Bio: Into the White

Foton copyright (c) Scanbox Entertainment
Det här var ju minst sagt märkligt. Det norska dramat INTO THE WHITE av Petter Næss som gjorde ELLING släpptes på DVD förra månaden - jag fick den, men fick inte tummen ur att se och skriva om den. Men nu får den plötsligt och oväntat biopremiär i Malmö; på Spegeln. Och inte nog med det - det är DVD:n de kör på stor duk ...
Varför INTO THE WHITE inte gick en sväng i våras innan DVD-releasen förstår jag inte. Den här filmen hade säkert funkat hyfsat bra, bättre än mycket annat. Dock drabbades jag av déjà-vu när jag såg den. Det här är en story vi sett flera gånger förut, i andra varianter. Två eller flera människor, fiender med varandra, hamnar på en isolerad plats, måste samarbeta för att överleva och blir så småningom vänner. DUELL I SÖDERHAVET från 1968 med Lee Marvin och Thoshirô Mifune, FIENDER från 1985 med Dennis Quaid och Louis Gossett Jr i rymden - för att bara nämna två.

INTO THE WHITE är inspirerad av en verklig händelse. Under andra världskriget råkar två flygplan bli nerskjutna över vintrigaste Norge. Ett tyskt plan - och ett engelskt. Tre tyskar (Florian Lukas, David Kross, Stig Henrik Hoff) kliver ur sitt vrak och irrar runt i en snöstorm tills de hör röster. Minsann om inte två engelsmän (Lachlan Nieboer och Rupert Grint) kommer traskande mot dem. Kort därpå upptäcker de en övergiven stuga de förstås flyttar in i hela klövet.
Genast startar ett småskaligt psykologiskt krig. Tyskarna tar engelsmännen tillfånga. Ett streck ritas upp på golvet för att markera Tredje Rikets sida och Englands. Engelsmännen får inte gå över strecket - men eftersom de följer Genèvekonventionen tvingas tyskarna låta britterna kliva över till dem då och då. Tyskarna behöver förstås engelsmännens hjälp emellanåt. Snart behöver de ännu mer hjälp. Och självklart övergår försöken att psyka varandra till något slags vänskap.

Fem män i ett hus. Detta utgör 95% av filmen. Men det funkar tack vare bra skådisar och ett gediget hantverk. Konceptet är pålitligt och det hela blir rätt intressant, trots bristen på överraskningar. Okej, lite väl långdraget är det och filmen känns längre än den är.
En av tyskarna spelas av en norrman, Lachlan Nieboer både ser ut, låter och agerar som Hugh Grant, och Rupert Grint - Ron i Harry Potter-filmerna - svär, kissar och bajsar.

(Biopremiär 7/9)