Visar inlägg med etikett Gerard Johnstone. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gerard Johnstone. Visa alla inlägg

torsdag 12 januari 2023

Bio: M3GAN

Foton copyright (c) UIP Sweden

Årets första recension av en biopremiär - och trevligt nog handlar det om en riktigt bra film.

... Efter att ha sett M3GAN slog det mig att det kanske skulle bli fräckt om jag byter ut alla e:n i den här recensionen mot siffran 3, som i filmens titel - men eftersom det nog skulle göra texten svårläst, valde jag att avstå.

M3GAN, i regi av Gerard Johnstone, går som tåget på bio i USA. Den har fått bra kritik rent allmänt, och pålitliga bekanta till mig därborta gillar filmen. Trots detta hade jag inga större förväntningar, det är trots allt en PG-13-skräckfilm från Blumhouse. Deras filmer brukar vara sebara, men sällan något speciellt som sticker ut.

Jag vill inte påstå att M3GAN är något speciellt och sticker ut, men denna korsning av DEN ONDA DOCKAN och THE TERMINATOR är jättekul och förbålt underhållande.

Nioåriga Cady (Violet McGraw) ska åka på skidresa med sina föräldrar, när de hamnar i en snöstorm och blir påkörda av en snöplog. Föräldrarna omkommer och ny vårdnadstagare för Cady blir hennes moster, Gemma (Allison Williams).

Gemma är inte vilken moster som helst. Hon jobbar på ett företag som utvecklar avancerade leksaker; dockor med artificiell intelligens. Det är dyra, men rätt harmlösa produkter - som små håriga varelser som skriker konstiga saker och bajsar. Gemma håller dock på med ett sidoprojekt: Model 3 Generative ANdroid, förkortat M3GAN, uttalas som Megan.

M3GAN är världens mest avancerade docka. Hon är en robot som nästan ser ut som ett riktigt barn, och nästan beter sig som ett barn. Hon är mycket smartare än ett barn. Hon kan gå omkring, prata, sjunga och göra saker. Hon kan dessutom tänka själv - i alla fall verkar det så. Det handlar förstås om avancerad AI, och M3GAN är inte mer än en robot med en datorhjärna.

Gemmas jobbige chef vill lägga ner det svindyra projektet, men när Gemma måste ta hand om lilla Cady inspireras hon och färdigställer dockan. M3GAN paras med Cady, Cady blir dockans "chef" och bästa vän, och Gemmas chef imponeras djupt. Den här dockan kommer att bli världens grej!

Dock händer det saker med M3GAN. Hon visar sig vara lite för avancerad - och snart ser det inte bättre ut än att hon faktiskt tänker och agerar helt på egen hand. Hon lyder Cady blint, och de personer Cady inte gillar råkar illa ut. Med tiden råkar även andra illa ut när M3GAN är i farten.

Det är ett rejält driv i berättandet. M3GAN, som har en perfekt speltid på en timme och 42 minuter, blir aldrig tråkig. Den berättas effektivt på ett sätt som påminner om 80-talsfilm. Här finns inga onödiga scener, handlingen rör sig framåt, och avslutningen är inte utdragen, som annars ofta är fallet idag, när slutstrider kan pågå i en halvtimme.

Visst känner vi igen stora delar av handlingen från andra filmer, det här är ingen unik skräckfilm - men det spelar ingen roll så länge resultatet är bra och underhållande. Handlingen i M3GAN är intressant och filmen blir faktiskt lite spännande emellanåt. Vad filmen också bjuder på, är humor. Den är överraskande rolig mellan varven. Från de inledande reklamfilmsparodierna till en ungjävel som råkar illa ut i skogen, till ungjävelns morsa. Sådant uppskattas! Blod och våld finns det dock inte alltför mycket av.

Dockan M3GAN ser rejält obehaglig ut med sin stirrande blick och sitt ryckiga rörelsemönster. Inuti dockan finns den 12-åriga dansösen Amie Donald från Nya Zeeland, där filmen är inspelad.

Jag tycker allt att ni ska gå och se M3GAN! Den är ett trevligt sätt att inleda filmåret på.



 

 

(Biopremiär 13/1)