DVD/VOD: Det låsta rummet

DET LÅSTA RUMMET (Studio S Entertainment)

Man ska inte döma en bok efter omslaget, bukar folk säga. Man ska heller inte döma en film efter DVD-omslaget. Men nog är det roligare om en bok har ett snyggt omslag, eller hur, och visst vill man hellre se en film med ett lockande omslag. Studio S brukar ha snygga omslag på sina utgåvor. Jag kan reta på på att de sällan använder originalaffischerna, men de gör sällan fula omslag.

... Så DVD-omslaget till DET LÅSTA RUMMET får väl anses vara ett olycksfall i arbetet. Det här ser ut som omslaget till en bok, kanske en självutgiven deckare, med en omslagsillustration inköpt från en bildbyrå. Dessutom fick den svenska titeln mig att tro att det här var en helt annan typ av film än det är - DET LÅSTA RUMMET låter som en klassisk pusseldeckare. Filmens originaltitel är BAD SAMARITAN, och det här är en thriller som emellanåt närmar sig skräckfilmen.

Dean Devlin har regisserat den här filmen. Han är oftast verksam som manusförfattare, det är han som skrivit till exempel UNIVERSAL SOLDIER, STARGATE och INDEPENDENCE DAY. Till skillnad från dessa filmer är DET LÅSTA RUMMET allt annat än bombastisk. Det är en liten, billig, men kompetent gjord film. Den är hyfsad, men den lider av en hel del problem.

Robert Sheehan och Carlito Olivero spelar de två kompisarna Sean och Derek. De jobbar som så kallade valets, de parkerar bilar åt restauranggäster. De är även kriminella, de här två, de drar sig inte för att kolla upp var bilarnas ägare bor, och sedan göra inbrott hos ägarna medan de äter middag.

En kväll anländer en vresig, obehaglig typ; Cale Erendreich (David Tennant), till restaurangen. Han kör en svindyr bil, vilken Sean kör iväg med. Erendreich bor i en lyxvilla, som Sean bryter sig in i. När han söker igenom kåken hittar han en dörr med tunga lås. Han lyckas få upp dörren, och då hittar han en ung kvinna (Kerry Condon) fastkedjad vid en stol. Sean försöker rädda henne, men misslyckas, och han återvänder till Derek.

Sean går till polisen, som inte tror på honom, han går till FBI, som kanske tror på honom. Erendreich vet om att Sean hittat kvinnan, så han ser till att göra Seans liv synnerligen besvärligt.

DET LÅSTA RUMMET är en film som anstränger sig för att vara smart och överraskande hela tiden, vilket innebär att den känns lika långsökt som ologisk. Ingenting av det som sker i filmen hade hänt om inte Sean varit så otroligt klantig. Han tappar saker, han lämnar avtryck efter sig, han stirrar omkring. Vidare så är Erendreich alldeles för smart, kunnig och rik, och han har precis allt teknisk utrustning som krävs för att jaga Sean. Men även han är klantig emellanåt.

Klantig är även en polis som besöker Erendreich för att förhöra honom. Erendreich är uppenbart skyldig, hans ursäkter och förklaringar är genomskinliga, och polisen verkar genomskåda honom. Men! Det gör han inte! Tillbaka på polisstationen visar det sig att polisen väldigt oväntat trodde på Erendreich, Sean anklagas åter för att ljuga.

Jag ser att en del kritiker anmärkt på att slutet känns lite rumphugget och otillfredsställande, några trådar lämnas hängande i luften. Det tyckte jag också. Men - på den här svenska DVD-utgåvan får vi åtta bortklippta scener. Två av dessa är de ursprungliga slutscenerna som reder ut ett par saker. I ett par andra bortklippta scener får vi veta hur Erendreich får reda på en del grejor om Sean. DET LÅSTA RUMMET hade eventuellt blivit en bättre film med dessa scener återinsatta.

Som sagt, filmen är hyfsad. Här finns några bra scener. Men jag tyckte aldrig att den blev särskilt spännande eller otäck, eftersom jag aldrig köpte det som försiggick. Emellanåt känns filmen som en mörk och våldsam ungdomsbok med grön rygg från B Wahlströms.

 Lite överraskande står Joseph LoDuca (EVIL DEAD-filmerna) för den utmärkta filmmusiken, som lyckas lyfta Devlins film ett snäpp.

   

Blu-ray/VOD: Moon 44

MOON 44 (Njutafilms)

MOON 44 är ett tyskt science fiction-raffel från 1990. Jag hyrde filmen på Glans Video när den släpptes av Filmkompaniet - Glans Video var före detta Vlado Video. Innan jag nu såg den på Blu-ray, hade jag inte sett den sedan den kom ut på VHS.

Jag vill minnas att jag då, för lite mer än trettio år sedan, tyckte att filmen var oväntat snygg och hade imponerande effekter, men att den var märkligt ointressant och tråkig. En väldigt påkostad B-film med svagt manus.

Det här är en film av Roland Emmerich, det var den sista filmen han gjorde innan han flyttade över till Hollywood och började göra blockbusters. I dagens penningvärde kostade MOON 44 runt 38 miljoner svenska kronor. Det är mer än vad en normalbudgeterad svensk biofilm kostar, men väldigt lite jämfört med amerikanska filmer. Filmen ser dock ut som en amerikansk film, den är på engelska, och har amerikaner och engelsmän i de framträdande rollerna. 

Handlingen i MOON 44 är lite besynnerlig och tillkrånglad - i synnerhet för att vara så pass enkel som den är. Året är 2038. Mänskligheten har börjat utnyttja resurser ute i rymden, eftersom de tagit slut på jorden. Måne 44 är en gruva, och det krigas om dessa gruvmånar. Måne 44 beskyddas av en massa hårdingar, många av dem är fångar som placerats där för att flyga helikopter och panga fiender. En massa värdefull utrustning har försvunnit från Måne 44, därför skickas den stenhårde internutredaren Felix Stone (Michael Paré) dit under täckmantel. Bossarna och befälen på Måne 44 är alla skumma.

Rollbesättningen i den här filmen är, med undantag för den träige Michael Paré, bra. Malcolm McDowell spelar en slem major, Lisa Eichhorn flyger helikopter, Brian Thompson är en riktig hårding till fånge, och Stephen Geoffreys har en mindre roll. En av huvudrollerna göra av Dean Devlin. Dean Devlin gick vidare och blev manusförfattare åt främst Emmerich - den var han som skrev UNIVERSAL SOLDIER, STARGATE, INDEPENDENCE DAY, GODZILLA och så vidare. Han har även regisserat några filmer.

Estetiskt ser MOON 44 väldigt bra ut. Den är tydligt inspirerad av ALIENS - ÅTERKOMSTEN och liknande filmer. Filmen har riktiga studiobyggen och miniatyrer och inte bara en massa green screens, och alla rymdskepp och helikoptrar är modeller, vilket förstås ser mycket bättre ut än datoranimerade farkoster. Det är mörkt och svettigt på Måne 44.

Men - manuset är alltså rätt visset. Till större delen består filmen av folk som är tuffa och går omkring i mörka miljöer och pratar. Filmens tekniska resurser utnyttjas dåligt; vi borde få se mer av alla dessa modeller och prylar de har byggt. Rollfigurerna är till större delen trista eller osympatiska. Det är väldigt svårt att bry sig och hålla intresset uppe - tvärtom blir det rätt tråkigt. Vilket är synd.

Joel Goldsmith står för filmmusiken. 

Bio: Geostorm

Foton copyright (c) Warner Brothers

Katastroffilmer må ibland vara maffiga, men ärligt talat är det en rätt trist genre. Sätter man det inverterade charmtrollet Gerard Butler i huvudrollen blir det inte mycket roligare.

Om Donald Trump skulle recensera Dean Devlins GEOSTORM, skulle han skrika "Fake news!". Filmen inleds med att en liten flicka agerar berättarröst och vi får veta vad som hänt innan filmens handling går igång. År 2019 blev klimathotet verklighet och jorden drabbades av en lång rad katastrofer ("Fake news!" skriker säkert Trump). Den händige Jake Lawson (Butler) konstruerar då en gigantisk rymdstation; Dutch Boy, som skickas upp och lyckas få bukt med vädret.

Hur många år det tog att bygga stationen framgår inte; med tanke på hur enorm den är måste det ha tagit åtskilliga år att tänka ut hur den ska funka och sedan snickra ihop den. Men, när den väl snurrar runt där uppe i rymden, dyker det upp en textskylt på vilken det står "Tre år senare" - det är väl tre år efter att stationen sköts upp. Fast med tanke på att Jake i en replik nämner en Chromebook, är det kanske 2017. Eller 2014.

Okej. Efter dessa tre år får Jake sparken. Av någon anledning får Jakes lillebror Max (Jim Sturgess) ta över ansvaret för Dutch Boy. Ed Harris gör en sammanbiten man som handplockat Max. Då börjar rymdstationen plötsligt att strula. Istället för att förhindra-, orsakar den naturkatastrofer runt om i världen. Snöstorm i öknen, Hongkong kokar och rasar ihop, och så vidare.

Den ende som kan stoppa detta är förstås Jake, som supit ner sig, men om låter sig övertalas och skickas upp till Dutch Boy. Där träffar han teamet som jobbar på stationen, de står under ledning av en tyska som heter Fassbinder och som spelas av en rumänska. Inom kort kommer en geostorm att utbryta; en kedjereaktion av naturkatastrofer som utplånar större delen av världen. En klocka räknar ner.

Nu visar det sig förstås att det är skurkar som ligger bakom det hela. Det finns en förrädare ombord på Dutch Boy - och Max och hans tuffa Secret Service-agent till flickvän (Abbie Cornish) far omkring nere på jorden för att hitta hjärnan bakom terrordådet. Presidentens (Andy Garcia) liv är i fara. Och gissa vad: skurken är precis den ni tror det är!

När skurken avslöjades tittade jag på klockan. Vad nu? Men filmen ska väl hålla på tjugo minuter till? Jo, det gör den. Under resten av tiden måste Jake kämpa mot klockan och för att rädda världen.

GEOSTORM är en ovanligt tråkig katastroffilm. Gerard Butler är tråkig. Premissen är tråkig. Men eftersom Ed Harris och Andy Garcia är med, och eftersom ett par katastrofer är lite kreativa, höjer jag betyget ett litet snäpp. Men se det inte som en rekommendation.

Andy Garcia fäller repliken "Because I'm the goddamn president of the United States of America!", tyskan får vid ett tillfälle säga "Auf Wiedersehen". På slutet får vi veta att jordens alla länder måste vara vänner och hålla ihop för vår överlevnad.

Det finns inte en enda bild på filmens hjältar; Jake och Max Lawson, bland pressbilderna Warner erbjuder. Märkligt.

(Biopremiär 20/10)