Bio: Geostorm

Foton copyright (c) Warner Brothers

Katastroffilmer må ibland vara maffiga, men ärligt talat är det en rätt trist genre. Sätter man det inverterade charmtrollet Gerard Butler i huvudrollen blir det inte mycket roligare.

Om Donald Trump skulle recensera Dean Devlins GEOSTORM, skulle han skrika "Fake news!". Filmen inleds med att en liten flicka agerar berättarröst och vi får veta vad som hänt innan filmens handling går igång. År 2019 blev klimathotet verklighet och jorden drabbades av en lång rad katastrofer ("Fake news!" skriker säkert Trump). Den händige Jake Lawson (Butler) konstruerar då en gigantisk rymdstation; Dutch Boy, som skickas upp och lyckas få bukt med vädret.

Hur många år det tog att bygga stationen framgår inte; med tanke på hur enorm den är måste det ha tagit åtskilliga år att tänka ut hur den ska funka och sedan snickra ihop den. Men, när den väl snurrar runt där uppe i rymden, dyker det upp en textskylt på vilken det står "Tre år senare" - det är väl tre år efter att stationen sköts upp. Fast med tanke på att Jake i en replik nämner en Chromebook, är det kanske 2017. Eller 2014.

Okej. Efter dessa tre år får Jake sparken. Av någon anledning får Jakes lillebror Max (Jim Sturgess) ta över ansvaret för Dutch Boy. Ed Harris gör en sammanbiten man som handplockat Max. Då börjar rymdstationen plötsligt att strula. Istället för att förhindra-, orsakar den naturkatastrofer runt om i världen. Snöstorm i öknen, Hongkong kokar och rasar ihop, och så vidare.

Den ende som kan stoppa detta är förstås Jake, som supit ner sig, men om låter sig övertalas och skickas upp till Dutch Boy. Där träffar han teamet som jobbar på stationen, de står under ledning av en tyska som heter Fassbinder och som spelas av en rumänska. Inom kort kommer en geostorm att utbryta; en kedjereaktion av naturkatastrofer som utplånar större delen av världen. En klocka räknar ner.

Nu visar det sig förstås att det är skurkar som ligger bakom det hela. Det finns en förrädare ombord på Dutch Boy - och Max och hans tuffa Secret Service-agent till flickvän (Abbie Cornish) far omkring nere på jorden för att hitta hjärnan bakom terrordådet. Presidentens (Andy Garcia) liv är i fara. Och gissa vad: skurken är precis den ni tror det är!

När skurken avslöjades tittade jag på klockan. Vad nu? Men filmen ska väl hålla på tjugo minuter till? Jo, det gör den. Under resten av tiden måste Jake kämpa mot klockan och för att rädda världen.

GEOSTORM är en ovanligt tråkig katastroffilm. Gerard Butler är tråkig. Premissen är tråkig. Men eftersom Ed Harris och Andy Garcia är med, och eftersom ett par katastrofer är lite kreativa, höjer jag betyget ett litet snäpp. Men se det inte som en rekommendation.

Andy Garcia fäller repliken "Because I'm the goddamn president of the United States of America!", tyskan får vid ett tillfälle säga "Auf Wiedersehen". På slutet får vi veta att jordens alla länder måste vara vänner och hålla ihop för vår överlevnad.

Det finns inte en enda bild på filmens hjältar; Jake och Max Lawson, bland pressbilderna Warner erbjuder. Märkligt.

(Biopremiär 20/10)

Bio: En dag

Foton: Giles Keyte © 2011 Focus Features LLC and Random House, Inc. All rights reserved. 
Danskan Lone Scherfig regisserade AN EDUCATION, en film jag faktiskt tilldelade högsta betyg här på TOPPRAFFEL! - så här i efterhand känner jag att det kanske var att ta i en aning, men det är ju en mycket bra film.

Med tanke på denna förra film, var förvänt-
ningar-
na på EN DAG - baserad på en bäst-
säljare jag självklart inte läst - höga bland såväl publik som kritiker världen över, men redan innan jag såg filmen, hade jag snappat upp att många blivit aningen besvikna. Och jo, EN DAG är en svagare film.
Anne Hathaway är Emma Morley som på sin examensdag, den 15:e juli 1988, träffar Dexter Mayhew (Jim Sturgess i en roll Hugh Grant numera är för gammal för att spela). De tillbringar natten tillsammans utan att riktigt få till det, och därefter får vi återse Emma och Dexter den 15:e juli under de därpå följande tjugo åren. De utvecklar en nära vänskap, egentligen är det förstås uppenbart att de älskar varandra, men de får aldrig riktigt till det - rättare sagt; det dröjer väldigt länge. Istället inleder de andra förhållanden och de lever olikartade liv. Dexter blir programledare för en fjantig TV-show, han förvandlas till partysnubbe och ansvarslös brudjägare, medan Emma är intellektuell och kulturell, och vid ett tillfälle flyttar hon till (ett självklart romantiserat) Paris.

Anne Hathaway är en intressant skåde-
speler-
ska, jag hade aldrig förväntat mig att hon skulle gå från slätstrukna Disneyfilmer till att bli synnerligen duglig karaktärsskådespelerska. Dessutom är hon en duktig komedienne och det är främst hon som gör att EN DAG är charmig och underhållande. Jag har heller inga invändningar att hon, som är amerikanska, spelar britt. Jim Sturgess är mer slätstruken, även om han funkar i sin roll.

Den alltid utmärkta Patricia Clarkson, även hon ameri-
kanska försedd med brittisk accent, spelar Dexters mor, som drabbas av cancer i en handlingstråd som nästan sjabblas bort.
Enligt pressmaterialet är detta en film om "vänskap och konflikter, hopp och förtvivlan, skratt och tårar", men någonstans vill det sig inte riktigt, jag satt hela tiden och ville att det skulle bli något mer av det hela - det vill säga, ungefär samma problem som FRANSKA NERVER lider av.
Under en period är Emma ihop med en misslyckad komiker spelad av Rafe Spall, och som alltid är den typen av komiker alltid roligast.
Trots mina invändningar kan jag mycket väl tänka mig att EN DAG kommer att gå hem hos sin målgrupp. Åtminstone hos dem som inte läst boken.
Och Anne Hathaway är onekligen söt när hon antar Audrey Hepburn-look i Paris.

(Biopremiär 14/10)