CONQUISTADOR DEL II
av Jean Dufaux och Philippe Xavier
Albumförlaget
Det första albumet i den här albumserien var förhållandevis händelselöst och led en del av alltför ointressanta, anonyma gestalter. Dock tog det sig mot slutet av albumet, då handlingen plötsligt blev lite intressant och spännande - så pass att jag ville se vad som skulle hända härnäst. Dessutom är Philippe Xavier en hejare på att teckna aztekernas mystiska stad.
I detta andra album får vi dock inte se mer av den fascinerande staden och dess tempel. Vad vi istället får, är snyggt tecknat ultravåld.
Faktum är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om detta album. Berättartekniskt är det här en aning förvirrat och ibland blev jag inte klok på om det handlade om tillbakablickar eller ej. Liksom i det förra albumet, är huvudpersonerna rätt bleka, bildligt talat. De presenteras inte ordentligt, flera av dem har likartade utseenden, jag hade lite svårt att hålla koll på vem som var vem, och i det här albumet har de en tendens att stryka med mest hela tiden.
Hela boken utspelar sig i djungler, i vilka spanjorer slåss med indianer så att blodet sprutar - eller så slåss de med monster. Det är mord och action på var och varannan sida.
Precis som förra gången, är det mestadels överdådigt tecknat. Serierutorna är stora och få per sida. Xavier ritar snygga miljöer, om än mindre snygga människoansikten, det är stämningsfullt och djungeln känns hotfull. De många actionscenerna är skickligt iscensatta.
Det är lite synd att Jean Dufaux inte fått någon ordning på manuset. Jag vill så gärna attt det här ska vara bättre än det är.
Men! En sak är Dufaux bra på - nämligen att skapa intresse för nästa del. För återigen tar det här sig mot slutet och jag blir nyfiken på vad som kommer att hända härnäst. Det ska Dufaux ha en eloge för - jag vet inte hur många TV-serier jag sett första avsnittet av och sedan inte sett fler, eftersom jag inte blev lockad att se fortsättningen.
av Jean Dufaux och Philippe Xavier
Albumförlaget
I detta andra album får vi dock inte se mer av den fascinerande staden och dess tempel. Vad vi istället får, är snyggt tecknat ultravåld.
Faktum är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om detta album. Berättartekniskt är det här en aning förvirrat och ibland blev jag inte klok på om det handlade om tillbakablickar eller ej. Liksom i det förra albumet, är huvudpersonerna rätt bleka, bildligt talat. De presenteras inte ordentligt, flera av dem har likartade utseenden, jag hade lite svårt att hålla koll på vem som var vem, och i det här albumet har de en tendens att stryka med mest hela tiden.
Hela boken utspelar sig i djungler, i vilka spanjorer slåss med indianer så att blodet sprutar - eller så slåss de med monster. Det är mord och action på var och varannan sida.
Precis som förra gången, är det mestadels överdådigt tecknat. Serierutorna är stora och få per sida. Xavier ritar snygga miljöer, om än mindre snygga människoansikten, det är stämningsfullt och djungeln känns hotfull. De många actionscenerna är skickligt iscensatta.
Men! En sak är Dufaux bra på - nämligen att skapa intresse för nästa del. För återigen tar det här sig mot slutet och jag blir nyfiken på vad som kommer att hända härnäst. Det ska Dufaux ha en eloge för - jag vet inte hur många TV-serier jag sett första avsnittet av och sedan inte sett fler, eftersom jag inte blev lockad att se fortsättningen.
Inlägg
