Visar inlägg med etikett Louis Mandylor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Louis Mandylor. Visa alla inlägg

onsdag 11 maj 2022

Bio: Memory

Foton copyright (c) SF Studios

Ibland kan det hända att Liam Neeson dyker upp i ett seriöst, allvarligt drama - men för det mesta gör han alltid samma typ av actionthrillers, och han spelar alltid ungefär samma typ. Ibland står han på lagens sida, ibland är han en skurk - men en godhjärtad sådan, som ser till att ställa allt till rätta. Ibland är de här filmerna lite sämre än vanligt, ibland är de lite bättre.

Till min överraskning tycker jag att MEMORY är riktigt bra, den är betydligt bättre än jag förväntat mig. 

Alldeles nyligen hade en film som heter MEMORIA premiär. Den såg jag inte. Men jag har sett en rad andra filmer som har "memory" i titeln, och 2000 kom ju MEMENTO med Guy Pearce - en skådis som även är med i denna nya MEMORY.

Den kompetente Bond-regissören Martin Campbell har regisserat MEMORY, som bygger på en belgisk film - MÖRDARE UTAN MINNE - från 2003, vilken i sin tur bygger på en roman. Denna nya version utspelar sig i Texas och Mexiko, och Neeson spelar Alex Lewis - en hitman som tänker lägga av. Inte enbart för att han börjar bli till åren - han har även drabbats av alzheimer, och det blir värre för varje dag. Precis som Guy Pearces rollfigur i MEMENTO, skriver Alex upp viktiga saker på sin arm för att inte glömma dem.

Den här gången spelar Pearce FBI-agenten Vincent Serra, som introduceras när han försöker sätta dit en obehaglig mexikan som sysslar med trafficking - mannen utnyttjar sin egen, minderåriga dotter som prostituerad. Det bär sig inte bättre än att Vincent har ihjäl mannen. Vincent bryr sig för flickan, och ser till att hon får ett bra boende i Texas.

Motvilligt tvingas Alex åta sig ett sista uppdrag. Han ska mörda en man och en kvinna. Att ta död på mannen är inga problem, men det visar sig att kvinnan egentligen är en flicka - flickan Vincent räddade. Alex utför förstås inte uppdraget - men en kort tid senare hittas flickan skjuten på sitt rum. Uppdragsgivarna satte någon annan på jobbet.

Alex ger sig ut för att tå kål på samtliga som har med hans uppdragsgivare att göra. Det verkar som om en lika mäktig som rik kvinna, spelad av Monica Bellucci, är högsta hönset. Vincent och hans FBI-kollega Linda (Taj Atwal) tar hjälp av en mexikansk polis (Harold Torres) ger sig i sin tur ut efter Alex. En massa skurkar är också ute efter Alex. Kulor skola flyga, blod skola flyta, rättvisa skola skipas - allt medan Alex får allt svårare att minnas var han befinner sig och vad han precis gjort. Ray Stevenson gör en råbarkad polis som ger sken av at vara korrupt.

Liam Neeson är förstås bra i rollen som mördaren med svikande minne. Han är så hård att smöret härsknar. Han vet hur man klipper till folk - Louis Mandylor, som står rätt högt upp i rollistan, förekommer bara i en scen. Hans uppgift är att vara en full kille som åker på stryk inne på en bar.

... Men jag tycker att det här är Guy Pearces film. Han borde få en Oscar för Årets Bästa Look. Han har exemplariskt fett hår, snedbena och mustasch, han ser härligt sliten och svettig ut - och han ser ut att ha klivit ut ur en stenhård snutfilm från 1970-talet. Jag skulle gärna se fler filmer om agent Vincent Serra - han är en bra rollfigur.

MEMORY är lång, men aldrig tråkig. Det är en smutsig actionthriller, den är hyfsat spännande och ibland ganska oförutsägbar, det är våldsam, och den har en hel del smarta inslag, scener och repliker. Filmen påminner en om de hårdföra filmer som gjordes på 70- och 80-talen; en typ av film som sällan görs idag.

Jag brukar oftast sätta en trea i betyg på Liam Neeson-filmer, ibland en tvåa - men den här gången tar och jag slår till stort, och sätter en orakad och svettig fyra!


 

 

 

(Biopremiär 13/5)


söndag 7 maj 2017

DVD/Blu-ray/VOD: Dolph Lundgren X 2

LARCENY (Studio S Entertainment)
ALTITUTE (Njutafilms)
April 2017 var Stora Dolph Lundgren-månaden. Då släpptes hela tre filmer med Dolphan. En av dessa var DON'T KILL IT, en smått fantastisk liten film; det bästa Dolph gjort på åratal, kanske decennier. Tyvärr kan jag inte säga detsamma om övriga två filmer.
I min recension av den danska actionfilmen DARKLAND skrev jag att jag upplevde den som rätt okej, eftersom amerikansk lågbudgetaction av idag ofta är så oerhört vissen. När jag såg DARKLAND hade jag ett par dagar tidigare sett LARCENY och ALTITUDE, och det var bland annat dessa jag tänkte på.
"Larceny" betyder "stöld", men en bättre titel på filmen vore "lethargic", vilket betyder "slö". LARCENY är en amerikansk-mexikansk samproduktion i regi av R Ellis Frazier, som tidigare gjort några filmer med Gary Daniels och Luke Goss som jag inte sett.
Jag blev aldrig riktigt klok på vad filmen handlar om. Dolph Lundgren spelar något slags tjuv, som anlitas av CIA för att knycka information som förvaras i ett kassaskåp i ett fängelse i Mexiko. Åtminstone står det så på DVD-omslagets baksida. Det hela är så illa berättat att det är i det närmaste omöjligt att följa med i handlingen.
Enligt uppgift ska filmn ha kostat sex miljoner dollar att göra. Det kan omöjligt stämma - det måste ha blivit en nolla för mycket. 600 000 dollar låter rimligare. LARCENY ser väldigt billig ut på alla sätt. Det "stenhårda" fängelset har knappt några fångar och ännu färre anställda, och säkerheten verkar inte vara den bästa.
Förutom Dolphan medverkar Corbin Bernsen och Louis Mandylor i småroller, men detta ger nästan intryck av att vara en amatörproduktion. Filmfoto, klippning, musik; allt är taffligt. Actionscenerna är få och illa iscensatta. I en scen skjuter en kille på en fånge på nära håll, men fångens squibs (dvs skotträffar med blodpåsar) utlöses inte, så det ser ut som att skotten missar. Jag undrade vad det var jag tittade på. Jag undrade även om Studio S köpt den här filmen på spek innan den var klar, eller om de fått den i ett paket.
Vill du se en betydligt bättre fängelsefilm med Dolph Lundgren, välj RIOT, som Studio S släppte förra året.
När jag direkt därpå stoppade in ALTITUDE i spelaren, kändes det som om jag tittade på en högbudgetproduktion - jämfört med LARCENY, alltså. Nu är även ALTITUDE en lågbudgetfilm, men den har lite bättre production values och lite bättre filmfoto.
Här är det meningen att vi ska köpa att Denise Richards är en supertuff och besvärlig FBI-agent. Efter att ha tuffat sig i inledningen, blir hennes chef vred, så hon stängs av. Typiskt. När hon sedan sätter sig på ett flygplan, visar det sig att ett helt gäng skurkar klivit ombord - Dolphan spelar en av dessa. Snart kapas planet och Dolph tar över spakarna. Vilken tur att Denise Richards finns ombord, så att passagerarna kan räddas och skurkarna nitas.
Den största frågan vad gäller ALTITUDE är: varför anlita en actionskådis som Dolph Lundgren, för att sedan bara låta honom sitta ner i en cockpit hela filmen? Filmen, som regisserats av Alex Merkin, inleds ganska hyfsat, men eftersom i sort sett hela filmen utspelas ombord på ett flygplan blir det snart rätt trist. Här finns absolut ingenting som sticker ut; som får filmen att skilja sig från andra flygkaparfilmer. Här finns inga parallella handlingar, inga överraskningar, och det brinnande planet på omslaget är inte med i filmen.
Denise Richards ser härjad och trött ut, hon ler inte en enda gång, mungiporna hänger - och näsan ser plastikopererad ut.
Jag tittar på allt jag kommer över med Dolph Lundgren - jag gillar ju karln! Tyvärr är det mesta han dyker upp i numera alldeles för visset, men ibland händer det att det kommer en höjdare - som DON'T KILL IT. Och nu ska ju Dolph åter medverka i en storbudgetfilm. Han ska spela kung Nereus i den kommande superhjältefilmen AQUAMAN. Eller Vattenmannen, som han hette när jag växte upp.
Eller var det Vattenskallen han hette?

LARCENY:








ALTITUDE:













måndag 14 november 2016

DVD/Blu-ray/VOD: Daylight's End

DAYLIGHT'S END (Njutafilms)
Då är det dags för zombies igen. Eller - det är väl inte riktigt zombies i den här filmen. I den nära framtiden har något slags pest förvandlat större delen av mänskligheten till människoätande bestar. De påminner lite om mutanterna i THE OMEGA MAN, men blir man biten smittas man, och blir en zombie. Eller pestmutant.
Det är den vanliga efter katastrofen-världen, och den tuffe enstöringen Thomas Rourke (Johnny Strong) drar omkring som en annan Mad Max. Han kommer till en folktom stad och träffar ett gäng överlevande, som under ledning av Lance Henriksen försöker slå tillbaka - eller hitta en säkrare plats att häcka på. Det ska visst finnas ett flygplan i närheten som kan ta dem därifrån.
William Kaufman, som bland annat gjort THE MARINE 4: MOVING TARGET, står för regin. DAYLIGHT'S END har väl något bättre så kallade production values än brukligt, skådespelarna är något bättre (även Louis Mandylor medverkar) - men det är samma gamla story en gång till. Jag är fruktansvärt trött på alla dessa identiska zombiefilmer; en genre som numera mer är actionfilm än skräck.
DAYLIGHT'S END består av ett evigt springande i korridorer, på övergivna gator, och i ännu fler korridorer. Det bjussas på en väldig massa action, det är mycket skjutande - men majoriteten av all blodsutgjutelse är datoranimerat. Det ser förstås bara fult och billigt ut. Det är inte alltför övertygande. För tjugo år sedan, antagligen även för tio år sedan, hade de haft vett att använda ordentliga squibs när folk blev skjutna.
Filmfotot är inte så tokigt, bortsett från det tunna och banala manuset - och den ganska jönsige hjälten (han bär solglasögon inomhus i mörker) - är det förhållandevis kompetent gjort rent tekniskt.
  










-->