Visar inlägg med etikett Infarten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Infarten. Visa alla inlägg

söndag 8 november 2009

Vilorum

På Malmö Central finns en pressbyrå med ett väldigt bra tidningssortiment. Numera åker jag tåg väldigt sällan, men jag går förbi Centralen ett par dagar i veckan för att kolla tidningar.
Då noterar jag även en massa andra konstiga saker på Centralen, som är under ombyggnad och tydligen inte står klar förrän 2011. Först och främst ropas det ut tågtider stup i kvarten - och de är hur förvirrade som helst. I stort sett alla tåg är försenade eller startar sent, eller kommer in på andra spår, och de som ropar ut har själva svårt att reda ut vad som sker och stakar sig och säger fel. Roligast var när en kille glömde stänga av mikrofonen och började svära.
Centralen stänger vid midnatt och öppnar tjugo i fem på morgonen. Finns det någon orsak till att inte ha öppet dygnet runt? Noterade samma sak i Göteborg. Det har hänt flera gånger att jag sett oförstående utländska turister bli utslängda med sitt bagage.
Toaletten är av någon anledning bemannad, ligger i källaren och stänger under tidigt kväll, typ åtta eller nio. Därefter finns det bara en väl gömd handikapptoalett. Centralens personal tillbringar kvällarna med att visa folk till eventuella toaletter i närheten.
Det finns ganska lite bänkar och andra sittplatser på Centralen. På förmiddagar och sena kvällar sitter och ligger det folk och sover på bänkarna i väntan på avgångar. Dessa väcks oftast bryskt av de stenhårda ordningsmän som patrullerar där. En kille hade satt sin väska bredvid sig på bänken. Han fick en utskällning av en vakt - där ska minsann finnas plats för andra att sitta. Killen såg oförstående ut. I synnerhet som Centralen var folktom just då.
Men allt detta sovande på bänkar fick mig att tänka på en grej jag förträngt. På 70-talet vill jag minnas att det bredvid den offentliga toaletten på köpcentrat Infarten i Landskrona, och kanske på andra ställen, fanns en dörr märkt "VILORUM" eller möjligen "VILRUM". En gång stod dörren på glänt och jag kikade in. Därinne fanns en mjuk brits, kanske också en kudde.
Så här mer än trettio år senare undrar jag: hur funkade dessa vilorum? Lade man i mynt och låste in sig och vilade? Och hur länge fick man ligga därinne?
Ibland känner jag att det vore skönt med vilorum. Till exempel under Bokmässan i Göteborg härommånaden, när jag kvällen innan tvingades slå ihjäl massor av timmar och var skittrött. Då hade det varit härligt att kunna ligga ner en stund.
Men vilorum hade väl aldrig funkat i dagens samhälle. Folk hade säkert flyttat in där.