DVD/Blu-ray/VOD: Hospitalet

HOSPITALET (Rapid Stream Media)

På distributörens hemsida står det att det äntligen är Sverigepremiär för Roy Ward Bakers ASYLUM från 1972. Detta stämmer förstås inte - filmen gick på bio här 1973 under namnet HOSPITALET, vilket borde vara uppenbart, eftersom DVD:n försetts med denna titel. Dessutom hyrde jag filmen på Hvilans Video på 1980-talet.
Hammer Films må ha slagit igenom redan i slutet av 1950-talet, men jag anser att den engelska skräckfilmens guldålder var under 60-talets slut, och 70-talets början. Mina favoritfilmer från Hammer kom då, men även mycket annat. Hammer hade några inhemska konkurrenter, varav Amicus var den mest kända.
Amicus specialiserade sig på så kallade antologifilmer; korta historier med en mer eller mindre krystad ramhandling. Vid sidan av TALES FROM THE CRYPT, är nog ASYLUM; det vill säga HOSPITALET (eller HOUSE OF CRAZIES i USA), Amicus' mest kända film.
Amerikanen Robert Bloch (PSYCHO) stod för manus. Ramhandlingen är väldigt krystad: en läkare; dr Martin, (Robert Powell) anländer till ett gammalt mentalsjukhus på landet. Han tas emot av den bittre dr Rutherford (Patrick Magee), som kräver att Martin, för att få en tjänst på stället, ska intervjua fyra patienter för att lista ut vem av dem som är en doktor som blivit galen. Patienternas berättelser om varför de hamnade där spelas upp.
I "Frozen Fear" spelar Richard Todd en man vars fru inte vill skiljas. Då hugger han henne i bitar med en yxa, slår in kroppsdelarna i brunt papper, och stoppar dem i frysboxen. Det skulle han inte ha gjort. Den döda - och styckade - hustrun hämnas. I "The Weird Tailor" är Barry Morse en fattig skräddare, som uppsöks av en mystisk man, spelad av Peter Cushing. Mannen har med sig ett tyg han vill att skräddaren ska använda till en kostym - men han får enbart jobba nattetid.
En 26-årig Charlotte Rampling gör Barbara, en tjej med psykiska besvär, som i "Lucy Comes to Stay" kommer hem till sin bror och deras stora gods. Britt Ekland dyker plötsligt upp som Lucy, Barbaras bästa vän. Lucy är märklig - och inte helt snäll.
Den sista storyn; "Mannikins of Horror", utspelar sig på mentalsjukhuset, där dr Martin och de andra blir inblandade. Herbert Lom spelar patienten Byron, som tillverkar små robotdockor, vilka verkar leva, och som styrs mentalt av Byron. Hans senaste docka, utformad som honom själv, beväpnar sig med en skalpell och traskar iväg i korridorerna.
De här berättelserna är lite i tunnaste laget. Poängerna är inte alltför starka. Dessutom ser Byrons dockor mest ut som sådana där batteridrivna robotdockor som var populära på 70-talet. Men det spelar ingen roll!
HOSPITALET är som balsam för själen. Efter att ha sett en rad nya, vissna skräckfilmer, är det härligt att titta på en Amicusfilm. Det är inte tråkigt en sekund. Skådespelaruppsättningen är fullkomligt fantastisk, jag blir på gott humör när jag ser de här skådisarna - okej, kanske med undantag för Britt Ekland, som jag aldrig gillat. Veteranen Roy Ward Baker var en robust regissör; han gjorde mängder med avsnitt av TV-serier som HELGONET, THE AVENGERS och SNOBBAR SOM JOBBAR, samt filmer som THE VAMPIRE LOVERS, SCARS OF DRACULA och DR. JEKYLL AND SISTER HYDE för Hammer, och VAULT OF HORROR och AND NOW THE SCREAMING STARTS (som jag hyrde som DEN AVHUGGNA HANDEN på Hvilans Video) för Amicus.
I förtexterna står det att Douglas Gamley komponerat filmmusiken, men om den bitvis känns bekant, beror det på att man under för- och eftertexterna använt "En natt på Blåkulla" av Modest Musorgskij, och under en scen samme kompositörs "Tavlor på en utställning".
Det vore väldigt, väldigt kul om Rapid Stream Media släpper fler filmer från Amicus. Och varför inte filmer från Tigon; det tredje brittiska skräckbolaget, som bland annat låg bakom THE WITCHFINDER GENERAL och BLOOD ON SATAN'S CLAW.

-->

DVD/Blu-ray/VOD: Nattens skräcknäste

NATTENS SKRÄCKNÄSTE (Rapid Stream Media)

Idag, när jag skriver detta, är det exakt fyra år sedan jag recenserade Francis Ford Coppolas senaste långfilm; den märkliga kalasfloppen TWIXT. Därför är det passande att jag nu skriver om en av Coppolas tidigaste, och bästa, filmer.
På DVD-omslagets baksida står det att detta är Coppolas första film. Fast det stämmer inte. Han hade dessförinnan regisserat två sexkomedier; THE BELLBOY AND THE PLAYGIRLS och TONIGHT FOR SURE (båda 1962), samt ryckt in och filmat extrascener till BATTLE BEYOND THE SUN och THE TERROR. Men 1963 års NATTENS SKRÄCKNÄSTE, bättre känd under originaltiteln DEMENTIA 13, var Coppolas första ... tja, mer "seriösa" film, och den första han satte sitt namn på.
NATTENS SKRÄCKNÄSTE är ett typexempel på att en låg budget inte spelar någon större roll, så länge man har talang och ett bra manus. Filmen, som producerades av Roger Corman, spelades in på Irland, samtidigt som Corman själv var där och regisserade den idag ganska bortglömda SPIKEN I BOTTEN/THE YOUNG RACERS. Coppola, som skrev sitt eget manus, fick låna Cormans skådespelare och filma på samma platser när det fanns tid över.
Detta är en rysare av klassiskt snitt, lite grann i samma anda som Arne Mattssons Hillmandeckare, fast med starkare betoning på skräck. Släkten Haloran huserar i ett gammalt irländskt slott. För en del år sedan drunknade yngsta dottern i dammen i trädgården. I filmens berömda, suggestiva inledning dör en av sönerna i en hjärtattack och dumpas i dammen av hustrun. Hon är ute efter ett arv, liksom ytterligare en släkting, som anländer till slottet. Samtidigt dyker det upp en mystisk yxmördare som stryker om kring på ägorna. Och är det så att den drunknade flickan spökar?

NATTENS SKRÄCKNÄSTE är en väldigt tajt film. Som de flesta andra B-filmer från den här tiden, är den kort; bara 72 minuter, men det är fullt tillräckligt. Filmen är spännande och synnerligen stämningsfull. Den påminner snarare om europeiska skräckfilmer, än amerikanska sådana. Filmfotot är bra. Patrick Magee dyker upp i en liten roll, vilket är trevligt. Coppolas kompis från filmskolan; FOXY BROWN-regissören Jack Hill, stod för ett par scener inspelade i USA.
Enligt DVD-omslaget är filmen nyrestaurerad, men det märkte jag inte så mycket av; bildkvalitén är inte så dålig som på vissa andra utgåvor av filmen, men det ser inte jättebra ut.
1963 måste några av filmens scener ha upplevts som väldigt chockerande. I Sverige totalförbjöds filmen, men godkändes för visning efter att följande klippts bort: 1. Bilden av jägarens avhuggna huvud som ramlar ned i dammen 2. Bilderna av det i boden hängande liket och läkarens avlägsnande av detta 3. Yxhugget i dockans ansikte. Med tanke på att speltiden krymp avsevärt, klippte antagligen distributören själv bort en del.