Visar inlägg med etikett Ernest Borgnine. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ernest Borgnine. Visa alla inlägg

lördag 14 maj 2016

DVD/Blu-ray/VOD: High Risk

HIGH RISK (Studio S Entertainment)
Mitt omdöme om den här filmen blir aningen orättvist. HIGH RISK är en äventyrsfilm från 1981 i regi av Stewart Raffill. James Brolin, Bruce Davison, Cleavon Little och Chick Vennera spelar fyra kompisar som fått idén att åka till Colombia, för att bryta upp en knarkbarons (James Coburn) kassaskåp, i vilket det ligger fem miljoner dollar. De utrustas med skjutvapen av Ernest Borgnine (som medverkar ungefär en minut), åker iväg, och tar sig obehindrat in i skurkens bostad - men sedan går allt fel. De jagas genom djungeln av knarkbaronen och hans män, samt av en rövarliga anförd av Anthony Quinn.

HIGH RISK är lite märkligt ryckigt berättad; Raffill struntar i princip i att presentera oss för huvudpersonerna, vi får inget egentligt motiv till varför de tänker stjäla pengarna och hur de fått reda på att de finns där. Men det spelar ingen större roll, det är full fart och action med en stor dos humor. Filmen känns som en skräpig B-film, men med en rad stora namn i rollistan.

Tyvärr är den här DVD-utgåvan under all kritik. Formatet är beskuret till 4:3, bildkvalitén är risig, ljudet är ännu värre. Det enda som saknas är trackingstörningar, då hade VHS-känslan varit total.

Den senaste tiden har jag sett en engelsk utgåva dyka upp i diverse nätbutiker för 5-10 spänn. Jag inbillade mig att Studio S letat upp en flott version, men icke - det här är säkert samma version man kan köpa för en femma (plus frakt). Den usla tekniska kvalitén gör att jag sänker betyget, trots att filmen är rätt kul och underhållande. Synd att Stewart Raffill inte heter Stewart Raffel.

När HIGH RISK gick på bio i Sverige hade Statens Biografbyrå gjort tre censurklipp; lite vildsint pang-pang, samt en kort snutt med gräsrökning plockades bort.

måndag 9 juli 2012

TOPPRAFFEL! sörjer: Ernest Borgnine

Nej, det hjälpte inte att onanera. 
Det här var ju ett märkligt sammanträffande. Så sent som i fredags stod jag och två kollegor och diskuterade Ernest Borgnine och hans förklaring till hur han har hållit sig så ung och fräsch. "Det är för att jag alltid onanerat!" hävdade han i intervjuer och i sina memoarer. Men nu höll det inte längre - igår dog han, 95 år gammal. Inte fy skam att bli så gammal.
När jag hör Borgnines namn nämnas, är den första film jag tänker på DET VILDA GÄNGET. Förstås. En av mina absoluta favoritfilmer, en av de bästa västernfilmer som gjorts. Men han gjorde ju mer än så, mycket, mycket mer. Borgnine hann medverka i över 200 film- och TV-produktioner sedan debuten 1951. Och då började han ändå att skådespela ganska sent, han var över 30 och hade tillbringat tio år i flottan, när hans morsa föreslog att han borde göra sig till åtlöje framför en kamera.
Ernest Borgnine var med i så många stora, kända filmer, att jag inte vet var jag ska börja. Han gav oftadt ett glatt och jovialiskt intryck, men spelade lika ofta råskinn och hårdingar. Han medverkade i HÄRIFRÅN TILL EVIGHETEN, JOHNNY GUITAR, VERA CRUZ, EN MAN STEG AV TÅGET, och för huvudrollen i MARTY fick han en Oscar. Han mötte Viveca Lindfors i RID FÖR LIVET, hetter Ragnar i VIKINGARNA och var fördömd i 12 FÖRDÖMDA MÄN. Vi har POLARSTATION ZEBRA SVARAR EJ, den fina RÅTTORNA (bättre känd som WILLARD), FÄKTA FÖR LIVET! och KONVOJ. Vi kunde se honom i Disneys majestätska flopp DET SVARTA HÅLET, han slog påsarna ihop med Terence Hill i SUPERSNOOPER, han körde taxi i FLYKTEN FRÅN NEW YORK och vem kan väl glömma när han sjöng "I'm too sexy" i BASEKETBALL? Vi kunde även se honom i filmatiseringen av BLUEBERRY, men det är förstås inget att vara stolt över.
Sedan har vi alla de där filmerna som fick mig att undra vad Borgnine gjorde där. Behövde han pengar? Som B-rafflet YOUNG WARRIORS; en oerhört dum film jag hyrde en gång i tiden. Inget ont om Antonio Margheritis CODENAME: WILDGEESE, men det känns som om Borgnine ville ha lite betald semester. Han ser lätt generad ut i tysk-sydafrikanska LASER MISSION; en riktigt kass film med Brandon Lee som hjälten. Han dög upp i en rad italienska filmer jag inte vet om de någonsin exporterades.
För TV gjorde Ernest Borgnine en farlig massa. Triligen är han mest känd för TV-serien MCHALE'S NAVY på 50-talet, som jag aldrig sett - däremot såg jag en inte speciellt lyckad långfilm baserad på serien. Den kom 1997 och hade Bruce Campbell i en av rollerna. I en intervju sa Campbell att Borgnine var oerhört trevlig och artig; tilltalade Campbell med "son" och hade inga som helst divalater. Han hade varit i branschen så länge att han visste att man kommer längst på att vara trevlig.
Vi har kunnat se Borgnines glugg mellan tänderna i AGENT 86 SMART, LILLA HUSET PÅ PRÄRIEN, robotsnutserien FUTURE COP (som jag vet gick på svensk TV, men jag kommer inte ihåg vad den hette - och många blandade ihop den med HOLMES & YOYO), PÅ KRYSS MED KÄRLEKEN (THE LOVE BOAT, alltså), MAGNUM, AIRWOLF, MORD OCH INGA VISOR, WALKER: TEXAS RANGER, flera TV-uppföljare till 12 FÖRDÖMDA MÄN, och en massa annat.
En lång och cool karriär. Så kan det gå när han onanerar mycket.

ERNEST BORGNINE
1917 - 2012
R.I.P.

måndag 24 januari 2011

Grattis, Ernest Borgnine!

94 ÅR IDAG!

fredag 10 juli 2009

Retro-DVD: Escape from New York

ESCAPE FROM NEW YORK/FLYKTEN FRÅN NEW YORK (Universal)

Den senaste månaden har Universal släppt en hel del 1970- och 80-talsfilm på nytt, varav jag nu mottagit en hel rad, så de närmaste veckorna kommer ni att kunna läsa recensioner av dessa här i TOPPRAFFEL!. Kul, tycker jag, eftersom många av de här är filmer jag såg på bio när de kom, men aldrig fått chans att recensera. Förrän nu.

Varför inte börja med John Carpenters FLYKTEN FRÅN NEW YORK (eller ESCAPE FROM NEW YORK som den visst ska heta nu; DVD-omslaget är på engelska) från 1981. Jag har nämnt både Carpenter och den här filmen i diverse texter de senaste sexton åren, och en del av er vet att jag aldrig varit någon större anhängare av John Carpenter. ALLA HELGONS BLODIGA NATT? Tuff filmmusik, men kom igen - Donald Pleasence står i en buske halva filmen. DIMMAN? Alldeles för tam och uddlös. Och då ska vi inte nämna majoriteten av de filmer Carpenter gjort de senaste tjugo åren. Däremot är THE THING fortfarande en väldigt bra film (jag såg nyligen originalet från 50-talet, och remaken är betydligt bättre), och eftersom jag är lite bäng, gillar jag VAMPIRES och MEMOIRS OF AN INVISIBLE MAN.

Men trendsättande FLYKTEN FRÅN NEW YORK, då? John Carpenter har aldrig varit någon vidare actionregissör. Skräck, ja, men action, nej. Se bara på floppen BIG TROUBLE IN LITTLE CHINA (vid premiären enbart framgångsrik i ett land: Sverige!) för en demonstration i hur man inte gör actionfilm.

Vidare har jag alltid tyckt att filmen ser märkligt billig ut. Som jag skrev i ett nummer av Magasin Defekt i mitten av 90-talet: FLYKTEN FRÅN NEW YORK ser ut som en billig, italiensk B-filmskopia på FLYKTEN FRÅN NEW YORK. För som jag nämnde i stycket här ovan, blev FLYKTEN trendsättande och fick fart på B-filmsfabrikerna i Italien och andra ställen, och ut sprutade verk som ESCAPE FROM THE BRONX och AFTER THE FALL OF NEW YORK. Filmer jag inte skulle ha något emot att se på DVD i Sverige.

Men så har vi då det som är bra med FLYKTEN FRÅN NEW YORK:

Först och främst det faktum att filmen utspelar sig i framtiden - 1997. Alla filmer som utspelar sig i en framtid som redan varit är förstås bra. Och ni minns väl vad som hände 1997? Just det. Jag gissar att alla redan sett filmen, men ändå: på grund av kraftigt ökande brottslighet har staten skärmat av Manhattan och gjort staden till ett enda stort fängelse. Där störtar ett flygplan i vilket presidenten sitter, och han bör ju inte häcka i en förfalen mardrömsstad. Därför rotar man fram gamle krigshjälten och numera fången Snake Plissken för att skicka in honom och frita presidenten mot att Snake återfår sin frihet. Om Snake nu skulle tackat nej till detta erbjudande, hade det ju inte blivit någon film, så han accepterar och hamnar i en värld där olika gäng kämpar mot varandra och Snake får tillfälle at panga med sin MAC-10.

Orakade Kurt Russell ser tuff ut med långt hår och lapp för ögat, och Snake Plissken är ju ett tufft namn. Men faktum är att Russell är en av den här filmens svagheter. Varför då? undrar ni i illa återhållen brunst. Jo, helt enkelt därför att han viskar fram sina repliker i något slags misslyckad Clint Eastwood-imitation. Innan Clintan blev gammal och fick världens skrovligaste röst, pratade han ju så - på riktigt. Kurt Russell pratar inte så. Det blir lite löjligt.

Men så har vi de riktigt bra grejorna med filmen:

Lee Van Cleef! Harry Dean Stanton! Isaac Hayes! Och Ernest Borgnine som taxichaffis! Borgnine, som i sina nyutkomna memoarer hävdar att han hållit sig ung genom att onanera mycket. Ja, och så har vi Adrienne Barbeau och Donald Pleasence som presidenten.

Jag tycker fortfarande att filmen ser lite billig ut och att den ibland är lite saggig (till och med actionscenerna är saggiga), men visst ser den bra ut på den här DVD:n, och med tanke på hur betydande filmen var måste man ha den i sin filmsamling. Som bonus finns dokumentären SNAKE PLISSKEN - MAN OF HONOR.

Den senkomna uppföljaren ESCAPE FROM L.A. (199X) bombade så pass kraftigt i USA att man i Sverige valde att släppa den direkt på video. Alla hatade filmen - utom jag. Jag kommer ihåg att jag fick en hel del fan för att jag tyckte den var mycket roligare än originalet. Men glöm inte bort att alla uppföljare med Bruce Campbell i en av rollerna per automatik är bättre än originalet!