Visar inlägg med etikett Stephenie Meyer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stephenie Meyer. Visa alla inlägg

torsdag 28 mars 2013

Bio: The Host

Foton copyright (c) Noble Entertainment

Ibland kommer det en film som tränger sig rakt in i miljarder hjärtan. En film som får oss att se på filmkonsten på ett helt nytt sätt. En film som förändrar världshistorien så som vi känner den.
THE HOST är inte denna film.

Ibland kommer det en framgångsrik sydkoreansk film om ett jättemonster.

Det är THE HOST från 2006.

Andrew Niccols THE HOST är en av årets absolut sämsta filmer. Nej, förresten, ändra det till decenniets sämsta filmer. Niccols har tidigare skrivit manus till filmer som GATTACA, TRUMAN SHOW, THE TERMINAL, THE LORD OF WAR, och vissa av sina manus har han även regisserat själv. Visst har han även gjort krafs som S1M0NE och IN TIME, men av THE HOST att döma verkar han ha glömt allt han lärde sig när han gjorde sina prestigefilmer.

Å andra sidan beror detta säkert på att THE HOST är en filmatisering av en bok a Stephenie Meyer. TWILIGHT-tanten. Det här var hennes försök att följa upp TWILIGHT och boken kom 2008 - året efter släpptes den på svenska som "Genom dina ögon". Om boken blev en lika stor succé som vampyrserien har jag ingen aning om. Niccols filmatisering kämpar i alla fall desperat för att skapa ännu ett biofenomen. På pressvisningen var vi till och med tvungna att skriva under ett papper och lova att vi inte recenserar filmen innan premiärdagen och att vi inte spelar in den (!) - varpå mobiltelefonerna stoppades ner i plastpåsar. Jo, som bekant är det ju medelålders filmkritiker som sitter i biosalonger och filmar och sedan lägger ut på nätet ...

Till filmen.

Var ska jag börja? Det här är så katastrofalt uselt, Beyond Bad, att jag känner mig handfallen.
Nå. Det börjar med rymden och Jordklotet och en pretentiös berättarröst. Vi befinner oss i framtiden, tror jag, eller i ett parallelluniversum. Det råder fred på Jorden! Det finns ingen svält! Alla har det bra! Detta beror inte på att Jordens befolkning har skärpt sig, utan på att utomjordingar har anlänt och tagit över - VÄRLDSRYMDEN ANFALLER-style. Rymvarelserna ser ut som små silvriga, spindelliknande fröer och dessa stoppas in in människorna genom ett snitt i nacken. Hur de lyckades med detta första gången vet jag inte, eftersom de här fröerna förstås inte kan hålla i en skalpell.

Riktigt alla människor har de här frälsarna från rymden inte lyckats ta över. En av dem är Melanie (Saoirse Ronan från FLICKAN FRÅN OVAN och HANNA). Fast hon är inte människa speciellt länge i den här filmen, alldeles i början hoppar hon ut genom ett fönster för att ta sitt liv, men överlever och återuppstår som en annan Jesus som rymdvarelsen Wanderer, kallad Wanda. Det enda som skiljer rymdvarelserna från människor är deras klarblå, silvrigt lysande ögon.

Men nu råkar Melanie leva kvar inne i Wanda, och det var inte planerat. Melanie pratar med Wanda inne i huvudet, vi hör rösterna - och det är hur fånigt som helst!
Melanie har en pojkvän, Jared (spelad av Jeremy Irons' son Max, från ruttna RED RIDING HOOD), och en lillebror - så Melanie/Wanda rymmer och letar upp de här gossarna och lyckas övertala Jared om att Melanie faktiskt finns kvar inuti Wanda - som ju ser ut som Melanie. Snart hittar de ännu fler överlevande människor, bland dem finns William Hurt iförd skägg, och dessa motståndsmän bor i en grotta, och intriger uppstår mellan dem. Extra snårigt blir det när en annan hunk, Ian (Jake Abel), och Wanda blir förälskade i varandra! Konstigt värre.
Diane Kruger spelar en utomjording som tillsammans med sina Seekers konstant letar efter Melanie/Wanda och människorna. Hur ska det gå? Jag kan lova att upplösningen är hur ding som helst. Och det byggs så smått upp till en uppföljare.

Nu tillhör jag självklart inte målgruppen för THE HOST, men jag undrar om inte även fjortonåriga tjejer kommer att tycka att det här är hysteriskt fånigt och dumt. Filmen är osannolikt dålig. Värst är dialogen och då främst replikskifterna mellan Melanie och Wanda - när det är dags för love och grejor, går kalkonmätaren i topp. "Nej! Nej! Gör det inte! Kyss honom inte!" - "Men jag älskar ju honom!" - "Nej! Du är ju Wanda!". Jag skrattade högt ett flertal gånger.

... Men oftast försökte jag hålla mig vaken. THE HOST varar nämligen i över två timmar och den är fruktansvärt tråkig. Det här måste vara den första sci-fi-film som är filmad helt och hållet i slow-motion. Åtminstone känns det så.
Jag begriper inte riktigt vad rymdvarelserna håller på med. De lever i tusentals år och drar från planet till planet som koloniseras. Men uppenbarligen far de vidare till en annan värld efter ett tag. Vad händer då med varelserna de besatt? Ingen aning.

Jag är självklart väldigt svag för rymdinvasionsfilmer och grundstoryn skulle ha kunnat bli en bra film. Problemet är att det här bygger på en bok av mormontanten Stephenie Meyer, som fläskar på med tånorsromanser, religiösa budskap, goda själar från rymden och jönsiga intriger.

Det enda jag gillade i filmen var rymdvarelsernas snygga sportbilar.

TWILIGHT, kom tillbaka! Allt är förlåtet! (Nej, det är det inte, stryk det där sista)
  






(Biopremiär 27/3)

onsdag 14 november 2012

Bio: The Twilight Saga: Breaking Dawn, del 2

Foton copyright © Nordisk Film

Äntligen!

Äntligen? Nej, jag ljuger - jag har inte sett fram emot den här filmen, det är en sak som är säker. Jag fruktade faktisk den här dagen. Jag kände inte alls för att se den här filmen - men a man's gotta do what a man's gotta do. Jag ser ju och recenserar alla filmer som får biopremiär här i Malmö, oc jag har förstås recenserat alla de tdligare delarna i TWILIGHT-serien.

Jag kommer ihåg när jag stod i biograffoajén innan pressvisningen av den första TWILIGHT-filmen 2008. För att vara helt ärlig, hade jag då aldrig någonsin ens hört talas om fenomenet. Jag kände inte till att filmen var baserad på en bästsäljande bok. Och medan jag stod där i foajén noterade jag ett flertal tonårstjejer som kom in för att köpa biljetter till premiären - och de var otroligt upphetsade, de nästan dreglade. De uppförde sig som fanboys som köar till STAR WARS eller SAGAN OM RINGEN, fast de var mer hysteriska - och de luktade bättre.

TWILIGHT var förstås en ganska rutten film. Jag kommer fortfarande ihåg hur den församlade kritikerkåren skrattade högt när den bleke vampyrhunken Edward (Robert Pattinson) gjorde entré. Var det här på allvar? Fast den första TWILIGHT-filmen är förhållandevis bra jämförd med uppföljarna. De blev bara värre och värre, och allt jönsigare. Ja, jag vet: jag är en vuxen man. De här filmerna är inte riktade till mig.
Men det spelar faktiskt ingen roll. De är fortfarande usla filmer oavsett vad småungarna som älskar dem säger. Publiken älskar rollfigurerna och skådespelarna, de bryr sig inte ett dugg om ifall själva filmerna är skit. Vilket de är. Dessutom är jag förstås skräckälskare sedan barnsben och jag uppskattare verkligen inte författarinnan Stephenie Meyers fjöntiga tolkning av vampyrmyten.
Åkej - så vad hände förra gången? Alltså, varje gång jag bänkat mig för att se en ny TWILIGHT-film har jag försökt komma ihåg vad som hände i den förra delen - och jag har aldrig lyckats komma ihåg något. Jag bryr mig inte tillräckligt mycket för att lägga handlingen på minnet - inte mer än den grundläggande storyn. VarulvenJacob (Taylor Lautner) älskar människan Bella (Kristen Stewart), som älskar vampyren Edward. Eller tvärtom. Eller vad som helst. Och så får vi barbröstade, muskulösa grabbar som bor tillsammans i en stuga i skogen, Tom of Finland-style. 
 

...Men den här gången kom jag faktiskt ihåg vad som hände i den förra filmen! BREAKING DAWN - DEL 1, det var ju den där i vilken Bella och Edward gifte sig och sedan hade lite "chockerande" och "explicit" sex, vilket i praktiken naturligtvis visade sig vara extremt lamt och osexigt. Detta var ju trots allt inte bara en PG-13-film, utan även baserat på en bok av en mormon som försöker smyga in sina förlegade budskap i storyn. Bella blev gravid, fostret växte onormalt fort, och Bella dog under förlossningen.
Men... Nej, vänta! Bella dog inte! Edward räddade henne genom att förvandla henne till vampyr! (Just det, jag höll på att glömma att BREAKING DAWN - DEL 1 även innehåller den odödliga Muppet Show-scenen, i vilken de illa animerade varulvarna håller rådslag och pratar med människoröster som i en tecknad film.)

Och nu är det dags för grande finale på den här berättelsen!

Så. Vad bjuds vi då på i denna den sista delen i denna framgångsrika serie? Tja, vi får en massa händelser som leder fram till Det Största Jävla Fusket I Filmhistorien! Eller nästan det största.
Bella är alltså tillbaka från de döda i egenskap av nykläckt vampyr. Hon lär sig att kontrollera sina nya krafter - det visar sig att hon nu är den starkaste av vampyrerna. Hon har också problem med att kontrollera sin blodtörst och måste stoppas av sin make edward när hon kutar genom skogen och jagar människor.

Ett annat problem de har är parets dotter; Renesmee (som spelas av tre barnskådespelerskor), som växer alldeles för snabbt. Vad kommer att hända med henne? Hälften människa, hälften vampyr - kommer hon att åldras, bli gammal och död inom några månader? Eller förvandlas till Blade? Han var ju också vampyrhalvblod. Och hur ska de hantera polisen Charlie Swan; Bellas farsa (Billy Burke)? Hur ska de förklara att Bella är en vampyr - och varför hans barnbarn växer så snabbt? Fast Jacob avslöjar för Charlie att ha är en varulv, vilket får Charlie att trilla baklänges. Bokstavligt talat.

Sedan måste familjen Cullen - det är vampyrfamiljen - samla en massa vampyrklaner för att skydda lilla Renesmee från falska anklagelser som lett till feta problem: det superonda vampyrgothbandet känt som Volturi (Okej, de ser ju ut som ett gothband) samlas för att resa till Cullens hemstad för ett stort slag. De goda vampyrerna tränas inför striden. Vi upptäcker att de har nya krafter, de påminner nästanom X-Men. Bellas farsa skickas iväg på en fisketur (Jomenvisst!).

...Och så är det dags för den stora slutstriden.

...Vilken visar sig vara ett enda stort Ingenting. Jag ska inte avslöja detaljerna och spoila filmen, men låt mig säga så här: här ägnar de hela filmen åt att bygga upp till detta episka slag - och då kliver plötsligt Bobby Ewing ut ur duschen! Vad fan?! Var det här allt? Jag har nu sett fem filmer, jag har spnderar tio jävla timmar med dessa bleka och introverta tonåringar - och så slutar det så här? Jösses!
Okej. Jag måste vara lite rättvis här. Liksom förra filmen är BREAKING DAWN - DEL 2 regisserad av Bill Condon, som har gjort CANDYMAN: FAREWELL TO THE FLESH, den utmärkta GODS AND MONSTER - och DREAMGIRLS. Och detta är den bästa filmen i serien sedan den första. Med det inte sagt att detta är en bra film, för det är det inte, det är fortfarande mer BREAKING YAWN än DAWN. Men filmen har mer action än tidigare delar. Här finns mängder av halshuggningar. Men inget blod - filmen är trots allt riktad till unga tonårstjejer. Fast det är väl alla dessa halshuggningar som sett till att filmen fått en femtonårsgräns i Sverige - vilket är vansinne! Här finns inget en elvaåring inte pallar med att se. Jämför mörk mörka, tunga och våldsamma vuxenfilmen SKYFALL, som fick sin åldersgräns sänkt till 11 - vilket också är vansinne.

Bella är inte lika tråkig som hon brukar vara, hon har nästan förvandlats till något av en bad-ass som vampyr. Och Billy Burke är bra somvanligt - och hans mustasch hjälper en hel del.

Men ändå - det här är inte bra. det flesta av effekterna är överraskande dåliga, några är direkt usla. Kolla bara på scenerna där Bella kutar genom skogen och hoppar upp på berg. De ser ut att höra hemma i ett gammalt TV-spel. Och varulvarna ser fortfarande för jävliga ut; de är inte det minsta övertygande.

De ungar som älskar vampyrböcker och -filmer borde verkligen kolla in lite ordentliga vampyrprylar istället för denna anemiska, slätstrukna historia. Varför inte Kathryn Bigelows NEAR DARK? Den är nämligen ... finger lickin' good!
 

Åkidåki, dags att köra en påle genom THE TWILIGHT SAGA, begrava den, glömma bort den, och sikta in sig på något nytt, bättre, coolare och mer intressant. Eller hur?

Jag ha ju inga halva betyg, så jag tvingas avrunda uppåt - vilket gör betyget här under lite väl snällt. Menfilmen är bättre än förra gången...

Här är förresten mina recensioner av de tidigare TWILIGHT-filmerna:
TWILIGHT
THE TWILIGHT SAGA: FULL MOON
THE TWILIGHT SAGA: ECLIPSE
THE TWILIGHT SAGA: BREAKING DAWN, DEL 1








(Biopremiär 14/11)

onsdag 16 november 2011

Bio: The Twilight Saga: Breaking Dawn, del 1

 Foton copyright (c) Nordisk Film

Äntligen! Som ni har väntat - men nu slipper ni ligga sömnlösa om nätterna. Nu är den här! Den nya TWILIGHT-filmen!

Eller ... Vänta nu ett tag ... Känner jag mina läsare rätt, är det väl inte en kotte som har sett fram emot denna styggelse. Och om någon av er verkligen har längtat efter denna film, del ett av det sista kapitlet i vampyrsagan, måste jag säga att jag är väldigt överraskad. Jag trodde nämligen inte att fjortonåringar läser TOPPRAFFEL!

Under det senaste åren har det förstås skrivits spaltmil om vad vi skulle få uppleva i BREAKING DAWN. Oj, oj, oj - här skulle det bjussas på heta sexscener! Och sedan skulle det vräkas på med en blodig förlossning!

Den sistnämnda ledde till att Bill Condons film ... Hallå, stopp ett tag. Bill Condon? Jodå. Samme kille som 1998 gjorde den utmärkta GODS AND MONSTERS. Okej, filmen försågs med en 15-årsgräns här i Sverige. Unga tonårsflickor grät floder. Många planerade att åka till Norge för att kunna se filmen, eftersom den tillåtits från elva år där. Det var de chockerande, ångestfyllda och blodiga förlossningsscenerna som gjorde att filmen barnförbjöds i Sverige. Men - dagen innan premiären kom beskedet att åldersgränsen sänkts till elva även här. Vilket är en självklarhet. Inte bara därför att filmens huvudsakliga målgrupp är väldigt, väldigt ung - men även därför att de "chockerande" bilderna är så tama och korta att jag inte hade noterat att det skulle vara något speciellt med dem, om jag inte läst om dem. Var det här allt? Man såg ju nästan ingenting alls! Våldsamma actionfilmer barntillåts, men småtöser ska skyddas från en till större delen antydd förlossning med kejsarsnitt?
Nå. Ska vi ta det från början? Nej, det ska vi tammefan inte! Ska vi ta det från förra filmen; ECLIPSE? Ja, kanske det. Vad hände då i den?

Hmm.

Det minns jag inte. Jag får kolla upp min recension av den filmen.

(Kollar upp recensionen - spela lämplig pausmusik. Varför inte ledmotivet till I, THE JURY av Bill Conti?)

Nu har jag läst vad jag skrev förra året. ECLIPSE handlade ... inte om någonting alls. Fröken Valium 2010, Bella Swan (Kristen Stewart) visste inte vem hon skulle välja. Vampyren Edward (Robert Pattinson) eller varulven Jacob (Taylor Lautner)? Edward eller Jacob, Jacob eller Edward ... Fram och tillbaka, fram och tillbaka, om och om och om igen. I hela filmen. Det var fullkomligt olidligt. Ingenting ledde någonstans. Det blev lite fajting med onda vampyrer, men det kändes mest inslängt för att inte hela filmen skulle bestå av tom dialog och tomma blickar. En usel film.

... Men frågan är om inte BREAKING DAWN faktiskt är ännu sämre. Breaking dawn? Snarare breaking wind! Och då inte en fläskig brakare, utan en smygare som obemärkt gör folk illamående.

Nu ska Bella gifta sig med Edward, och Jacob blir så putt att han drar till skogs. Förvisso bor han ju redan i skogen, men han beger sig så långt in i skogen att han hamnar i norra Kanada. Och Bella drömmer mardrömmar om hur blodet rinner på hennes bröllop. Och hon har problem med att gå in sina nya, fina skor! Vojne, vojne!

Edward säger plötsligt att han inte berättat allt om sig själv för Bella. I flashbacks får vi se hur han på 1930-talet blev nyfiken på människoblod - och jagade mördare som han bet ihjäl. Varför fick vi inte se en film om detta istället? Det är ju betydligt intressantare än Edwards och Bellas anemiska förhållande.

Det blir dock bröllop - i trendig skogsmiljö. Bland gästerna finns både människor och vampyrer - och några varulvar (fast i människoskepnad). En del vampyrer gillar inte att varulvarna är där. Varulvarna hade visst haft ihjäl en vampyr i förra filmen, fast det kommer jag förstås inte ihåg. Folk håller tal. Bellas farsa (Billy Burke som blir mer och mer lik Tom Skerrit) säger att han är polis. Men åh nä, Jacob kommer inte! Men det visar sig att han gömmer sig i skogen och får träffa Bella i smyg.
Sedan åker Bella och Edward på bröllopsresa till Brasilien. Nu ska det bli göka av! De ska förlora sina oskulder. Bella borstar tänderna och rakar benen - och så traskar hon ut till Edward och de badar nakna i månsken. Och så går de in i sovrummet och kör loss så att sängen bokstavligt talat går i småbitar. Hej vad det går!

Fast vi får förstås knappt se något. Detta är väldigt kysk älskog. Fast i en scen, när Bella kryper upp i Edwards famn, skymtar minsann Kristen Stewarts vänstra bröstvårta i en halv sekund. Stoppa pressarna! Ring Celebrity Sleuth! Varning får kåtslag!

Vad händer sedan? Jo, må ni tro, Bella går minsann och blir gravid. Omedelbums! Och hon blir kass. Fostret växer skitsnabbt och Bellas kropp klarar inte av det. Är hon döende? Alla blir arga på varandra. Bella lurar i farsan att hon är kvar på semester, när hon egentligen är hemma hos vampyrfamiljen, som sköter om henne. Jacob vill döda Edward! Varulvarna vill döda vampyrerna!

De kommer på att fostret vill ha blod - så de häller blod i en plastmugg med lock som Bella dricker ur. Med sugrör! Direkt från McBlood's?

Graviditeten håller på nästan hela filmen, tills de får nog och skär upp magen på Bella och plockar ut ungen. Och detta är ju ingen spoiler, eftersom alla tack vare åldersgränsbråket vet att detta ska hända, även om man inte har läst böckerna.

Sedan händer lite till och så poff! så får vi en cliffhanger inför del två, som kommer nästa år.

Jaha. Och vad var det här? Jo, det här är ... illa. Inte nog med att filmen riktar sig till elvaåringar. Manuset - främst dialogen - verkar skriven av elvaåringar. Sexscenerna känns som något en elvaåring kan tycka är snuskigt.

Som vanligt undrar man vad Edward och Bella ser i varandra. De tillhör de tristaste rollfigurer vi sett i modern tid. Herregud, de spenderar större delen av sin bröllopsresa med att spela schack! Liksom tidigare är det vampyrbruden Alice (Ashley Greene) som är den som är värd att åtrås. Hon är ett kalaskex och har utstrålning. Edward och Bella verkar vilja trada ihjäl varandra och publiken. Fast det är ju klart, den här filmens publik skiter i om Bella och Edward är tradiga, de vill bara se Robert Pattinson och Kristen Stewart. Röra på sig.

En scen fick mig att skaka av skratt och jag slog mig på knäna. Varulvsgänget förvandlar sig till vargar och har något slags råd. Då står i en ring och morrar argt åt varandra. Men för att förstå vad de säger, hör vi deras mänskliga röster som voice overs! Det är fullkomligt sanslöst. De vräker ur sig högtravande repliker om vem som är ledare och om makt och lagar och jag vet inte vad, men det känns mest som en bortklippt scen ur Mupparna. Kakmonstret revolterar! (Fast Kakmonstret var ju med i Sesam. Sorry!)
Ashley Greene. Med SMÖR PÅ!
De tidigare filmerna innehöll lite action och spänningsinslag, med onda vampyrer som drog runt och hade ihjäl folk - men sådant saknas totalt i BREAKING DAWN. Som sagt, i stort sett hela filmen handlar om att Bella plågas av sin växande mage.

... Och det där gothbandet från 80-talet, då? Det vill säga de där mäktiga vampyrerna i lustiga frisyrer som tillbringar dagar och nätter med att sitta på antika stolar i ett fuktigt slott i Italien? Nä, de är knappt med alls. De figurerar som hastigast i en mardröm i början, och återkommer först under eftertexterna som något slags comic relief.

Detta är verkligen skitdåligt. BREAKING DAWN är usel på de flesta sätt, skittråkig (breaking yawn) och kan bara uppskattas av en fullkomligt okritisk ung publik. En publik som självklart inte läser denna recension - eller andra recensioner. Självklart skiter de blankt i eventuella kvaliteter eller brist på sådana. Bara de får se sina idoler är de nöjda.

I vanlig ordning genomsyras storyn och dialogen av författarinnan Stephenie Meyers religiösa livsåskådning, mormon som hon är. Och enligt henne verkar det viktorianska 1800-talet vara det vi ska sträva efter.

Nya TWILIGHT - nu ännu sämre! Frågan är hur nästa del, den allra sista, kommer att se ut. Lyckas de göra en ännu sämre film förtjänar de något slags pris ...







(Biopremiär 16/11)

torsdag 1 juli 2010

Twilight räddade faktiskt världsfreden:

onsdag 30 juni 2010

Bio: The Twilight Saga: Eclipse

Bilder copyright © Nordisk Film 
Twilight Fan Event - Stockholm: foto © Johan Bergmark
 
Unga tonårstjejer har tältat utanför biografer världen över för att äntligen få se den tredje delen i filmserien baserad på Stephenie Meyers bästsäljande romansvit. Unga flickor som är hopplöst förälskade i Robert Pattinson och Taylor Lautner, och som dyrkar Kristen Stewart. Även om de har läst böckerna och vet vad som kommer att hända, kan de inte bärga sig.
   
Fast jag kunde allt bärga mig.
   

Kanske har du läst mina recensioner av den första filmen, som bara hette TWILIGHT, och av den andra; NEW MOON (kallades den här ZWEILIGHT i Tyskland?). Om du har det, vet du att jag föga förvånande inte är en anhängare av dessa bleka, lätt inkompetenta och framför allt tråkiga, oengagerande filmer. Filmer riktade till flickor som bara vill dregla över söta pojkar och som inte verkar notera att filmerna är ganska ruttna och korkade.
    
Innan jag gick till pressvisningen hade jag ögnat igenom en recension av ECLIPSE, jag tror det var den i The Hollywood Reporter, och den kritikern hävdade att detta är den bästa filmen i serien så här långt, och skådespelarna själva har sagt att den är “actionpackad”.

Den senaste Rambofilmen. Det är en actionpackad film. Eller THE A-TEAM. ECLIPSE (som kanske heter DREILIGHT i Tyskland?) innehåller en jämförelsevis stor actionsekvens - men den dyker inte upp förrän under de sista tjugo minuterna eller så. Fram tills dess händer det inte så mycket.
            
Den alltid så sorgsna Bella (Stewart) är fortfar-
ande kär i vampyr-
en Edward (Pattinson). Eller är det varulven Jacob (Lautner) hon suktar efter? Hon vet inte. Hon är förvirrad. Men hon verkar älska Edward lite mer, eftersom hon vill att han ska göra henne till vampyr. Edward vill gifta sig med henne. Jacob tycker att Bella är en idiot som vill bli vampyr. Jag håller med honom.
    
De håller på och dividerar om detta i ungefär 90 minuter. De kysser varandra. De bråkar. De säger förlåt. De bråkar igen. Älskar du mig? Ja. Är du säker? Nej. Verkligen? Ja. Nej. Nej. Ja.
    
Bella vill ha sex med Edward, men killen är bestämd - inget sex före äktenskapet! “Snälla, försök inte ta av dig kläderna!” säger han till henne när de tumlar runt i en säng. Han påstår att han är en gammaldags kille, han är från en tid då männen kurtiserade sina damer en längre tid innan de friade. Men detta säger en hel del om filmen och dess budskap. Uppför dig! Ha inte sex! Strula inte runt! Det är väldigt kyskt. Men så är Meyer också mormon.
    
Men så har vi de andra vampyrerna! Som den onda Victoria (som den här gången spelas av Bryce Dallas Howard), som är på jakt efter Bella - okej, stäm mig, men jag minns inte varför. Victoria håller på att bygga upp en armé bestående av vampyrer och de marscherar mot Fork, den lilla staden där våra förvirrade huvudpersoner bor. Blod kommer att utgjutas. De snälla vampyrerna behöver hjälp och det lokala varulvsgänget ansluter sig motvilligt.
    
Edward och Jacob försöker båda att skydda Bella. När de väntar på att de onda vampyrerna ska nå fram till platsen för slaget, dyker det upp en skrattretande scen i vilken Bella av någon anledning måste övernatta i ett tält på en bergstopp. Det är svinkallt och den huttrande Bella riskerar att bli sjuk. Eftersom Edwards kropp är kall, måste Jacob hålla henne i sin varma famn - medan Edward sitter på andra sidan om henne och är putt.
    
Just det, och så har vi de onda vampyrlorderna från Europa som plötsligt anländer de med, de heter något i stil med The Vomits och leds av Dakota Fanning. De är fyra stycken, alla iförda kåpor, och de gillar att tortera andra vampyrer genom att peka på dem, vilket orsakar smärta. Eller något i den stilen. Kraften är stark hos dem.
    
Här är lite intressanta vampyrfakta som kommer som en nyhet för mig: om en vampyr dödar en annan vampyr, förvandlas offret till porslin och går i bitar! Öh - va? De borde ha spelat David Bowies “Little China Girl” på soundtracket under slaget. När jag tänker efter är det här precis som i komediklassikern TOP SECRET! - ni kommer väl ihåg scenen med den tyske soldaten som visar sig vara av glas.
    
Det här “slaget” varar några minuter och känns mest som De Fördömdas Rugbymatch. “Actionpackad”... Det hade inte spelat någon roll om ECLIPSE vore späckad med strider från början till slut, det hade inte blivit mycket tuffare. Det här är som när Donny Osmond försökte tuffa till sig på 1980-talet genom att ta på sig en skinnjacka.  
    
På flera sätt är ECLIPSE en mycket märklig film. Den här gången har filmen regisserats av David Slade, killen som gjorde den kontroversilla HARD CANDY och den blodiga, men inte speciellt bra, vampyrfilmen 30 DAYS OF NIGHT. Han är väl en kompetent regissör, men han kunde inte rädda Melissa Rosenbergs klumpiga, förvirrade manus. Ingenting i filmen leder någonvart. Det enda som händer under de två timmarna är att Edward slutligen friar till Bella. Rollfigurerna pratar om samma saker om och om och om igen, det går i cirklar; dialogen för inte handlingen framåt. Och det är massor av dialog i den här filmen. Massor. Så mycket att det hela påminner om radioteater.
    
Kristen Stewart porträtterar Bella som vinnaren av titeln Miss Valium 2010. Hon har ett enda ansiktsuttryck filmen igenom. Visst, hon är väl söt, men hon har utstrålning som en död sill. Jag finner det svårt att förstå varför killarna är så förälskade i henne. Eller varför hon är kär i Edward, som mest går omkring och strajkar poser och försöker se ut som James Dean eller möjligen Marlon Brando. Och jag har ingen som helst aning om varför Bella attraheras av Jacob. Det finns ingen som helst kemi dem emellan. Och Taylor Lautner, fan, har ni märkt att den snubben saknar anletsdrag? Han ser ut som en polerad träbit de målat öga, näsa och mun på. Eller är det möjligen en jordekorre han liknar?
    
Har jag inget positivt alls att säga om den här filmen? Nja, som vanligt gillar jag Billy Burke som Bellas sympatiske farsa Charlie - men jag favoriserar ju alltid män med mustasch. Av någon anledning gillar inte Charlie Edward, men jag vet inte riktigt varför. Charlie försöker även ha ett samtal med sin dotter om sexualitet och återigen känns det som 1800-tal. Men Charlie gillar Edwards syster Alice (Ashley Greene) - och det gör jag med. Hon är cool, attraktiv, kul och har karaktär. Kolla in den lilla kanadensiska skräckisen SUMMER’S BLOOD om du vill se mer av henne. Den är inte speciellt bra, men du får se henne göra snuskiga saker med en man, svära och täckas med blod.
    
Det finns en rätt cool scen i ECLIPSE i vilken de onda vampyr-
erna korsar en sjö genom att vandra över dess botten. Det fick mig att tänka på Jean Rollins ZOMBIE LAKE. Okej, riktiga vampyrer hade förstås troligen dött om de klivit i plurret, de tåler ju inte vatten, men eftersom Stephenie Meyer redan ändrat på det mesta i den vedertagna vampyrmytologin, vem bryr sig?
    
Man vet att något är fundamentalt fel med en film när bifigurerna är intressantare än huvudpersonerna. Här finns två rätt intressanta scener som hade kunna bli två bättre filmer. First har vi den blonda vampyrbruden i den snälla Cullenfamiljen - hon heter säkert något, men det kommer jag inte ihåg. Hon berättar för Bella hur hon blev vampyr och vi får se detta i en flashback: för omkring hundra år sedan blev hon gruppvåldtagen av sin berusade pojkvän och hans polare. De lämnade henne att dö, blödande på gatan, då hon hittades av en vampyr som “räddade” henne.
    
Och så har vi Jasper (Jackson Ratbone), den lätt bögige vampyren, som pratar om hur han förvandlades: han var sydstatssoldat under det amerikanska inbördeskriget och sprang på tre vampyrtöser som bet honom. Därefter fortsatte han att slåss i kriget som soldat i en armé bestående av sydstatsvampyrer! REBEL VAMPIRES - det är en film jag hade velat se!
    
Precis som i den andra filmen uppstår fantastisk komik när varulvsgänget medverkar - det vill säga, den lokala Tom of Finland-fanklubben. Pojkarna bor tillsammans i en mysig stuga i skogen och de insisterar på att gå omkring barbröstade. De gillar även att stå tätt intill varandra och nästan gnugga axlar. Twilightfansen påstår att de klär sig så för att de ska kunna förvandlas till varulvar utan att kläderna slits i bitar. Men varulvstöserna som också hänger där klär sig inte så - de påminner mer om Daisy Mae i Knallhatten. Och hur är det med brallorna? Varulvarna är enorma! Dubbelt så stora som pågarna är i mänsklig skepnad. Böjsorna borde ju också gå i bitar. Och eftersom de förvandlas till datoranimerade, kramgoa vargar, direkt från Mupparna, för jämnan, borde ju skogen vara nerskräpad med trasiga klänningar, skjortor och framför allt brallor.
    
Jag tycker att det är märkligt att THE TWI-
LIGHT SAGA, denna drama-
tiska romans, är så oromantisk. Jag vet, jag är en medelålders man som inte tillhör målgruppen, men jag har inget emot kärleksfilmer lite då och då (och jag är ju väldigt svag för romantiska komedier), och jag kan ofta köpa genrens billigaste tricks - jag kan titta på de mest triviala, lättglömda, banala Hollywoodromanser med de minst originella berättelserna och ända underhållas av en pojke möter flicka-story av standardmodell - om rollfigurerna är sympatiska och älskvärda. Herregud, till och med HANNAH MONTANA - THE MOVIE är mer romantisk än ECLIPSE!
    
THE TWILIGHT SAGA: ECLIPSE är verkligen kulturskymning, en filmförmörkelse. Det är en riktigt, riktigt tråkig film om en trio irriterande personer. Om man inte tycker att Pattinson, Lautner och Stewart är de hetaste varelserna på Jorden, finns det ingen som helst orsak att se det här dravlet.
    
Vill du se en bra Mänsklig Pojke Möter Vampyrbrud-film, kolla in- eller se om Kathryn Bigelows NATTEN HAR SITT PRIS (NEAR DARK) - den är finger lickin’ good, en av de bästa vampyrfilmer som gjorts. Eller varför inte Katt Shea Rubens Cormanproducerade DANCE OF THE DAMNED (1989), en melodram om vampyrstrippor.
    
Hmm... REBEL VAMPIRES... Fan, jag vill se den filmen!









(Biopremiär 30/6)

fredag 12 mars 2010

Jösses! Nästan för bra för att vara sant...!

...Herregud! Här har vi en knuda som tittar på den nya TWILIGHT-trailern. Tänk om Filmkrönikan på TV var så här. Eller tänk om människor i din närhet vore så här. Det här är ju för fan fullkomligt vansinnigt!

torsdag 19 november 2009

Bio: The Twilight Saga: New Moon

När jag var liten på 1970-talet, fick jag inte läsa skräckserier. Jag brukade bläddra i de som min bäste kompis' storebror hade, och när jag följde med morsan för att veckohandla på Epe Livs, stod jag alltid och blängde lystet och nyfiket på skräcktitlarna. Men jag läste dem aldrig.

Så en sommardag när jag var åtta eller nio, kom min moster förbi. Hon hade med sig ett nummer av Dracula, som hon hittat i bowlinghallen, och självklart fick jag tidningen. Detta nummer, som innehöll Tomb of Dracula nummer 25, blev faktiskt den första skräckserietidning jag faktiskt läste, från början till slut, alla serier, alla pratbubblor - och tidningen gjorde ett djupt intryck på mig.
Det är i det här numret privatdeckaren Hannibal King introduceras; en Mike Hammer-typ som tvingas kämpa mot Dracula och ett gäng blodsugare. Storyn, författad av Marv Wolfman, har en fantastisk punchline: på den allra sista sidan, i den allra sista rutan, avslöjas det att King själv är vampyr. Mästertecknaren Gene Colans teckningar passade det här perfekt, och som liten gosse fann jag serien otäck - på riktigt.

För mig är vampyrer den ultimata ondskan. Allt de vill är att äta upp en. Visst kan de förföra en, men endast i syfte att döda en, dricka ens blod, eller eventuellt för att förslava en. För mig är vampyrer inga missförstådda, tragiska, lidande varelser - de är rakt igenom riktigt skitonda.

Därför tycker jag inte om den här nya trenden med vampyrberättelser riktade till tonårstjejer; de därromanerna, filmerna och TV-serierna som finns överallt just nu. de här historierna är oftast allegorier. Vampyrism representerar tonåringars känsla av utanförskap. 2000-talets James Dean. Och för det mesta är de här vampyrerna inte alls några vampyrer, författare och regissörer ändrarför mycket i mytologin, så vad vi får är sorgsna människor med huggtänder och superkrafter. Och unga tjejer älskar dem. Vampyrer är sexiga. Det är coolt att vara vampyr. Och jag - en vuxen karl och skräckälskare sedan länge - hajar inte. Visst, jag förstår attraktionen, men jag begriper det ändå inte.

När TWILIGHT hade biopremiär förra året hade jag ingen aning om vad det var. Jag hade inte ens hört talas om böckerna, vilket är märkligt, eftersom de var ett fenomen världen runt innan filmen. Visst, de är riktade till tonårstjejer, men jag borde väl åtminstone hört talas om dem.

Hur som helst, jag visste inte vad jag skulle förvänta mig när jag gick till pressvis-
ningen av TWILIGHT, och vad jag fick, var en ganska lam, oinspirerad tonårsrulle om en ensam flicka som blir kär i en märklig kille som visar sig vara en snäll vampyr som inte dödar människor. Trots att den var väldigt svag rent filmiskt, blev TWILIGHT en dundrande succé och gjorde stjärnor av de unga huvudrollsinnehavarna Kristen Stewart och framför allt av Robert Pattinson, som ser rätt märklig ut - jag kommer ihåg att publiken skrattade högt på pressvisningen när Pattinsons rollfigur Edward Cullen gjorde entré. Vaffan, är det meningen att han ska se ut så där?!

Uppföljaren NEW MOON är 2009 års mest efterlängtade film - rättare sagt, mest efterlängtade någonsin. Faktum är att STAR WARS EPISOD 3:s rekord på den fronten nu slagits; ungar har frågat efter- och försökt förboka biljetter i ett stort antal månader nu, och det är utsålt överallt.
Och nu är den här. Töserna är i extas. Äntligen! Edward och Bella är tillbaka!

Jepp. De är tillbaka. och det är väl det hela. Jag skulle faktiskt kunna avsluta min recension här, eftersom det händer absolut ingenting i NEW MOON. Filmen är som en tvåtimmarsepisod av HEM TILL GÅRDEN med vampyrer och varulvar, och det är en tråkfest utan like.

Av någon anledning kommer Edward på att han inte kan vara med Bella längre, så tillsammans med sin snälla vampyrfamilj lämnar han byn de bor i. Bella är ledsen i flera månader. Men, hennes indiankompis Jake Black är kär i henne, och hon vet inte riktigt hur hon ska hantera det hela.

De onda vampyrerna från första filmen återkommer, men kors i röven om inte Jake visar sig vara en varulv som beskyddar Bella! Men även Jake beslutar sig för att överge Bella till förmån för att bo i en stuga i skogen tillsammans med sin vargflock.
Samtidigt har den deprime-
rade Edward åk till Italien för att begå självmord. där finns nämligen några gamla, mäktiga vampyrer med hockeyfrilla, och de spenderar dagarna med att sitta på tronar, och ibland dyker Dakota Fanning upp som liten vampyrflicka, och de här har alltså makten att döda andra vampyrer. De är ungefär som Idoljuryn på TV. Så Bella tvinga åka till Italien, och så ...

Ja, jag vet, jag vet - jag tillhör inte målgruppen. Jag är 25 år för gammal och man. Men det spelar ingen roll. Den unga publiken kommer troligen att slicka i sig det här, när de istället borde kräva något bättre äń denna illa gjorda film.

THE TWILIGHT SAGA: NEW MOON är en förolämpning. Den håller på i all evighet; dess 131 minuter rullar på in långsammast möjliga takt. Större delen av speltiden består av illa skriven, genant dialog. Här finns knappt någon action och nästan ingen handling. Och det hela är lite konstigt och förvirrande, eftersom TWILIGHTs mytologi är en enda röra.

Och sedan har vi vargflocken. Herregud, vaffan ska jag säga om den? Av någon anledning som aldrig förklaras, börjar den muskulöse Jake gå omkring med bar överkropp, bär väldigt korta jeans ser ut som Lou Ferrigno som den otrolige Hulken. Han har också skaffat sig en tatuering (föreställande en pizza?) på höger överarm. Varför? Varför går han omkring halvnaken? Fråga inte mig! Och det är ju vinter! Och det är inte allt: som tidigare nämnts, flyttade Jake in i en stuga i skogen med en massa andra barbröstade varulvskillar, och gissa vad: ja, det ser alla ut som Hulk. Vad är det här? Jösses, det här känns som en hyllning till gayikonen och konstnären Tom of Finland!

Det blir fler vansinnigheter. I flera scener går Edward i slowmotion mot kaneran, och det finns en kort flashforward, där Bella och Edward springer i skogen i slowmotion. NEW MOON ligger osannolikt nära kalkongränsen. Den är också dödsallvarlig, här finns inga försök till medveten humor (vilket förvisso är komiskt), förutom en sekvens på en biograf, och de datoranimerade varulvarna är FRUKTANSVÄRDA. Om du någon gång velat se en film där kakmonstret brottas med en vampyr, tja, här har du den!

Jag hörde att Edward knappt medverkar i boken på vilken filmen bygger. Och ja, han sticker ganska tidigt i filmen. Men hallå, publiken vill ju se Robert Pattinson! Han MÅSTE vara med! Hur löste filmskaparna detta problem? Jo, så här: Edward dyker upp som ett spöke lite då och då och spottar ur sig visdomsord - jepp, han har blivit Obi-wan Kenobi.

TWILIGHT var kass, men den gick att titta på. NEW MOON är fruktansvärd. Det enda jag gillade i filmen, var Billy Burke som Bellas farsa. I synnerhet som han har mustasch.

Men jag antar att det inte spelar någon roll vad jag skriver här. NEW MOON kommer att slakta konkurrensen på biograferna och slå rekord. Den unga flickpubliken vill titta på söta pojkar i två timmar. Sedan spelar det mindre roll om dessa pojkar har något att göra eller ej i filmen.
Jag hatade NEW MOON.

Denna recension är förresten en översättning av en jag skrev på engelska igår och som finns att läsa HÄR. Och den recensionen har lett till att en massa småtjejer världen över vill lyncha mig.
Och klickar du HÄR kan du läsa min intervju med Kevin J Lindenmuth, som skrivit manus till lågbudgetvarianten BLOOD RED MOON, som garanterat har mer att komma med än NEW MOON.








(Biopremiär 20/11)

söndag 18 oktober 2009

Blood Red Moon

HÄR hittar ni en intervju jag gjort med legendariske independent-
regissören-
/producenten-
/manusförfattaren Kevin J. Lindenmuth, som skrivit manus till regissören Brett Kellys kommande vampyrfilm BLOOD RED MOON - en film som är en ganska uppenbar cash-in på TWILIGHT.
Check it out!