Visar inlägg med etikett Steve Oram. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Steve Oram. Visa alla inlägg

torsdag 10 oktober 2013

Bio: The World's End

Foton copyright (c) UIP Sweden

Ibland händer det att jag hamnar på event där det bjuds på alkohol. Ja, mer än ibland, det händer ganska ofta. Det hände senast igår. Och det var ju kul. Och dessutom ganska lämpligt. För efter ett antal öl - lättdruckna öl, så det blev rätt många - var det dags för mig att traska bort till Entré och premiären på THE WORLD'S END, som inte pressvisats i Malmö. En film som handlar om att gå på pubar och dricka öl. Jag blev ännu törstigare. Och allt mer pissnödig.

THE WORLD'S END är den tredje filmen i något slags löst sammanhållen trilogi, som började med SHAUN OF THE DEAD 2004, en fantastisk film, och följdes upp med den betydligt mindre lyckade HOT FUZZ 2007. Jodå, det är Edgar Wright och Simon Pegg som är i farten igen (Regissören Wright gjorde även den fullkomligt osebara SCOTT PILGRIM VS. THE WORLD, men den glömmer vi). Med sig har de återigen Peggs gamle parhäst Nick Frost - och resultatet är fullkomligt fantastiskt!

Jag vet inte hur mycket jag vågar avslöja av handlingen. Jag bör egentligen inte avslöja någonting alls. Det är roligare om filmens bisarra vändning halvvägs in kommer som en total överraskning, om man nu inte redan läst eller hört om den. Men om SHAUN OF THE DEAD var en zombiefilm och HOT FUZZ en variant på actionfilmer, så är den här filmen en blinkning till filmer som INVASION OF THE BODY SNATCHERS.

Simon Pegg spelar odågan Gary King, en slarver som aldrig kommit över att han och hans polare 1990 misslyckades med att ta sig genom hela The Golden Mile - det vill säga, en pubrunda som täcker in samtliga tolv pubar i gamla hemstaden Newton Haven. Gary lyckas övertala hela det gamla gänget att följa med till orten och göra ett nytt försök - och den här gången ska de minsann lyckas dricka öl på samtliga ställen på rundan, som avslutas med puben The World's End. Tiderna har dock förändrats. Grabbarna i gänget är plötsligt gifta, gubbiga, avsvarsfulla medelålders män och inte alltför intresserade av att bete sig som vore de tjugo år. Det är bara Gary som är sig lik - han bär fortfarande sin Sisters of Mercy-T-shirt - han har till och med Sisters' logga tatuerad på bröstet.

Vad som också har förändrats är pubarna. De har byggts om, renoverats, och folket där känner inte igen Gary och pågarna. Dessa pågar blir förstås fullare och fullare, men trots detta märker de efter ett tag att det är något som inte stämmer med Newton Haven och dess befolkning...

Det här är fruktansvärt roligt. Obeskrivligt roligt. Jag satt bredvid ett engelskt par som skrattade oavbrutet. En grej som verkligen lyfter filmen, är att man stoppat in brittiska karaktärsskådespelare i rollerna. Förutom Pegg och Frost görs de övriga i gänget av Paddy Considine, Martin Freeman och Eddie Marsan. Den ljuvliga Rosamund Pike medverkar och Pierce Brosnan är fin som gammal lärare i bockskägg. Vi får även höra Bill Nighys röst. Steve Oram från SIGHTSEERS dyker upp som motorcykelpolis.

Jag kikar på skådisarnas biografier och konstaterar att med undantag för Marsan, är alla yngre än jag. Men vi kan ju låtsas att de är i min ålder. För jag kan relatera till det här - och på sätt och vis kan jag relatera till Gary King. 1990 lyssnade jag också mycket på The Sisters of Mercy. Det finns ett foto på mig från Bokmässan där jag står med svart hår (och dricker Zingo). Och jag gillar att gå på puben och dricka öl - samtidigt som jag konstaterar att många av mina gamla vänner, de jag inte längre umgås med, har blivit medelålders män med familj och hus. Det händer fortfarande att jag lyssnar på Sisters. Bandets låt "This Corrosion" förekommer i filmen på ett ypperligt sätt, och jag gissar att det fanns många Andrew Eldritch-fans i publiken, eftersom många jublade och applåderade under den fräna epilogen.

Varje gång det kommer en komedi som får mig att skratta käken ur led kommer jag på mig själv med att här på TOPPRAFFEL! hävda att det är årets roligaste film. Men THE WORLD'S END är mer än en förbannat rolig film - det här är en förbannat bra film! En höjdare, en av årets absolut bästa filmer.

Om du bor i Malmö och läser detta den tionde oktober, kan du för övrigt se både SHAUN OF THE DEAD och HOT FUZZ på bio i kväll, båda visas på Filmstaden Entré, där de även gick igår.

För övrigt berättar Simon Pegg i en intervju inför THE WORLD'S END att han är helnykterist sedan ett par år tillbaka.




 

(Biopremiär 9/10)

lördag 27 juli 2013

Bio: Sightseers

Foton copyright (c) Nonstop Entertainment
Engelsmannen Ben Wheatley slog igenom 2011 med filmen KILL LIST - en film jag av någon anledning inte sett. När den kom var skräcktidningar och -sajter fulla av artiklar och recensioner, de flesta hyllade den, medan en del ifrågasatte dess storhet; framför allt tyckte de inte att den borde klassificeras som skräckfilm.
Även SIGHTSEERS har till större delen fått lysande kritik. Det har inför den svenska premiären även stått en hel del om den i svensk press. Den här gången handlar det om en svart komedi och manuset är författat av Alice Lowe och Steve Oram, vilka även spelar huvudrollerna som Tina och Chris. Lowe och Oram är komiker och tydligen har de gjort de här figurerna tidigare i en rad sketcher.
Tina är en hämmad, osäker kvinna som bor hemma hos sin sjukliga och krävande mor. Modern gillar inte Tinas rödlätte pojkvän Chris, och vill absolut inte släppa iväg dottern på husvagnssemester med karlsloken. Chris i sin tur är inte heller världens tryggaste människa. Han har kontrollbehov och hetsigt humör.
Tina och Chris beger sig ut på en färd genom Yorkshire där de besöker till större delen besynnerliga och ibland ointressanta sevärdheter. Kloster, spårvagnsmuseum, blyertspennmuseum och så vidare. Alldeles i början av färden blir Chris irriterad på en dryg kille som kastar skräp på golvet. Det bär sig inte bättre än att Chris råkar backa över killen. Killen dör. Och det var verkligen ett misstag, en olycka som rapporteras till polisen. Men uppenbarligen får Chris blodad tand, och nästa gång han irriterar sig på en kille, letar han upp honom på en enslig plats och slår ihjäl honom med en sten.
Chris försöker dölja sin gärning för Tina, men hon upptäcker snart vad som skett. Efter att först ha blivit upprörd, börjar hon att hjälpa till med mördandet av oskyldiga människor de irriterar sig på.
Problemet med SIGHTSEERS är att den ... inte är särskilt rolig. Jag läser recensionscitat och folk har tydligen garvat läppen av sig, men förutom enstaka lustiga situationer, repliker och rollfigurer, är detta inte mycket till komedi; svart som vit sådan. Som thriller eller skräckfilm funkar det förstås inte heller. Det här är ett relationsdrama med mord.
Det dysfunktionella, emotionellt handikappade kärleksparet Tina och Chris är två rätt osympatiska typer. Redan innan de gått över gränsen och blivit seriemördare. De är glåmiga och hela filmen är glåmig. I husvagnskomedin VI HADE I ALLA FALL TUR MED VÄDRET hade de tur med vädret, det har de inte i SIGHTSEERS. Med undantag för ett par scener, visas Yorkshire inte upp från sin bästa sida. Det är grått och regnigt mest hela tiden. Klassiskt brittisk diskbänkslook. Fult. Allting är fult. Men fult är ju det nya snyggt, enligt dagens kulturkids.
Men jag får väl ändå säga att Wheatleys film är rätt okej ändå. Den blir lite tjatig med en del uppretningar, men det är inte speciellt tråkigt - och filmen varar bara 88 minuter. Vid ett tillfälle stöter de på ett gäng ungdomar som påstår sig vara shamaner, och under en festival utför dessa hedniska rider som för tankarna till THE WICKER MAN och andra klassiska, engelska skräckfilmer. Flera av morden i filmen är snaskigt blodiga och dessa grova splatterscener med till exempel närbilder på mosade huvuden skär sig lite med resten av filmen.
Hade SIGHTSEERS kommit för 20-30 år sedan hade den säkert blivit totalförbjuden eller åtminstone hårt censurklippt, trots att det handlar om svart komedi och satir. Minns hur det gick för MAN BITES DOG.
Förresten, varför har inte MAN BITES DOG släpps i Sverige nu när det är fritt fram? Jag har inte sett den sedan den kom.






(Biopremiär 26/7)

-->