Visar inlägg med etikett Tarik Saleh. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tarik Saleh. Visa alla inlägg

fredag 22 april 2022

Amazon Prime: The Contractor

Foton copyright (c) Amazon

THE CONTRACTOR är en film från 2007 med Wesley Snipes. Det är också en film från 2013 med Danny Trejo, och en mexikansk film från 2013. Vidare finns det ett helt gäng ännu tidigare filmer som heter THE CONTRACTOR.

Detta ska dock handla om en amerikansk film som hade premiär på Amazon Prime för ett par veckor sedan - att jag inte sett- och recenserat den förrän nu, beror på att jag av någon anledning trodde att det var en TV-serie. THE CONTRACTOR inleds med Amazon Original-loggan, men detta är ingen Amazonproduktion. Filmen spelades in i USA och Rumänien 2019, alltså innan pandemin, och sedan blev det lite strul med filmens rättigheter. Den gick upp på bio i USA (och floppade) samtidigt som den släpptes på VOD.

Regissör är svenskfödde Tarik Saleh, som hade vissa framgångar med THE NILE HILTON INCIDENT. THE CONTRACTOR är betydligt sämre. Det här är en dödbakad actionthriller som inte riktigt vet vad den vill vara. Filmen är mer drama än actionfilm, men den är inte mycket till drama heller. Det här är en rätt lam film.

THE CONTRACTOR inleds ganska märkligt - och väldigt amerikanskt. Jag har svårt att avgöra om det är tänkt som kritik av den amerikanska livsstilen, eller en hyllning till det amerikanska samhället. Vi får se en gudstjänst med en massa militärer närvarande. De applåderar Gud. Det hälsas på stjärnbaneret. Rollfigurerna äter middag och ber bordsbön. Gudstro, patriotism och militärer. För mig som svensk känns sådant här väldigt konstigt och främmande.

Chris Pine spelar James Harper, en elitsoldat som får sparken, eftersom han tagit otillåtna droger för att lindra en knäskada. Han får gå med hedern i behåll, men han kommer inte att få någon pension eller gratis sjukförsäkring - det här är ju Amerika, landet där humanitära självklarheter inte är självklarheter. Således uppstår en kris i James' familj. De har en massa skulder som inte kan betalas. James behöver stålar - snabbt.

James' kompis och vapenbroder Mike (Ben Foster) säger att med James' imponerande CV kommer han inte att ha några problem att anlitas som legosoldat av privata aktörer. Mike tipsar om en skum snubbe som heter Rusty (Kiefer Sutherland), som behöver folk till ett enkelt uppdrag. Två veckor högst, bra betalt.

James tar jobbet och åker till Berlin, där han och hans team ska leta upp en forskare (spelad av Fares Fares), som påstås utveckla ett biologiskt vapen. Självklart går uppdraget fel, forskaren dödas, och folk börjar jaga James.

Handlingen i THE CONTRACTOR är inte speciellt originell - men en film kan ju vara bra ändå, om den levererar spänning, action, humor, drama, och har bra rollfigurer. Problemet är att Tarik Salehs film inte levererar någonting alls. Tempot är lågt, actionscenerna är få och inte märkvärdiga, filmmusiken är tråkig och sövande. Eddie Marsan dyker upp i en liten roll. 

Hyfsat filmfoto, några bra skådisar, men THE CONTRACTOR är alldeles för trist och slätstruken. Jag förstår att få ville se den på bio.


 

 

 

 

 

(Amazon Prime-premiär 4/4)


tisdag 26 september 2017

Bio: The Nile Hilton Incident

Foton copyright (c) Scanbox

Ibland känner man för att se en svensk-dansk-tysk-fransk film som utspelar sig i Egypten. Vilken tur att det nu går upp en svensk-dansk-tysk-fransk film som utspelar sig i Egypten på våra biografer!

Jag har lite problem med att uttala filmtiteln, alltså THE NILE HILTON INCIDENT. Jag läser hela tiden "Nile" som Nile i "Nile City" - och inte som Nilen på engelska. För övrigt är det här en ganska vissen titel på en film - stel, odramatisk, osexig, och svår att komma ihåg. "Vad sa du? Nile City?"

THE NILE HILTON INCIDENT har regisserats av Tarik Saleh, som tidigare gjort METROPIA (som jag verkligen inte tyckte om) och TOMMY (som jag ville tycka om). Filmen omtalas som en film noir, och visst - här finns vissa drag av noir, men Salehs film är alldeles för deppig och smutsig, och lider av brist på coolhet.

Handlingen bygger på ett autentiskt mordfall i Kairo 2008. Fares Fares, som även varit med och producerat, spelar den kedjerökande polisen Mostafa, som skickas till hotellet Nile Hilton, där en känd sångerska hittats död. Man vill skriva av det som självmord, men Mostafa förstår att det handlar om mord.

En städerska på hotellet hörde skrik från hotellrummet och såg förövaren komma ut. Nu håller hon sig gömd. Både Mostafa och mördaren letar efter städerskan - och mördaren är en högt uppsatt politiker.

Mördarens identitet blir känd ganska omgående, men det är lite svårt att hålla reda på vem som är vem i den här storyn. Det rabblas en massa namn och titlar, en stor mängd personer flimrar förbi - och det är rätt hopplöst att hålla dem isär. Om Mostafa kommer att få tag på mördaren eller ej är också ganska oväsentligt - det här är snarare ett drama än en deckare eller thriller. Någon större spänning finns här inte.

Enligt filmen är Kairo en skitig och ogästvänlig plats. Det är farligt ute på gatorna och mer eller mindre alla är korrumperade. Polisen är inte att lita på.

För att göra THE NILE HILTON INCIDENT ännu mer påträngande, går filmen i smutsiga, sönderfrätta, urinfärgade toner. Befolkningen ser ut att svettas mycket och ha allmänt dålig hygien.

Visst är det intressant att se ett kriminaldrama som utspelar sig i dessa miljöer. Det är miljöer vi sällan ser i den här typen av film. Men bara för att infallsvinkeln är ny och annorlunda, behöver resultatet inte vara bra. Salehs film innehåller några oväntade humorinslag som är rätt roliga, och Fares Fares gör en stark insats - men som helhet är THE NILE HILTON INCIDENT en rätt seg historia, fylld av långa passager där det inte händer någonting.

Betyget nedan är tveksamt.





(Biopremiär 29/9)

tisdag 11 mars 2014

Bio: Tommy

Foton copyright © 2014 Baldur Bragason/Atmo

Jag tittar på den svenska thrillern TOMMY och vill verkligen tycka om den. Jag sitter och hoppas att den kommer att bli bra, att storyn kommer satt ta sig. Jag hoppas det hela hela tiden - och så plötsligt är filmen slut utan att det blev någonting av det hela.

Moa Gammel, som för inte så längesedan gjorde huvudrollen i den misslyckade KÄRLEK DELUXE, är Estelle Svensson, som i jultid tillsammans med sin lilla dotter återvänder hem till Stockholm (som i realiteten främst är Luleå), hennes man Tommy hade året innan begått ett av de största rånen någonsin i Sverige - men nu verkar han ligga död på en strand på Sri Lanka, där familjen Svensson häckat ett år. Estelle ska tydligen försöka hämta bytet från rånet, men ryktet om Tommys död sprider sig och Stockholms slemmaste gangstrar vill lägga fingrarna på stålarna.

Ola Rapace är en kriminell glidare som heter Bobby och gillar att hänga på nattklubb. Johan "Sjökvisten" Rabaeus är den grymme gangstern Steve. Sångerskan Lykke Li Zachrisson (vars fullständiga namn är Lykke Li Timotej!) spelar Estelles syster, jag gissar att det är hennes skådespelardedut. Lykke Li är inte det minsta lik Moa Gammel. Ewa Fröling är systrarnas mor, medan Amanda Ooms är med i tre-fyra scener i vilka hon inte har en enda replik. Jättekonstigt. Alla dessa gangsters går loss på varandra, ibland på de mest grymma sätt.

Jag har lite svårt att redogöra för handlingen. Det känns nämligen som om halva filmen fattas. Det är säkert ett konstnärligt grepp, men resultatet blir bara märkligt och ryckigt. Rumphugget. Jag tror inte att man någonsin får se rollfigurerna i bild samtidigt som deras namn uttalas. Vi får se Rapace, Rabaeus och de andra i bild, men ingen berättar vad de heter. Sedan får vi höra Estelle och andra prata om Bobby och Steve, med flera, och jag undrar vem som är vem.

Men som sagt: jag ville att det här skulle vara bra. Det kunde ha blivit jättebra. För regin står Tarik Saleh, som tidigare gjort den skitdåliga METROPIA, och han har en bra, egen stil i TOMMY. Det är snyggt, det är genomtänkt, det ser ut som en biofilm - och det är vi inte bortskämda med när det gäller svensk film. Klippning och filmfoto är raffinerat. Ljudmixen är bra. Skådespelarinsatserna mestadels bra, Moa Gammel är väldigt bra i huvudrollen - och Saleh och hans kamera älskar verkligen Gammel. Inte konstigt, det är en stilig tös. Vi serveras åtskilliga närbilder på hennes ansikte.

TOMMY är en överraskande tuff film. Gangstrarna är verkligen skoningslösa och stenhårda, Steve är härligt grym. Tortyr med elspis ser vi inte på bio varje dag.

... Därför är det synd att manuset är så stökigt och ofärdigt - om nu stora delar inte klippts bort. Filmen må vara raffinerat gjord, men berättandet är klumpigt. Jag satt ofta och undrade vad som hände och varför - och vilka personerna var.

Scenerna från Sri Lanka är inspelade på Sri Lanka på riktigt. Hade filmen så stor budget att de hade rått att bränna stålar på en sådan resa? Det handlar bara om några få scener, några minuter. De kunde lika gärna ha skjutit dessa på Ribban i Malmö.

Synd på så rara ärtor. TOMMY kunde ha blivit något riktigt bra. Dock befäster Moa Gammel sin positition som något slags filmstjärna.

"Pinball Wizard" spelas inte på soundtracket.





(Biopremiär 14/3)