen och traskar in i skogen för att offra den lille till ett och samma monsterträd. Man tycker att folk boende i trakten måste tycka att det är konstigt att en farlig massa barn försvinner - men bortsett från det unga paret i huvudrollerna, är det visst bara en kvinna som klagat. Och ingen tror på hennes historia om häxan Camilla.
Det ser helfestligt ut när Camilla och hennes träd är i farten. Redan ett par minuter in började jag att skratta. Camilla håller upp ett barn i luften, och PLOPP, så försvinner det och dyker upp som relief i trädstammen. Fantastiskt effekt. Man har bara stängt av kameran och tagit bort ungen. En effekt som återkommer ett par gånger. Och när trädet attackerar ... Ja, herregud! Trädet rör på sig, dess grenar lever, det verkar ha en mun. Det påminner om de där Monty Python-träden i SAGAN OM RINGEN. Jag tänker även på EVIL DEAD-filmerna - men i DJÄVULENS BARNVAKT är det på fullt allvar. Det är meningen att vi ska bli rädda! Ja, jösses. När man sågar i trädet sprutar det blod ur det.
Camilla är även något slags sexpaket. Hon gillar att visa sig naken för sina arbetsgivare och i en oförglömlig scen traskar hon in i skogen, klär av sig naken och har en erotiskt laddad stund tillsammans med sitt träd, medan en nyfiken arkitekt smyger på henne. Arkitekten äts senare upp av vilda prärievargar.
I den konstigaste scenen blir Camilla och bebisen anfallna av tre brutala rånare. Mitt på dagen. Inne i skogen. Förlåt? Vad hade rånarna där och göra? Camilla kommer undan och rånarna dödas av trädet.
1990 tyckte Statens Biografbyrå att filmen var skadligt upphetsande. Därför tog de bort följande:
1. Man halshuggs av trädgren
2. Armar,ben avslits. Lik äts. Man spetsas.
3. Spetsat manslik brinner
4. Varghundar sliter sönder man
Dessa scener är nu återinsatta, men de gör ju knappast DJÄVULENS BARNVAKT till en bättre film. Dock är detta en fantastiskt rolig film. Ska jag sätta en etta eller en femma i betyg? Njä, det får bli en tvåa. Med ett litet plus i kanten för Miguel Ferrer i en liten roll.
Inlägg
