Visar inlägg med etikett Iko Uwais. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Iko Uwais. Visa alla inlägg

fredag 7 september 2018

Bio: Mile 22

Foton copyright (c) SF Studios

Avdelningen för fullkomligt obegripliga actionfilmer.

Peter Berg och Mark Wahlberg har samarbetat igen. PATRIOTS DAY var rätt bra, men annars brukar Peter Bergs filmer vara totalt ointressanta och slätstrukna. Mark Wahlberg kan vara skojig i komedier, men annars är han en träbock utan lite.

MILE 22 skulle lika gärna kunna heta ASSHOLES ON A MISSION. För det är vad det här är. Mark Wahlberg spelar James Silva, ledare för ett av CIA:s elitförband; John Malkovich gör deras chef Bishop, vars främsta uppgift är att titta på bildskärmar och prata i mikrofon. Silva och dennes team presenteras under en inledande actionscen.

... Fast att säga att de presenteras är att ta i. Inga i den här filmen presenteras närmare. Vi får i stort sett bara veta att ett gäng tillhör CIA, medan övriga är fiender. Teamets medlemmar är osympatiska och arga. Silvas team ska plocka upp en mystisk, öh, vad var han för något, polis kanske? Okej, de ska plocka upp den här snubben som sitter på information om en bomb, eller vad det nu var, och smuggla honom från en plats till en annan, det var kanske till och med från ett land till ett annat, medan slemma fiender konstant dyker upp och gör sitt bästa för att döda alla inom synhåll.

Handlingen i MILE 22 är obegriplig. Ofta får vi se vad som sker via övervakningskameror. Då och då skrivs det ut vilket land de befinner sig i. Huvudpersonerna är hela tiden på språng. Utom Bishop. Han tar det lugnt.

John Malkovich ger intryck av att vara totalt ointresserad av rollen. Även Mark Wahlberg ser ointresserad ut, men det gör han alltid. Han är skitförbannad filmen igenom, han skriker konstant, han pratar fort, och han svär mycket.

Actionscenerna i den här filmen är rätt bra, ibland är de riktigt bra. Det är brutalt och blodigt, det är hårda tag. Tyvärr är alldeles för många scener sönderklippta och det är svårt att se vad som sker och vem som är i bild. MMA-fightern Ronda Rousey ingår i Silvas team, men om hon får tillfälle att slåss vet jag faktiskt inte. Jag inbillar mig att hon fajtas i en scen mot slutet, men det är svårt att säga, eftersom man mest ser viftande händer i bild.

Bäst i filmen är indonesiern Iko Uwais från THE RAID. Tyvärr får han inte riktigt tilfälle att visa vad han går för - just det, klipparen gjort konfetti av Uwais' stridsscener. Den långa slutstriden verkar för övrigt vara kraftigt inspirerad av THE RAID.

MILE 22 slutar med ett par twister och verkar bygga upp till en uppföljare. Frågan är om denna uppföljare kommer att göras. I USA har både kritiker och publik gjort tummen ner, och jag förstår varför. Det är svårt att engagera sig i en film när det är omöjligt att förstå vad allt går ut på, och när det inte finns några sympatiska och/eller intressanta rollfigurer. Jag är inte ensam om att inte hänga med i filmen - efter att ha läst några recensioner och kommentarer konstaterar jag att ingen förstår vad MILE 22 handlar om.

Om det inte vore för de maffiga actionscenerna skulle jag gett filmen lägsta betyg. Nu höjer jag betyget ett snäpp - men se det inte som en rekommendation.






(Biopremiär 7/9)

torsdag 22 juni 2017

DVD/Blu-ray/VOD: Headshot

HEADSHOT (Studio S Entertainment)
Först John Woos BULLET IN THE HEAD, sedan Walter Hills BULLET TO THE HEAD, och nu: HEADSHOT.
Ska du bara se en ultravåldsam, superblodig, extrembrutal, übersadistisk, köttig actionfilm i år, är det HEADSHOT du ska se. Ska du bara se en indonesisk film i ditt liv, tja, varför inte låta det bli denna?
Tidigare var Indonesien mest känt för alla filmer med Barry Prima; landets största filmstjärna. På senare år har det dock kommit en del andra filmer som uppmärksammmats internationellt. Som till exempel THE RAID och dess uppföljare - förvisso samproduktioner med Frankrike och USA, men ändå.
Iko Uwais, från just THE RAID, är hjälten i HEADSHOT; en film som regisserats av Kimo Stamboel och Timo Tjahjanto. Uwais spelar en man som spolas iland på en strand. Han har blivit skjuten i huvudet och minns inte vem han är, men han kallar sig Ishmael. En söt sjuksköterska hjälper honom. Självklart visar det sig att Ishmael är en jävel på att slåss - vilket kommer till användning, eftersom ett oräkneligt antal gangsters är ute efter Ishmael. Sjuksköterskan kidnappas, Ishmael letar efter henne, och lite i taget minns han vem han är.
Det här är Jason Bourne-historien en gång till - fast oändligt mycket våldsammare. Och till skillnad från klantarslet Paul Greengrass, vet Stamboel och Tjahjanto hur man filmar slagsmål och eldstrider. I HEADSHOT ser man vad det är som händer! Och det vi ser är folk som massakreras och mörbultas i drygt två timmar. I den här filmen räcker det inte med två knytnävsslag eller en pistolkula för att sänka en motståndare - här avfyras hela magasinet, och som bonus drar man gärna till med några knivhugg i ansiktet. Som sagt: det här är extremt brutalt och blodsöligt.
Egentligen är handlingen för tunn och dum, men vem bryr sig om det? Trots att filmen varar en timme och 58 minuter, och därmed är alldeles för lång, är HEADSHOT den minst tråkiga film jag sett på bra länge. Det här är en fullkomligt sanslös och vansinnig film. Självklart en film enbart för härdade.
 









-->