Visar inlägg med etikett Frank Coraci. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Frank Coraci. Visa alla inlägg

onsdag 25 juni 2014

Bio: Blended

Foton copyright (c) Twentieth Century Fox Sverige/Warner Bros.

Bäste Gud -- eller Satan -- eller vem det nu är som ligger bakom,

Varför gör du så här mot mig? Den här veckan kommer att gå till historien som 2014 års biovecka som Gud glömde. Igår såg jag WALKING ON SUNSHINE - och idag satt jag igenom den nya Adam Sandler-komedin BLENDED. Det är mer än vad en karl klarar av - och då hör det förstås till saken att jag är härdad. Jävligt härdad.

En gång i tiden gillade jag ju Adam Sandler. Hans första två-tre komedier var skitroliga, och THE WEDDING SINGER är en rolig och gullig romantisk komedi. De filmerna ligger väldigt långt från JACK AND JILL, MIN LÅTSASFRU och BLENDED. Filmer som drar in enorma summor och som lockar stor publik trots att de verkligen suger - detta beroende på att de är Amerikas motsvarighet till filmer som GÖTA KANAL: filmer som ses av familjer, ofta boende på vischan, som bara går på bio en gång om året, och då vill ha en "rolig" film för hela familjen. Sandler har specialiserat sig på att göra rejält slätstrukna, fega, sliskigt sentimentala familjekomedier, som dock fortfarande kan innehålla ett och annat stänk vulgohumor.

Det finns några grejor i BLENDED som är roliga:

*En orkester bestående av apor som spelar "Careless Whisper".

*Terry Crews som bisarr sångare som förestår en ständigt uppdykande manskör.

*Prins Valiant omnämns två gånger.

*Kevin Nealon.

*En scen där Adam Sandler ska köpa tamponger.

... Men det är väl allt.

BLENDED har regisserats av Frank Coraci, mannen bakom ovannämnda THE WEDDING SINGER, men även den vissna ZOOKEEPER, som jag inte minns överhuvudtaget, och här återförenas Adam Sandler med Drew Barrymore från WEDDING SINGER och 50 FIRST DATES. Kombinationen Sandler & Barrymore har alltså funkat tidigare, varför ändra på ett vinande koncept?

Sandler är änklingen Jim, far till tre tjejer i olika åldrar. Barrymore är Lauren, frånskild mor till två killar. Jim och Lauren träffas på en katastrofal blindträff som leder till att de hatar varandra. Men det bär sig inte bättre än att de två, tillsammans med sina barn, hamnar på samma semesterresa till Sun City i Sydafrika - inte nog med detta, de tvingas även dela samma (lyx)våning på hotellet.

Sedan blir det tok och knas, må ni tro! Jim och Lauren bråkar och försöker undvika varandra! De träffar knasiga djur! Det partajas med tokiga semesterfirare! Personalen är helfestlig! Jag är ironisk! Snart upptäcker förstås Lauren att Jim egentligen är en hyvens kille, en riktigt rejäl farsa, och Jim blir ju betuttad i Lauren, allt för att vi ska få oss en hett efterlängtad kyss i slutscenen.

BLENDED är väldigt sentimental, Jims mellandotter pratar med sin osynliga, döda mamma som alla saknar, lovsången till familjen sjunges gång på gång, och filmens moral andas 1950-tal. Eller 30-tal. Ett genomgående skämt går ut på att ingen kan se att Jims äldsta dotter Hilary (Bella Thorne) är en flicka. De tror att hon är en pojke - och tycker att hon är ful. Detta unkna skämt funkar inte alls - i synnerhet inte som hon förstås är söt redan från början, alldeles för söt för att bli kallad "fugly" - och hennes fula utstyrsel (grön träningsoverall och misslyckad page) är rätt standard bland svenska tjejer. Självklart förvandlas Hilary och får ögonblickligen en jämnårig kille på fall.

Större delen av BLENDED är äcklig, direkt vidrig. Dessutom är det hela mer eller mindre en förtäckt reklamfilm för Sun City. Men - jag erkänner att jag skrattade några gånger. Men dessa skratt kan inte rädda helheten. Och det här varar två timmar! Frank Coraci har gjort något slags filmisk variant av laxermedel. Jag funderade ett tag på att sätta en tvåa, men nej - då vore jag nog för snäll.





(Biopremiär 27/6)

måndag 12 september 2011

Bio: Zookeeper

Foton copyright (c) Sony Pictures

Kevin James är väl en sympatisk kille, men hans filmer har aldrig varit något vidare. SNUTEN I VARUHUSET hade ett enda skämt: Kevin James är tjock. GROWN UPS kommer jag knappt ihåg. HÄRMED FÖRKLARAR JAG ER CHUCK OCH LARRY vill jag glömma.

Hans nya film ZOOKEEPER, i regi av Frank Coraci som gjorde THE WEDDING SINGER och några andra Adam Sandler-filmer, är egentligen en väldigt konstig film. Det är en enkel film, en filom vi alla sett förut massor av gånger, det är en romantisk komedi av tretton på dussinet-karaktär - men filmen är konstig.

Man har nämligen stoppat in pratande djur.

Okej. Vad är det för konstgt med detta? Pratande djur är ju vanligt på film, och det brukar ju gå hem hos ungarna! Javisst. Det är bara det att detta inte är någon barnfilm. ZOOKEEPER är en traditionell romantisk komedi för familjer och vuxna. Men den innehåller pratande djur.

Kevin James är den snälle djurskötaren Griffin som i filmens öppningsscener friar till sitt livs stora kärlek, supermodellen Stephanie (Leslie Bibb), som oväntat säger nej och dumpar honom. Griffin tillbringar de kommande åren med att sörja Stephanie, han vill inget annat än få tillbaka henne. Han är så besatt av Stephanie att han inte märker att hans kollega Kate (Rosario Dawson) är förtjust i honom. Och egentligen är han förälskad i henne, även om han inte förstått det.

En kväll avslöjar djuren på Franklin Zoo att de kan prata. Det har de alltid kunnat. Griffin blir först livrädd, men snart blir han jättekompis med lejonet (Sylvester Stallone), apan (Adam Sandler), elefanten (Judd Apatow) och framför allt med gorillan Bernie (Nick Nolte). Djuren ska hjälpa Griffin att få tillbaka Stephanie - men eftersom djuren självklart är smartare än så, ändrar de snart på planerna och försöker tussa ihop Griffin med Kate.

ZOOKEEPER pressvisades inte i Malmö och på visningen jag var på hamnade jag bredvid en familj med två små döttrar i sexårsåldern. Antagligen trodde föräldrarna att detta skulle vara en film i stil med DR DOOLITTLE (Eddie Murphy-versionen) eller ALVIN OCH GÄNGET. Det dröjde tio minuter innan flickorna tröttnad på filmen och istället började klättra omkring och hoppa i biofåtöljerna. Den vuxna publiken skrattade dock ofta.

ZOOKEEPER är en väldigt harmlös och slätstruken film. Jag har noterat att en del kritiker verkligen totalsågat filmen, men det är ju orättvist. Det här är ju ingen inkompetent tråkfest som många av de svenska filmer kritikerna hyllar. ZOOKEEPER är bara ännu en menlös, snabbt glömd historia. Men den är sympatisk, det är lätt att gilla Kevin James och Rosario Dawson gillar vi ju sedan länge.

Och självklart är alla filmer med Sylvester Stallone av intresse. Här får vi höra honom sjunga "More than a feeling".

Produktplaceringen av T.G.I. Friday's är fullkomligt sanslös och även det i Sverige bespottade fruktföretaget Dole ser till att synas.




 

(Biopremiär 9/9)