STEPHEN KING'S IT (1990) - LIMITED STEELBOOK (Warner)
IT (2017) - 4K ULTRA HD (Warner)
Det påstås att Andy Muschiettis filmatisering av Stephen Kings roman "Det" är den mest inkomstbringande skräckfilmen någonsin. Visst låter det märkligt. Jag vet inte riktigt hur de har räknat. Antagligen spelar inflationen en roll i det hela, men det låter onekligen konstigt att en film som hade premiär i september förra året, har dragit in mer pengar än skräckfilmer som varit populära, och ständigt setts om, släpps på nytt och hittat nya fans, under åtskilliga decennier.
I vilket fall: i samband med att 2017 års DET, under originaltiteln IT, släpptes på DVD, Blu-ray och UHD, kom även Tommy Lee Wallaces TV-serie från 1990 ut på nytt i en uppsnofsad Blu-ray-utgåva. TV-versionen har jag inte sett sedan jag hyrde den på video när den var ny.
Nu har jag sett om båda versionerna - denna gång tillsammans med en medrecensent; min sambo och tillika flickvän, som inte tidigare sett någon av versionerna, eller läst boken. Boken har jag inte heller läst - inte hela. Jag köpte den tusensidiga romanen när den kom, men orkade aldrig ta mig igenom hela.
Så här i efterhand önskar jag att jag läst boken så att jag kunde jämföra med de här två filmatiseringarna, eftersom dessa skiljer sig en hel del från varandra.
Pennywise the Dancing Clown, gestaltad av Tim Curry, är en av många uppskattad och hyllad skräckfigur. Det enda jag kom ihåg av den tre timmar och sju minuter långa TV-versionen, var att Tim Curry spelade clownen och att jag tyckte att filmatiseringen var rätt bra fram till slutet, vars specialeffekter var i sämsta laget.
I den här versionen varvas nutid, det vill säga 1990, med tidigt 1960-tal, och vi får både följa en grupp barns jakt på- och kamp med Pennywise, och se hur de som vuxna återvänder till sin hemstad för att åter bekämpa monstret, som återvänt. Det är intressant att jämföra med versionen från 2017, vilken begränsar sig till huvudpersonernas upplevelser som barn - de vuxnas äventyr kommer först i den kommande film nummer två. Jämförelsen utfaller inte till TV-versionens fördel.
Tommy Lee Wallaces version är väldigt ojämn. Det figurerar en rad bra skådespelare och ett par kända namn i rollistan, men ibland är skådespeleriet lite svajigt - något som troligen beror på den bitvis rätt stolpiga dialogen, och en del krystade, ologiska scener. En del rollfigurer är rätt jobbiga. Specialeffekterna är av varierande kvalitet, och upplösningen är minst sagt ett antiklimax. Den här typen av effekter är charmiga - i filmer från 50-talet. Inte i en produktion från 1990. Och det visar sig vara lite väl enkelt att hejda ondskan. Pennywise är mäktig och ostoppbar i nästan tre timmar, och sedan, på slutet, så tar det ett par minuter att få stopp på honom.
Tim Curry, då? Min flickvän skrattade högt varje gång han dök upp. "Man kan ju inte ta honom på allvar i de där kläderna!" sa hon. Och nej, Curry är inte otäck och skrämmande som Pennywise. Möjligtvis kan han uppfattas som otäck om man själv är barn - och dessutom lider av clownskräck. Men jag tyckte mest att han var skojig.
TV-versionen är underhållande och rätt trevlig, men 2017 års version är bättre på alla sätt - även om vi alltså bara får halva storyn. Min ursprungliga recension från i höstas finns HÄR - och jag håller fortfarande med mig själv. Barndomsskildringen är betydligt bättre än skräckscenerna, men min flickvän tyckte att det var rätt otäckt emellanåt - och hon tyckte att Bill Skarsgård var väldigt mycket bättre som Pennywise än Tim Curry var. Det blir dock lite för mycket monsterslagsmål och CGI-effekter på slutet.
Den flotta, högupplösta Ultra HD-versionen, liksom den vanliga Blu-ray-utgåvan, och kanske även DVD:n (jag har inte kollat), innehåller en del intressant extramaterial. Bland annat finns här några bortklippta scener, varav en del borde fått stanna kvar i filmen, eftersom de förklarar en del oklarheter och skulle kunna ge filmen ytterligare en dimension.
Vad som är extra kul, är att Stephen King själv dyker upp och pratar en rätt bra stund om sin bok och filmen. Det är alltför sällan han finns med bland extramaterialet på DVD- och BD-utgåvor av filmer byggda på hans böcker.
-->
IT (2017) - 4K ULTRA HD (Warner)
I vilket fall: i samband med att 2017 års DET, under originaltiteln IT, släpptes på DVD, Blu-ray och UHD, kom även Tommy Lee Wallaces TV-serie från 1990 ut på nytt i en uppsnofsad Blu-ray-utgåva. TV-versionen har jag inte sett sedan jag hyrde den på video när den var ny.
Nu har jag sett om båda versionerna - denna gång tillsammans med en medrecensent; min sambo och tillika flickvän, som inte tidigare sett någon av versionerna, eller läst boken. Boken har jag inte heller läst - inte hela. Jag köpte den tusensidiga romanen när den kom, men orkade aldrig ta mig igenom hela.
Pennywise the Dancing Clown, gestaltad av Tim Curry, är en av många uppskattad och hyllad skräckfigur. Det enda jag kom ihåg av den tre timmar och sju minuter långa TV-versionen, var att Tim Curry spelade clownen och att jag tyckte att filmatiseringen var rätt bra fram till slutet, vars specialeffekter var i sämsta laget.
I den här versionen varvas nutid, det vill säga 1990, med tidigt 1960-tal, och vi får både följa en grupp barns jakt på- och kamp med Pennywise, och se hur de som vuxna återvänder till sin hemstad för att åter bekämpa monstret, som återvänt. Det är intressant att jämföra med versionen från 2017, vilken begränsar sig till huvudpersonernas upplevelser som barn - de vuxnas äventyr kommer först i den kommande film nummer två. Jämförelsen utfaller inte till TV-versionens fördel.
Tommy Lee Wallaces version är väldigt ojämn. Det figurerar en rad bra skådespelare och ett par kända namn i rollistan, men ibland är skådespeleriet lite svajigt - något som troligen beror på den bitvis rätt stolpiga dialogen, och en del krystade, ologiska scener. En del rollfigurer är rätt jobbiga. Specialeffekterna är av varierande kvalitet, och upplösningen är minst sagt ett antiklimax. Den här typen av effekter är charmiga - i filmer från 50-talet. Inte i en produktion från 1990. Och det visar sig vara lite väl enkelt att hejda ondskan. Pennywise är mäktig och ostoppbar i nästan tre timmar, och sedan, på slutet, så tar det ett par minuter att få stopp på honom.
Tim Curry, då? Min flickvän skrattade högt varje gång han dök upp. "Man kan ju inte ta honom på allvar i de där kläderna!" sa hon. Och nej, Curry är inte otäck och skrämmande som Pennywise. Möjligtvis kan han uppfattas som otäck om man själv är barn - och dessutom lider av clownskräck. Men jag tyckte mest att han var skojig.
TV-versionen är underhållande och rätt trevlig, men 2017 års version är bättre på alla sätt - även om vi alltså bara får halva storyn. Min ursprungliga recension från i höstas finns HÄR - och jag håller fortfarande med mig själv. Barndomsskildringen är betydligt bättre än skräckscenerna, men min flickvän tyckte att det var rätt otäckt emellanåt - och hon tyckte att Bill Skarsgård var väldigt mycket bättre som Pennywise än Tim Curry var. Det blir dock lite för mycket monsterslagsmål och CGI-effekter på slutet.
Den flotta, högupplösta Ultra HD-versionen, liksom den vanliga Blu-ray-utgåvan, och kanske även DVD:n (jag har inte kollat), innehåller en del intressant extramaterial. Bland annat finns här några bortklippta scener, varav en del borde fått stanna kvar i filmen, eftersom de förklarar en del oklarheter och skulle kunna ge filmen ytterligare en dimension.
Vad som är extra kul, är att Stephen King själv dyker upp och pratar en rätt bra stund om sin bok och filmen. Det är alltför sällan han finns med bland extramaterialet på DVD- och BD-utgåvor av filmer byggda på hans böcker.
-->
Inlägg
