Blu-ray: Göta kanal eller Vem drog ur proppen?

GÖTA KANAL ELLER VEM DROG UR PROPPEN? (Studio S Entertainment)

I början av 1980-talet kom det en rad oerhört populära svenska komedier, filmer som folk fortfarande ser om och citerar. SÄLLSKAPSRESAN och VARNING FÖR JÖNSSONLIGAN är två av dem, GÖTA KANAL ELLER VEM DROG UR PROPPEN? är en tredje. Två av dessa följde även den märkliga trenden med undertitlar - SÄLLSKAPSRESAN hade tillägget ELLER FINNS DET SVENSKT KAFFE PÅ GRISFESTEN?

Av någon anledning såg jag aldrig GÖTA KANAL på bio när den kom 1981. Första gången jag såg den var, om jag inte minns fel, på Lindvallens intern-TV ett eller två år senare. Lindvallen är den där skidanläggningen i Sälen. Jag åkte skidor på den tiden. Vi satt två familjer i stugan vi hyrt och tittade på GÖTA KANAL - och vi skrattade nog pliktskyldigast. "Ha ha, det är Loffe!" - på den tiden räckte det ibland med att Janne Carlsson var med, oavsett vad det handlade om.

Jag har sett GÖTA KANAL några gånger sedan dess och försökt komma underfund med varför denna amatörmässiga film är så älskad - det är en prestation att den lyckats få tre senkomna uppföljare som är ännu sämre. Jag har inget svar. GÖTA KANAL är en tråkig film.

Ja, ni har väl alla sett den här filmen, så jag behöver inte redogöra för handlingen i detalj - men handlingen är enkel. En arabisk shejk vill köpa tusen svenska motorbåtar. Jobbet kommer att gå till en av två konkurrerande båtbyggare - Anderssons båtvarv, som är filmens snälla hjältar, och de onda kapitalisterna Uniship. De ska tävla om jobbet - en båttävling längs Göta kanal, först i mål i Göteborg får jobbet. En scen där tävlingen utlyses saknas, filmen hoppar direkt från en båtmässa, där Magnus Härenstams kronofogde jagar Janne Carlssons båtbyggare Andersson, till tävlingens start.

GÖTA KANAL består i princip bara av en lång rad sketcher, ofta helt utan tajming, ofta helt utan poäng, och påfallande ofta slutar det med att någon trillar i vattnet. En scen slutar med en enorm explosion vilken ingen borde överlevt, men det gick bra för alla. Personen som sitter i bilen som krossas på Blu-ray-omslaget överlever också, mot alla odds.

Filmens populäraste figur är nog Svante Grundbergs olycksdrabbade kanotisk, han dyker upp med jämna mellanrum och får sin kanot förstörd, eller trillar i vattnet, och jo, han är rolig. Svante medverkar även i en besynnerlig scen där Magnus Härenstam stannar sin bil, kliver ur den, och ska gå bort till Anderssons båt för att utmäta den. Kanotisten står i vägen och säger ingenting. Härenstam håller en lång utläggning om varför han måste komma fram. Scenen slutar helt obegripligt med att Härenstam går tillbaka till sin bil och kör därifrån - istället för att bara gå förbi Svante och fram till båten.   

Mycket i filmen är precis lika konstigt som nydd nämnda scen. Nils Eklund dyker för att sabotera Anderssons båt. Då nakenbadar Kim Anderzon framför Eklund och han kommer av sig. Fast tydligen hade han lyckats göra något med propellern ändå. En lång sekvens utspelar sig, utan större anledning, på en grekisk fest. Där sitter Anna-Lotta Larsson och är spåkvinna. En massa väldigt kända skådespelare flimrar förbi filmen igenom, oftast i minimala roller.

Det är dåligt väder i större delen av denna sommarfilm. Grått och mulet. Rent allmänt är det en ful film med fult filmfoto, precis som VARNING FÖR JÖNSSONLIGAN. Jag tyckte att den var märkligt ful redan första gången jag såg filmen. På omslaget till denna Blu-ray står det att det är en nyscannad version - men den är fortfarande ful. Bilden är inte bättre än på tidigare utgåvor. 

Bland extramaterialet hittar vi några gamla TV-inslag och en dokumentär från när filmen var ny. För drygt 20 år sedan fick jag en DVD-utgåva av GÖTA KANAL vilken innehöll en bra, då nygjord dokumentär (antagligen av Ronny Svensson, det minns jag inte) som var mycket bättre än själva filmen. Den saknas på denna nya Blu-ray.

Trots min kritik kan jag finna ett visst nöjde i att se om GÖTA KANAL - eftersom det är trevligt att återse alla dessa fina, svenska skådespelare, varav många inte längre är med oss. Det är också kul att titta in i 1981 med dess miljöer och tidstypiska detaljer. Pluspoäng för Björn Isfälts käcka ledmotiv!

Regissören Hans Iveberg fortsatte att producera film tills en bit in på 2000-talet, men han regisserade bara fyra filmer. En av dessa är den extremt märkliga SKÖNA JUVELER från 1984, som jag gärna vill släpps på nytt. Den är så osannolikt konstig att den måste ses.

Lasse Åbergs SÄLLSKAPSRESAN från 1980, den första i serien, alltså, är den svenska film jag sett flest gånger, följd av PICASSOS ÄVENTYR och MANNEKÄNG I RÖTT. SÄLLSKAPSRESAN nämns ibland i samma andetag som GÖTA KANAL, men det finns en stor skillnad mellan de två filmerna. Båda filmerna består av en rad sammanlänkade sketcher - men Lasse Åberg har något att säga, han betraktar det svenska folket. Hans Iveberg vill bara visa folk som trillar i vattnet.

 

Bio: Göta Kanal 3: Kanalkungens hemlighet

Efter att jag sett GÖTA KANAL 2: KANALKAMPEN (även känd som GÖKA ANALT 2: ANALKAMPEN) på en ordinarie visning på Maxim i Landskrona, var jag så deprimerad av upplevelsen att jag gick raka vägen in på Speaker's Corner och söp skallen i bitar. (Hade det varit VI HADE I ALLA FALL TUR MED VÄDRET IGEN, som visade sig vara ännu sämre än GK2, hade jag kanske skjutit upp heroin)

Vis av denna erfarenhet, gick jag in på Bullen för en öl innan pressvisningen av GÖTA KANAL 3: KANALKUNGENS HEMLIGHET (även känd som GÖTES ANAL 3: ANALPUNGENS HEMLIGHET). Det var hur trevligt som helst. Där träffade jag minsann Rock-Ola, och vi pratade om både det ena och det andra.

Därefter äntrade jag salong fyra på Filmstaden.

Ja, herregud. Jag vet inte vad jag ska säga.

GK3 är regisserad av Christjan Wegner, som mest gjort TV samt Lilla Jönssonligan-filmerna, men han har också gjort kultklassikern ZINGO. Manuset är skrivet av Hans Iveberg, som skrev och regisserade den första GÖTA KANAL - ELLER VEM DROG UR PROPPEN? från 1981, och som ligger bakom några andra populära filmer. Men GK3 känns som om den är gjord av folk som aldrig tidigare sysslat med film. 
Jag vill minnas att jag aldrig var så förtjust i GÖTA KANAL anno '81. Jag kom dock ihåg den som harmlös underhållning, men när jag för några år sedan såg om den, tyckte jag den var trist, seg, ful och unfunny. Nöjet bestod i att återse folkkära svenskar, men för att göra en jämförelse, kan jag fortfarande se om den första SÄLLSKAPSRESAN (1980) med behållning.
 
GK2 handlade om att Lena Endre skulle producera något slags dokusåpa om två båtar som tävlar på Göta Kanal. Filmen bestod enbart av poänglösa episoder, Janne "Loffe" Carlsson och Svante Grundberg var de enda kvarvarande skådisarna från första filmen - plus Kim Anderzon, som dök upp i slutminuten. Men det såg i alla fall ut att ha varit solsken när de spelade in filmen.
 
Jag träffade ju på Svante härommånaden, och då sa han att han faktiskt trodde att GK3 kunde bli riktigt bra, eller åtminstone bättre än tvåan.
 
Sorry, Svante. Det blev precis tvärtom. GK3 får GK2 att framstå som en av filmhistoriens främsta humorklassiker.
 
Magnus Härenstam är tillbaka som kronofogde Peter Black. Han ägnar sig åt att spela nätpoker, men förlorar hela tiden (på hans datorskärm dyker det hela tiden upp ett felstavat meddelande när han spelar: "Looser!"). Därför får han själv fogden på sig. Samtidigt anländer den unga och entusiastiska Tanja (Sara Sommerfeld) som, iförd fula glasögon och tandställning, ska vara Blacks nya assistent.
För att få pengar till sin skuld, kommer Black på att han åter kan ge sig på Andersson (Loffe) och hans lilla varv. Andersson har visst inte betalat för en massa saker, men han väntar på flera miljoner kronor från Venedig. Detta föranleder några scener inspelade på plats i Venedig, där Loffe åker gondol och säger "Skitpå're!" och "Kan inte den här kanoten gå fortare?". Men Anderssons köpare Benito Siffredi (Rafael Edholm) har blivit blåst av maffian, så pengarna är väck.

Eva Röse är tillbaka som rejäla dottern Petra Anders-
son, som guidar Jon Skolmen och ett gäng frågvisa och sjungande norrmän i lusekofta på Göta Kanal. Petra har en dum pojkvän som försöker hitta på olika sätt att tjäna pengar, nu har han skaffat en fallfärdig båt han tänker bygga om till restaurangbåt.
 
På Riksarkivet jobbar Svante Grundberg, vars kanotist inte heter något. Han hittar en bok med ledtrådar till var kanalbyggaren Baltzar von Platens mytomspunna skatt finns gömd. Han ger sig av för att leta upp den, men han blir hela tiden påkörd, knuffad i vattnet, och så vidare.
 
Black jagar Anderssons och klär ut sig och åker olika fordon, och en väska med alla miljonerna från Italien dyker upp, men försvinner, det kommer MC-knuttar och i en scen sprängs Black och hans båt i luften och Black antas ha dött (det har han förstås inte), men ingen bryr sig om detta och ringer räddningstjänsten.
 
Nu är pengarna borta igen, så nu - när filmen börjar gå mot sitt slut -
får Anderssons idén att leta upp von Platens skatt de med, och sticker till Karlsborgs fästning, eller vad den nu hette. Där tvingas de samarbeta med Svante, och Peter Black klär ut sig till riddare, men Tanja kan karate och gör ett Kill Bill-trick på Blacks bröstkorg och det funkar. Petras dumme pojkvän har kommit på ett nytt sätt att tjäna pengar: som kanonkung. Han har hittat en cirkuskanon. Ur den skjuter han Svante, som far iväg in i ett nät - och studsar tillbaka. Slut.

Va? Vänta nu här... Vad fan var det här? Var detta verkligen GÖTA KANAL 3? Och detta vill de att folk ska betala för att se?

Sorry igen, Svante. Det blev extremt mycket sämre den här gången. GK3 är gjord helt utan någon publik i åtanke. Den riktar sig inte till någon alls. Iveberg verkar tro att det räcker med att Loffe, Härenstam och Grundberg medverkar.

Jag garanterar: INGENTING I GK3 ÄR ROLIGT! Tajmingen lyser fullkomligt med sin frånvaro. Regin är ickebefintlig. Fotot är uselt - i en scen knuffas motorcyklar omkull som dominobrickor, men fotografen har sett till att de flesta hojarna är utanför bild.

Bland de dummaste scenerna: under en jakt liftar Loffe med en båt som paddlas fram av ett gäng tjejer. En tjej sitter i fören och slår takten på en trumma. På soundtracket spelas något slags ståbasbaserad jazz. Klipp: nu har Loffe tagit över trummandet - och som gammal trummis står han förstås och lirar jazz till låten på soundtracket! Fast det är inte synkat alls och ser bara idiotiskt och genant ut. Scenen slutar med att Loffe tvingar några tjejer att hoppa i vattnet och leta upp något åt honom.

Filmens ledmotiv är en rysk sång som försetts med svensk text - den är hurtig och hade säkert kunnat bli en hit ... 1972.

Om GK3 hade varit gjord 1972, hade Klubb Super 8 gett ut den på DVD, och jag hade hyllat den som en av svensk filmhistorias mest bisarra komedier. Men nu är GK3 inte 40 år gammal, utan splajsans ny. Och det är en plåga att titta på skiten. Jag stånkade och stönade under visningen. Ja, ni anar inte hur ruttet det här är.
Nu sitter det kanske några och tänker "Ja, så sa de om ettan och tvåan också, men de var ju hur roliga och trevliga som helst!". GK3 är en typisk film som ses av de där som går på bio högst en gång om året för att "se något kul". Och de kommer säkert att se till att GK3 drar in stålar.

Men jag är inte så här negativ för att verka cool eller kulturell, eller för att jag är bättre än den övriga pöbeln.

Jag är negativ eftersom GÖTA KANAL 3 är årets tveklöst sämsta film och en av de sämsta svenska filmer som någonsin gjorts! Pentagon har klassat filmen som massförstörelsevapen och den påstås kunna döda en publik redan under förtexterna.

Men om 40 år kommer mina arvtagare och skriva hyllande kultfilmskrönikor om GÖTA KANAL 3...









(Biopremiär: 25/12)