Visar inlägg med etikett Sean Patrick Flanery. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sean Patrick Flanery. Visa alla inlägg

fredag 29 oktober 2010

Bio: Saw 3D

Foton copyright (c) Scanbox Entertainment
Som säkert är bekant, är jag ingen större anhängare av SAW-serien. Den var väl intressant när den började för sex år sedan, men den blev snabbt lika repetitiv - om inte mer - som 1980-talets slasherfilmer. Dock saknar SAW-filmerna dessas charm. SAW såg även till att skapa den mindre trevliga genren "tortyrporr", som mer eller mindre tog bort det roliga i skräckgenren. Tortyrporr har ofta en tendens att göra åskådaren till något slags medbrottsling, de flesta filmerna går bara ut på att folk fångas och torteras till döds; det är ungefär som att vara betalande publik i en tortyrkammare eller på en avrättning. Spänning och underhållning saknas - med undantag för festliga HOSTEL 2 och kanske någon till. Skräckexemplet är japanska GROTESQUE.
Förra årets SAW, del sex, gick aldrig upp på bio i Malmö, och därför recenserade jag den först när den kom på DVD i våras. Eftersom jag inte kom ihåg ett dugg av den, tog jag nu och läste om min recension, som inte var speciellt positiv.
Ett problem med SAW-filmerna, är att de hänger ihop; de är en följetong. Det kan ju i och för sig vara något bra, men inte när det går ett år mellan avsnitten och man omöjligt minns vad fan som hände i förra årets episod, vem som var vem och vad de höll på med. Jag tappade tråden helt i de två senaste delarna.
SAW VI spelade in ungefär hälften så mycket pengar som del fem, och jag och många med mig trodde att serien skulle läggas ner.
Men nu är alltså Jigsaw tillbaka, och det i 3D. Men eftersom det är en sågfilm, borde den inte visas i trä-de? Filmen har inte pressvisats någonstans i världen, enligt Liongate för att intrigen inte ska sippra ut, så för min del blev det alltså att gå på premiären. I Malmö går SAW 3D upp på Royal, stans största biograf, som dessutom har landets största duk (om jag inte är ute och cyklar). Det vankades alltså tortyrporr av monumentalformat! Det enda jag kände till om filmen, var vad den svenska distributören sagt: "Den är jävligt äcklig!" - och att den knyter ihop alla trådar.
För det första måste jag som vanligt undra varför 100-150 pers tycker att det är lämpligast att gå in i salongen precis när filmen börjar. Står de och trycker i foajén för att vara coola? Vad är det för sport med att leta platser i mörker och tvinga hundratals människor att resa sig upp precis när förtexterna startar? Eller att vägra sätta sig på sina rätta platser eftersom de fick för dåliga sådana. Och som vanligt var jag äldst i salongen. Men Royal hade i alla fall pyntat entrén till salongen, det hade rivit sönder gröna plastskynken och hängt upp som ett draperi.
SAW 3D börjar med en fantastisk fälla: tre personer har fjättrats i ett skyltfönster mitt i stan och de hotas sågas itu med cirkelsågar. Det går inte så bra för en av dem.
Costas Mandylor och Betsy Russell (som var så söt i BLOODY POM-POMS aka CHEERLEADER CAMP på 80-talet) är tillbaka som mördaren och före detta polisen Hoffman och hans fru - eller vad hon nu var - Jill, de har medverkat i de senaste delarna och det är deras story jag aldrig riktigt minns. Hoffman är lika händig som tidigare med att bygga fällor, medan Jill uppsöker polisen Gibson (Chad Donella) för att sätta dit sin Hoffman. Och jag minns fortfarande inte riktigt varför Hoffman gick och blev Jigsaws lakej.
Dock kretsar handlingen den här gången kring en viss Bobby Dagen (Sean Patrick Flanery - jepp, Young Indiana Jones) som har skrivit en bok om sina upplevelser som ett av Jigsaws offer. Han har gjort sig en karriär som överlevare och figurerar ofta i media, uppbakad av sitt PR-folk och sin fru. Det här bara det att Bobby sitter inne med en hemlighet - och den ska han straffas för. Bobby, frugan och PR-folket kidnappas och Bobby måste ta sig igenom en labyrint av fällor för att försöka rädda livet på de övriga.
Lite överraskande dyker även Cary Elwes upp igen - det var han som var dr Lawrence Gordon i den allra första filmen, och som då gjorde illa ifrån sig skådespelarmässigt. Jodå, han överlevde - fast nu är han enbent. Och Tobin Bell? Hans rollfigur dog ju i tredje filmen, men han har fortfarande topbilling - och han är med i ett par scener på sammanlagt ett par minuter.
Okej, med tanke på hur avigt inställd jag varit till de tidigare delarna, vad tycker jag då om det här nya besöket på slakthuset?
Hör upp, folk. Jag måste överraska mig själv och utbrista:
Saw ska det låta! SAW 3D är tammefan den bästa filmen i serien! Man har lagt ner betydligt mer tid och möda på den är, än de tidigare delarna. Visst, nu tillför 3D:n en hel del, det är något visst med inälvor som sprutar ut över publiken (även om det är mer återhållsamt än i PIRANHA 3D), men storyn är bättre den här gången, liksom skådespelarna. Jag gillade historien om Bobby Dagen och att det är Flanery som spelar honom.
Fällorna är mer vansinniga än tidigare. I synnerhet en scen fick mig att vilja ställa mig upp och applådera: fyra rasister - en av dem är sångaren i Linkin Park - vaknar upp på en bilskrot. De ska straffas för att de dömt människor efter hudfärg. Jigsaw har satt ihop en snillrik grej som kommer att ta livet av alla fyra i en sadistisk kedjereaktion, som bland annat involverar en bil och superlim. Ja, jösses! Hudflängd för en helt ny betydelse.
Om alla trådar reds ut i filmen? Tja... Jo, mycket får en förklaring. Men samtidigt är det fullt möjligt att göra en fortsättning. Det var tänkt att detta skulle bli den sista filmen i serien, men jag kan ge mig fan på att den kommer att spela in tillräckligt mycket pengar (kom ihåg att biljetter till 3D-filmer dessutom är dyrare) för att vi snart ska få se SAW: A NEW BEGINNING.
Tjejen som satt bredvid mig höll för ögonen mest hela tiden. Längre bak i salongen lät det som om en annan tjej grät hysteriskt, eller så hade hon bara ett jävligt konstigt skrik. I vilket fall var det förbannat häftigt att se extrem splatter i 3D på Royal!
Som sagt: jag är överraskad över att jag gillade den här filmen så pass mycket som jag gjorde. Egentligen borde jag sätta en trea, men 3D-upplevelsen på bio gör att jag petar dit en fjärde, perverst syndig sadistdvärg. Den hade nog inte funnits där om jag sett filmen på DVD.
I eftertexterna läser jag att en av de som jobbade på filmen heter Mia Sturup. Ready for take off, Mia!






(Biopremiär 29/10)

lördag 24 juli 2010

DVD: Deadly Impact

DEADLY IMPACT (Twentieth Century Fox)
Robert Kurtzman var en gång i tiden K:et in make up-effekttrion KNB (de överiga heter Nicotero och Berger). Sedan ett tiotal år tillbaka händer det att Kurtzman även regisserar, och då förväntar man sig förstås något som innehåller massor av, just det, make up-effekter.
Därför blev jag lite förvånad när jag såg den här thrillern av standardsnitt. DEADLY IMPACT - det låter som en martial arts-rulle. Men det är det inte.
Filmen öppnar märkligt trist med att en polis håller på att klä en julgran och hans kollega Tom Armstrong (Sean Patrick Flanery; TV:s Young Indiana Jones, och en kille som mest ser ut som Michael J Fox) kommer in. Den vissnaste öppning jag sett på länge, ingen tuff etableringsbild eller några finesser.
Då piper Toms personsökare och de måste genast ut på uppdrag - Toms ärkefiende The Lion har slagit till igen. The Lion är en tosing som spränger saker i luften och ingen vet vem han är. När nu DEADLY IMPACTS prolog fortsätter blir det plötsligt väldigt bra, oväntat svettigt.
Poliserna och en bombpatrull anländer nämligen till ett hus i vars källare Toms fru är fastbunden vid en pelare. Hela kåken är full med C-4. Fäst vid frugans bröst finns en anordning som desarmerar de tidsinställda bomberna. Det är bara det att enda sättet att desarmera bomberna, är att skjuta ett skott genom anordningen och därmed även genom frugan. Om detta inte görs, kommer hela kvarteret att sprängas i luften. Toms val är att antingen döda sin fru, eller låta flera dussin människor - inklusive frugan - dö.
Åtta år efter att ha skjutit ihjäl sin fru, sitter Tom i Mexiko och super, när en raffig dam från FBI letar upp honom. FBI behöver hans hjälp - The Lion är tillbaka. Tom låter sig övertalas och åker hem till Albuquerque, New Mexico.
...Och därefter rullar det på som ett avsnitt av en TV-deckare. Vilket detta på sätt och vis är - filmen är producerad av MGM Television, men innehåller blod och svordomar.
The Lion spelas av Joe Pantoliano, och han är bra, som han brukar vara. Härligt galen och säger saker som "Saving your wife is not an option". I en scen har han tagit sig in i Toms hem och medan han går runt där, passar han på att pissa i en guldfiskskål. Fantastiskt!
DEADLY IMPACT är en okej liten film. Efter inledningen hoppades jag att den skulle vara bättre än den var, men det är ingen plåga att titta på filmen. Mitt betyg är lite luddigt.