Visar inlägg med etikett Greg Kinnear. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Greg Kinnear. Visa alla inlägg

torsdag 10 november 2011

Bio: I Don’t Know How She Does It

Foton copyright (c) Noble Entertainment
Åh fy faaaaaaan ... !
Nu är den kokta hästen stekt. I DON'T KNOW HOW SHE DOES IT är tammefan något av det absolut sämsta och mest påfrestande jag sett i år. Och det här är illa på ett helt annat sätt än andra filmer jag sågat. Det här är nämligen inte inkompetent gjort, uselt spelat och allmänt amatörmässigt. Den här gången är det innehållet som får mig att känna mig som en scanner vars huvud är på väg att explodera.
Douglas McGrath har regisserat den här filmen, som bygger på vad jag gissar är en bästsäljande chick lit-bok av Allison Pearson - och jag får alla fördomar om denna typ av böcker bekräftade.
Sarah Jessica Parker har huvudrollen som Kate Reddy, framgångsrik finansanalytiker. Hon klättrar på karriärstegen och konkurrerar ut rövslickande manliga kollegor. Men stackars Kate har det minsann inte så lätt - hennes liv är rätt kaotiskt.
Ni förstår, Kate är gift; hennes make Richard görs av Greg Kinnear, som också verkar ha ett viktigt jobb, fast jag minns inte riktigt vad det var. Paret har två små barn på två och sex år. Och ja jösses, Kate vet inte riktigt hur hon ska hinna med allt - medan hennes vänner och kollegor imponeras och undrar hur hon hinner med allt, hur hon lyckas vara så duktig.
Mer problem uppstår när Kate tar ett rejält karriärkliv framåt och ska börja samarbeta med den stilige Jack Abelhammer (Pierce Brosnan) och hjälpa honom att sälja in saker till oerhört viktiga kunder, det handlar väl om miljardaffärer. Stackars Kate jobbar allt mer, hon umgås allt oftare med den charmige Jack, och herrejösses, hennes familj blir putt för att hon sällan är hemma, och dottern gnäller "Men du lovade ju att vi skulle bygga en snögubbe!". Och hur bara vågar Kate sabba familjens Thanksgivingfirande?!
Kate far omkring och svettas. Det är föräldramöten, ungarna ska lämnas på skola och dagis, det ska bakas till en skolbasar (tydligen väldigt viktigt i Amerika), det ska fixas barnkalas - och det ska jobbas i finansvärlden. Vad Richard gör hela dagarna vet jag inte. Varför kan inte han baka och hämta och lämna ungar? Eller passar detta inte in i Kates - och Allison Pearsons - världsbild? Vid ett tillfälle skulle Kate vara hemma och passa ungarna en kväll när Richard skulle ut, men eftersom Kate tvingades jobba över uppstod problem, så karln fick tag på någon okänd gammal tant som fick sitta barnvakt. Richard kommenterar tilltaget med "Men du var ju inte hemma, Kate". Som om han är fullkomligt handfallen i hemmet.
Filmens humor består till exempel i att barnens skola drabbats av löss och nu har Kate också fått löss - hjälp, samma dag hon ska träffa Jack Abelman för första gången! Kate har även en assistent, Momo (Olivia Munn), som aldrig rör en min och hela tiden fäller syrliga kommentarer.
I DON'T KNOW HOW SHE DOES IT berättas delvis som en dokumentär om Kate, i vilken hennes vänner och kollegor intervjuas och berättar om vår huvudperson. Ibland stoppar Kate filmen, vänder sig mot kameran och talar direkt till publiken - då ska hon oftast förklara saker och ting, främst hur män fungerar. Ibland antecknas en massa saker tvärs över bilden.
I slutändan står det förstås klart att kvinnor som Kate är de mest fantastiska som finns, moderskapet är det bästa som finns, familjen är det bästa som finns, ja, allting är det bästa som finns. I synnerhet om man är stenrik och jobbar i finansvärlden - som Kate Reddy.
Kvinnosynen i den här filmen är rätt märklig och jag undrar hur många vanliga människor som kan relatera till det här. Tja, arbetande, gifta kvinnor med familj känner kanske igen en del - men till saken hör ju att Kate också är en lyxlirare. Jag hade kunnat acceptera en film om svinrika brudar med familjeproblem - och det hade varit underhållande och roligt. Men detta är motsatsen till underhållande och roligt.
Jag höll på att bli vansinnig när jag såg den här, hade den gått på TV hade jag stängt av efter fem minuter. Det här är plågsamt! Sarah Jessica Parker tycker jag inte alls om, däremot gillar jag förstås Greg Kinnear och Pierce Brosnan, och även Kelsey Grammer medverkar, liksom Jane Curtin. Christina Hendricks är rätt charmig som Kates kompis, men medverkar alldeles för lite. Det enda positiva jag kan säga om filmen är att den bara varar 89 minuter. Dock 89 långa minuter.
Jag hatade I DON'T KNOW HOW SHE DOES IT. Det här är en jävla kärringfilm!







(Biopremiär 11/11)

fredag 7 maj 2010

Bio: The Last Song


Jag har inte sett de tidigare filmerna författade av Nicholas Sparks; de lär tydligen vara rätt bra. Åtminstone DAGBOKEN. Men jag har sett THE LAST SONG, som bygger på en roman av Sparks (som även stod för filmmanuset), och jag ställer mig aningen tveksam till hans talang.
Här har vi struliga och truliga skilsmässobarnet Ronnie, som spelas av Miley Cyrus, det vill säga Hannah Montana. Han har visst åkt dit för snatteri i New York och nu ska hon och hennes lillebror tillbringa sommaren hos sina farsa, spelad av Greg Kinnear, som bor på en strand i Georgia. Det vill Ronnie absolut inte - hon skyller föräldrarnas skilsmässa på honom.
Farsan gör sitt bästa för att vara snäll och välkomnande, men det går inte hem hos Ronnie, som konstant är putt. Hon träffar på vältränade volleybollspelaren Will (Liam Hemsworth) som fattar tycke för henne, men inte fan låter hon sig imponeras.
En dag hittar Ronnie sköldpaddsägg på stranden och gör allt för att skydda dem mot tvättbjörnar. Den lokale sköldpaddsäggsbeskyddaren anländer - och tammefan om det inte är Will. Will och Ronnie bråkar. Men gissa vad! Ronnie blir trots allt förälskad i honom! Det hade ni inte räknat ut, va?
Även farsan blir förlåten. Men snart knackar Tragiken på dörren och Ronnie ska få uppleva Döden på nära håll. För att det ska bli extra fint, är farsan kompositör och Ronnie en duktig pianist, men trots att hon kommit in på Juilliard, vägrar hon spela och gå på den fina skolan. Men Tragiken ser till att hon till slut sätter sig ner och spelar det vemodiga stycket "For Ronnie" medan solen lyser in genom ett kyrkfönster.
Det känns som om Nicholas Sparks har suttit med en ingredienslista framför sig. Ung kärlek. Check! Cancer. Check! Död. Check! Und so weiter. Tillslut blev det så löjeväckande att jag började skratta.
Samtidigt är detta förstås väldigt kompetent gjort på sedvanligt amerikanskt sätt. Jag kan ju inte påstå att jag satt och hade trist under visningen, till skillnad från när jag såg EFFI BRIEST och CAMINO. Och jag gillar Greg Kinnear, denne väldigt sympatiske skådespelare.
Vad har jag att säga om Miley Cyrus? Tja, hon ser ut som en jordekorre. Men okej, hon är väl lite söt. Liam Hemsworth har ett typiskt amerikanskt utseende, en typ av ansikte som ofta ger mig lust att ge innehavaren på käften - det är något irriterande över looken. Det är bara det att Hemsworth - lillebror till Chris som spelar Thor i Branaghs kommande film - är australier. Cyrus och Hemsworth blev ett par under inspelningen.
Jag tyckte tvättbjörnen var bäst i hela filmen.



 
 
 
(Biopremiär 7/5)