Visar inlägg med etikett Thomas Ian Griffith. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Thomas Ian Griffith. Visa alla inlägg

söndag 27 maj 2012

Expressen den 15 augusti 1995

Min sjunde videokrönika i Expressen. Väldigt mycket 90-tal - de här snubbarna har ju inte gjort så mycket sedan dess. Och så här i efterhand vet jag inte riktigt om jag håller med mig själv. dessutom gillar jag ju Van Damme och Seagal, så jag vet inte varför jag hackade på dem. Det skulle man väl göra på den tiden. Däremot saknar jag verkligen den här tiden, då det släpptes en eller två nya actionfilmer på video i veckan.


Filmhjältarna som inte får glömmas bort

För ett tag sedan påpekade en bekant att jag nästan enbart skriver om lite "skräpigare" filmer, och aldrig om finkultur på video. Det är inte så konstigt. Ta en titt på videohyllorna, vilka till 90 procent är fyllda med action, komedi och annat lättviktigt. Det kommer ju faktiskt ytterst lite "finkultur" på video, och det som kommer har dessutom ofta fått ganska stor uppmärksamhet på kultursidor och dylikt. Faktum är att de filmer som försummas i medierna är alla dessa till synes identiska B-actionrullar.

DÄRFÖR TÄNKTE JAG i dag råda bot på detta, och dra fram några mindre kända filmhjältar i rampljuset. Actionhjältarna som förtjänar bättre. Ty, medan biodukarna förpestas av töntar som Steven Seagal och Van Damme, huserar mer kompetent folk på video.

Jeff Wincott, till exempel. Denne kanadensare (som är bror till Michael, skurk i bland annat "The Crow" och "Robin Hood") är egentligen en utbildad skådespelare som lärde sig kampsporter först när han blev actionhjälte. Hans filmer, producerade av bolaget Image Organization, påminner lite om TV deckare, men med extremt mycket action, och Wincott är alltid bra. Kolla odödliga klassiker som "Mission of justice" (Filmco), "Martial law II" (Filmco) eller "Martial outlaw" (Egmont).

Han ser ut som Bobby!

En annan Jeff, är Jeff Speakman. I en intervju har Speakman klagat på dagens actionhjältars bristande skådespelartalang. Själv sätter han agerandet i främre rummet, även om det tydligt framgår att han egentligen är en gammal kampsportsexpert - så pass tydligt att de svenska utgåvorna av hans filmer har klippts ner till kortfilmer av filmcensuren. Det intressantaste med Speakman är att han liknar Patrick "Bobby Ewing" Duffy! Kolla själv i "Perfect weapon" (CIC) eller "Street knight" (Warner). I höst kommer han i "The expert" från Filmco.

Thomas Ian Griffith skrev jag om för ett tag sedan här i spalten - det var han som var med i "Beyond forgiveness" (Egmont), den där korvslagsmålsfilmen med Rutger Hauer. Själv såg jag Griffith första gången i "Excessive force" (Sandrews), som film väldigt "sådär", men med bra action. Griffith imponerade genom att både kunna nita skurkar och skådespela hyfsat - samt slå sig ner vid ett piano och klinka jazz.

"Cracker Jack" (Filmco) var en lågbudget-kombination av "Cliffhanger" och "Die hard", och egentligen rätt kass. Men kul. Mycket explosioner och så. Efter "Cracker Jack" gick Griffith och klippte sig, vilket var mindre smart. Vem vill väl ha en actionhjälte som ser ut som Glenn Hysén?

En annan snubbe jag är svag för är Sam Jones, en gång i tiden Blixt Gordon, numera B-filmshjälte - "Under the gun" tillhör hans bästa. Och så får jag nog något motvilligt medge att Lorenzo Lamas inte alls är så hopplös man kan inbilla sig; "Bounty tracker" till exempel är bitvis totalt sanslös action.

Men självklart ska ni nu inte tro att jag verkligen rekommenderar dessa våldsorgier, skadliga för er mentala hälsa. Nädå. Jag tycker i stället ni ska hyra "Pillertrillaren". Det är en film som heter duga.

... OCH HÄR ÄR DE SÄMSTA ACTIONHJÄLTARNA

Steven Seagal - Sätter någon sorts rekord i uselhet. Varför får han göra film? Fråga vem som helst, ingen gillar honom.

Matthias Hues - Brukar oftast spela skurk, men är ibland malplacerad som hjälte. Han är österrikare, stor som ett hus, och ful som stryk.

Billy Blanks - Svart kung-fu-hjälte som inte gör någon glad.

Reb Brown - Av serietecknaren Johan Wanloo kallad "världens sämste skådis". Lågpunkter i hans karriär: TV-filmen "Captain America" från 1978 och italienska fantasyfilmen "Yor", 1983, vars ledmotiv går "Yor, Yor, he's our man"


lördag 24 mars 2012

Expressen den 2 maj 1995

Här är min andra videokrönika i Expressen. Nej, jag minns inte att jag skrivit den här. Bortsett från påpekandet att Rutger Hauer slåss med korvar. Se den här texten som antik kuriosa snarare än ... Ja, jag vet inte. Gamla serievänner noterar kanske en extremt obskyr referens till en Lasse Andreasson-serie i fanzinet Banzai! - märkligt att den kom med ...

Amerikaner sätter färg på grådaskiga Polen

När jag var liten tyckte jag alltid att brittiska TV-serier såg lite konstiga ut - allting var lite grådaskigt, och till och med personerna såg gråa ut. Att detta berodde på att programmen gjordes på video begrep jag förstås
inte.

FILMER GJORDA I öststaterna har också en förmåga att se gråa ut - också de som inte filmas på video. Många av dessa grådaskiga, ofta polska, filmer
kan förvisso vara bra, men jag vägrar tro att Polen alltid ser ut som ett
grustag utanför Kävlinge en mulen novemberförmiddag. Nej, jag har alltså
inte varit i Polen.

Häromveckan gjorde jag en intressant iakttagelse. Jag satt hemma i soffan,
drack kaffe (av den vidriga sorten O"Lacy"s Grand Royal - jag köpte det enbart för att det hette just Grand Royal), och tittade på "Den vita filmen" (Sandrews).

Nej, jag tyckte inte att filmen var något speciellt, vilket den skulle vara enligt recensionscitaten på omslaget. Det skulle väl vara för Julie Delpys medverkan då, men filmen är alldeles för blek för att hennes skönhet ska framgå.

Direkt efter såg jag "Beyond forgiveness" (Egmont). Jag hade inte omslaget
till hands, och visste därför inte riktigt vad det var, förutom en actionfilm med den ganska sympatiske actionhjälten Thomas Ian Griffith, filmen till ära iförd Glenn Hysén-frisyr.

"Beyond forgiveness" är standardaction. Våldsam, men lite småtrist och totalt ointressant. Griffith spelar en hård Chicago-snut, som jagar sin brors mördare. Men! Nu visar det sig att filmens skurkar är polacker. Griffith beger sig till Polen.

Filmen är verkligen inspelad i Polen, och hör och häpna - Polen ser riktigt trevligt ut sett genom en amerikansk filmkamera. Allting har fått färg, frukterna på torget ser goda ut, och människorna ser inte ut som Döden i "Sjunde inseglet". Är det någon som vet hur det kan ha blivit så här?

På plats i Polen nedgör Griffith horder av skurkar, innan han till slut konfronteras med den illasinnade kirurgen doktor Lem (?!), spelad av Rutger "Tittut! Jag är med i den här filmen också" Hauer. Speciellt
spännande eller häftigt blir det inte, men jag gillade scenen där man slåss med korvar.

Den som är trendmedveten och väl bevandrad i actionfilm, vet säkert att
världens främste actionregissör är kinesen John Woo, mannen bakom epos som "The killer", "Hard-boiled" (totalförbud i Sverige - kulturskymning!), och
den lätt misslyckade USA-debuten "Hard target" (CIC).

Nu har Filmco släppt Albert Pyuns hyllning till Woo, "Hong Kong "97". Filmen är amerikansk, men inspelad i Hongkong. Tyvärr misslyckas Pyun med det mesta. Woos storhet ligger inte enbart i hundratals lik, tusentals pistolskott och hjältar i kostym.

Dessutom kör Pyuns alldeles för många scener i slowmotion, vilket tar kraften ur actionsekvenserna.

Vill man göra en film inspirerad av Woo, bör man nog hålla sig ifrån Hongkong. Nä, nu väntar vi i stället på "Broken arrow", Woos nästa Hollywoodfilm med Den Store John Travolta och Christian Slater.

BÄST JUST NU...

Bröllopsfesten (Egmont). Ha ha! Bög! Rolig Didrik i dag!

The Crow (Filmco). "So I say I’m dead...and I move"

Den mustaschprydde vädergubben i Femmans nyheter. Wow, snacka om entusiasm och inlevelse! Mannen är lysande.

Babylon 5, Lois & Clark. Pilotavsnitten finns på video.