Visar inlägg med etikett Giuliano Carnimeo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Giuliano Carnimeo. Visa alla inlägg

torsdag 20 maj 2021

Netflix: Light the Fuse ... Sartana Is Coming

LIGHT THE FUSE ... SARTANA IS COMING är den femte och sista av de officiella Sartanafilmerna - det finns ytterligare en rad filmer med namnet Sartana i titeln, precis som fallet är med Django.

Den första filmen i serien kom 1968 och hette IF YOU MEET SARTANA ... PRAY FOR YOUR DEATH. Denna första film regisserades av Gianfranco Parolini (som kallade sig Frank Kramer i förtexterna), övriga fyra filmer gjordes av Giuliano Carnimeo (som kallade sig Anthony Ascott). I fyra av filmerna spelas Sartana av Gianni Garko, i den tredje; SARTANA'S HERE ... TRADE YOUR PISTOL FOR A COFFIN (1970), var Garko ersatt av George Hilton. De tre sista filmerna hade samtliga premiär under 1970.

Jag hyrde den första filmen på A-Video i Helsingborg. Det är en riktigt bra spaghettiwestern, där den svartklädde revolvermannen Sartana nästan framstår som ett övernaturligt väsen. Är han Döden själv? Satan? De följande filmerna blev alltmer lättsamma och komiska, även om de fortfarande var våldsamma och ibland rätt råa.

LIGHT THE FUSE ... SARTANA IS COMING ingår i det paket med italienska filmer Netflix skaffat rättigheterna till. Jag gissar att samtliga fem filmer ingår i paketet, men av någon anledning väljer de att börja med att lägga ut den sista. Det spelar förvisso ingen roll, alla filmerna i serien är helt fristående.

Det var inte längesedan jag såg den här filmen förra gången, och jag har sett den även innan dess. Det är en film som är svår att glömma, på grund av dess minst sagt flängda slutstrid.

... Däremot tycker jag att det är svårt att följa med i handlingen. En recensent skrev att filmen har ett bra manus. Jag tycker snarare att filmen har ett osedvanligt förvirrat manus, där handlingen försvinner i allt skjutande.

Sartana är på jakt efter 500 000 dollar, som finns gömda någonstans. Han letar även efter två miljoner dollar i falska sedlar. För att kunna hitta pengarna, fritar han en annan revolverman som hålls fången. En massa andra slemma typer är på jakt efter pengarna. Ja, en väldig massa typer jagar dem. Det är lite svårt att hålla ordning på alla inblandade och vad de håller på med.

I den här filmen är Sartana ingen mystisk man som dyker upp ur ingenstans. Det enda övernaturliga med honom är hans pricksäkerhet med skjutjärnet och snabbheten när han drar. Den här gången ligger fokus snarare på de manicker Sartana använder sig av. Han har bland annat en liten mekanisk figur som traskar runt och pangar på folk, och han har en orgel som är ombyggd till kulspruta och granatkastare.

Det här är en snygg film med utmärkt filmfoto. Filmen är tjusig satt titta på och den är hyfsat påkostad. Bruno Nicolai står för filmmusiken, som är bra. Gianni Garko är som vanligt bra i titelrollen. Susan Scott (Nieves Navarro), känd från många gialli, spelar en lömsk kvinna.

Dock känns filmen lite längre än den är, vilket antagligen beror på det myckna skjutandet. Rollfigurerna är många, alla skjuter på alla, och även om jag gillar filmen, blir det lite tröttande med all action. 

Netflix visar filmen med italienskt tal. Filmen är smått surrealistisk som den är, men den blir ännu mer surrealistisk när alla pratar italienska i vilda västern.

Den här filmen innehåller även en oväntad bastubadarscen.



 

 

 

(Netflixpremiär 19/5)

måndag 12 september 2016

TOPPRAFFEL! sörjer: Giuliano Carnimeo

Den italienske regissören Giuliano Carnimeo, bättre känd som "Anthony Ascott" (och ibland Ascot med ett T), har gått hädan, 84 år gammal.

Carnimeo började sin karriär som regiassistent och var även medregissör på en film, innan han 1968 skötte regin på egen hand i en spaghettiwestern som i Sverige döptes till DE KOM FÖR ATT DÖDA. Det blev många westerns för Carnimeo. Bland annat regisserade han fyra filmer om Sartana med Gianni Garko i titelrollen, han gjorde DOM KALLAR MEJ HALLELUJA och dess uppföljare med George Hilton, och MANNEN UTAN NAMN - HAN KALLADES HOLY GHOST; en synnerligen märklig filmtitel.
1972 gjorde Carnimeo en av de mer kända giallofilmerna; THE CASE OF THE BLOODY IRIS med Edwige Fenech och George Hilton, därefter blev det en rad westernkomedier, några sexiga komedier, samt ett par "vanliga" komedier.
1983 kom Carnimeos kanske mest älskade film: EXTERMINATORS OF THE YEAR 3000, som hette DEATH WARRIORS på video i Sverige. Det här är en väldigt flängd Mad Max-kopia, en av de billigaste och en av de dummaste. En fantastiskt underhållande film.
1988 kom den lika bänga skräckfilmen RAT MAN, med David Warbeck och Janet Ågren. Till denna anlitade man världens enligt Guiness rekordbok minsta man, den 73 cm långe Nelson de la Rosa, som fick spöka ut sig till titelns råttman.

Giuliano Carnimeos sista film blev en science fiction-historia; COMPUTRON 22, som även den kom 1988.
GIULIANO CARNIMEO
1932-2016
R.I.P.