Visar inlägg med etikett Transporter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Transporter. Visa alla inlägg

fredag 22 maj 2009

DVD: Taken - Extended harder cut

TAKEN - EXTENDED HARDER CUT (Scanbox)

Av någon outgrundlig anledning fick TAKEN aldrig biopremiär i Malmö. Den visades i Lund, men jag åkte aldrig upp och såg den där.

TAKEN ska inte blandas ihop med den Spielbergproducerade science fiction-serien som kom för några år sedan, och som var utmärkt fram till de två sista avsnitten, då Dakota Fanning hade en framträdande roll och det hela blev lite religiöst. Nej, den här TAKEN är ännu en av alla de där påkostade franska actionfilmerna Luc Besson sprutar ur sig, och liksom TRANSPORTER-filmerna är den på engelska. Besson har förstås inte regisserat; det gör han ju sällan nuförtiden, men väl producerat och skrivit manus tillsammans med TRANSPORTER-veteranen Robert Mark Kamen. För regin står Pierre Morel. Allvarligt talat, jag begriper inte hur Besson hinner med att göra alla de här filmerna, vi pratar ju inte små B-filmer som vissa amerikanska regissörer kan göra en i månaden.

Efter Nicolas Cage och Matt Damon, är Liam Neeson näste kille som lite osannolikt blir actionhjälte. Förvisso övade sig Neeson redan i DARKMAN, men han är ju främst känd som karaktärsskådespelare och inte stenhård slåssfilmshjälte. För han är verkligen stenhård här - det intressanta med Neeson, som jag ofta tycker är lite tråkig, är att han alltid ger ett så trevligt intryck, utseendemässigt och till sättet. Kanske är det därför han funkar så bra när han vänder tvärt och blir Punisher på en halv sekund.

I den här filmen heter han Bryan, pratar med amerikansk accent, har ett förflutet inom "the government" - och framför allt har han "special skills". Det sistnämnda kommer han att få användning av, när hans sjuttonåriga dotter kidnappas av slemma albaner när hon och en kompis åker till Paris. Bryan sa hela tiden åt dottern att hon inte borde åka till Paris ensam, men flickan ville ju så gärna - och Bryans ex-fru; en bitchig Famke Janssen, tyckte bara Bryan var en surgubbe som inte ville gå med på resan.

Nåja, av en tillfällighet pratar tösen i mobil med Bryan när de slemma albanerna stormar in i lägenheten och kidnappar och bär sig åt, så Bryan hör allt - och spelar in deras röster. Sedan packar han sin resväska med sina skills och far ögonblickligen till Paris, där han utan större svårigheter spårar upp skurkarna - som sysslar med trafficking - och dödar dem effektivt en eller ett par i taget. En annan av Bryans skills är att han tydligen har väldigt mycket pengar, med tanke på alla tekniska grejor och flygbiljetter och annat han fixar fram på nolltid. Men varifrån kom all medicinsk utrustning han plötsligt har på sitt hotellrum så att han kan bota en nerdrogad flicka?

Fast sådana anmärkningar är egentligen petitesser. TAKEN är en actionfilm med en rak och enkel handling - något jag saknar idag, när allting ska vara lite tillkrånglat, med QUANTUM OF SOLACE som skräckexempel. TAKEN går från punkt A till punkt B till punkt C, och går stenhårt fram. Det är också en sak jag saknar idag; hårda, jävla actionfilmer. Här finns inga CGI-förbättrade martial arts-strider eller hjältar som ska vara lite "söta" så att de går hem även hos tonårsflickor. Bryan är bara hård, effektiv och dödar folk i actionversionen av LILJA 4-EVER.

På bio hade TAKEN en 15-års-
gräns, vilket är begripligt. Men det märliga är att den i USA visst försetts med en PG-13-gräns. Detta måste endast bero på att de inte svär i filmen! De är ju rätt konstiga på den fronten, jänkarna. Och nog blir det lite konstigt när vuxna män slår varandra sönder och samman och bråkar och skriker, men aldrig svär. Fast den här DVD-utgåvan är en "extended harder cut". Det är möjligt att den här skulle fått åldersgränsen R i USA. Nu har jag ju bara sett DVD:n, så jag vet inte hur mycket hårdare den är.

En del svenska kritiker har anmärkt på att skurkarna i TAKEN är svartmuskiga albaner. Men det är ju så - de mest perfekta filmskurkarna torde vara nazister. Dels för att de representerar en ideologi ingen vettig människa tycker om, och dels för att de är vita. Således är det fritt fram att skjuta ner dem. Men om skurkar är av andra folkslag blir det genast rasism. Så för att inte stöta sig med vissa filmkritiker, föreslår jag att filmbranschen i framtiden låter muslimska terrorister vara européer som har konverterat, att amerikaner tagit över den japanska yakuzan, och varför inte låta afrikanska kannibalstammar i äventyrsfilmer vara utvandrade danskar?

måndag 4 maj 2009

DVD: Transporter 3

TRANSPORTER 3 (Nordisk Film)

Jag såg aldrig den första TRANSPORTER-filmen på bio. Jag hann få den på DVD först. Jag satt en eftermiddag och skrev en DVD-krönika åt Helsingborgs Dagblad, när redaktören ringde. Av någon anledning skulle TRANSPORTER gå upp på bio i Helsingborg samma helg den släpptes på DVD! Så jag byggde om min DVD-recension till en biorecension - men jag måste ha varit på dåligt humör när jag såg filmen, eftersom jag satte en tvåa. Jag tyckte det var en tunn film med några förmildrande actionscener.

Dock såg jag om filmen. Inte en gång, utan flera gånger. För att inte tala om uppföljaren, som jag nog tycker är bättre än originalet. Jag har kommit på mig med att gilla de här filmerna. De är ju egentligen hur coola och underhållande som helst - även om coolheten och underhållningsvärdet bygger helt på den coole Jason Statham och inte på fjönten Luc Besson, som producerar och skriver manus. Gillar man Statham - och det gör man ju - gillar man TRANSPORTER-filmerna. Fast man kan ju ha motsatt åsikt, som min gode vän Tommy, som analyserat TRANSPORTER-grejen HÄR. But I beg to differ!

En vanlig kommentar bland mina vänner och kollegor det senaste halvåret har varit "...Men när har TRANSPORTER 3 premiär?!" Vi gick alla och väntade på en biopremiär. Men där sket vi oss på tummen. Trean släpps nämligen direkt på DVD i Sverige. Varför vet jag inte, den hade nog pallat en runda på biograferna, filmen hade inte blivit en kioskvältare, men nog hållit i sig längre än mycket annat som haft biopremiär på sistone.


Å andra sidan är TRANS-
PORTER 3 den svagaste filmen i serien. Jason Statham är tillbaka som den superprofessionelle transportören Frank Martin, en man som fraktar saker åt de som kan betala, no questions asked. Han är alltid välklädd i kostym, han är en jävel på avancerad närstrid, och han har en tendens att hamna i situationer där han står med bar överkropp, omringad av hejdukar som joggar på stället och anfaller en i taget. Det har även påståtts att Frank Martin är bög, regissören till TRANSPORTER 2 hävdade att rollfiguren är den förste homosexuelle actionhjälten. Ett uttalande som Jason Statham inte tyckte var så kul. Kanske är det därför Frank Martin finner kärleken i trean. För den här gången ska han frakta en ung ryska. Egentligen är det meningen att det ska bli en överraskning att det är den påtvingade bruden som är bagaget och inte skräpet i bakluckan, men eftersom detta står på DVD-omslaget så, tja...

Okej, med en massa skurkar efter sig far Martin genom diverse öststater i sin Audi (snacka om reklam för Audi) i en intrig som lånat av Rutger Hauer-rafflet WEDLOCK - det var den där futuristiska fängelsefilmen där fångarna var försedda med halsband som exploderade om de försökte fly. I TRANSPORTER 3 har Frank Martin och hans passagerare varsitt armband som flyger i luften om de går längre än 25 meter från bilen. Detta leder till en del kreativa actionscener, i synnerhet en höjdarscen där bilen snos och Frank Martin far efter den - på cykel!

Men problemet är den unga ryskan, dotter till en politiker spelad av Jeroen Krabbé. För det första tilltalas jag inte av hennes yttre; jag tycker inte hon är snygg. För det andra är hon rätt tradig och gör på ett ställe fulkomligt idiotiska saker enbart för att hon och Martin ska hamna i knipa. Jag förstår inte hur Martin kan bli kär i henne. För det tredje saggar filmen betänkligt så fort de ska bli lite dialog mellan våra hjältar, ännu mer när det ska bli kyssar och smek. Rent allmänt blir det lite segt så fort det inte är action och bilåkande.

Den första filmen utspelade sig på franska Rivieran, den andra i Miami. Den här gången rör de sig främst i öststater, vilket innebär att TRANSPORTER 3 ofta ser ut som en mer påkostad Steven Seagal-film, eller annan valfri B-film inspelad i öst. Jag är jävligt trött på dessa miljöer nu.

Betyget blir bara en tvåa. Men vi får väl se. Vem vet? Kanske kommer jag att se den även här filmen igen...och igen...och igen...