Visar inlägg med etikett Conquistador. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Conquistador. Visa alla inlägg

lördag 3 februari 2018

Serier: Conquistador del II

CONQUISTADOR DEL II
av Jean Dufaux och Philippe Xavier
Albumförlaget
Det första albumet i den här albumserien var förhållandevis händelselöst och led en del av alltför ointressanta, anonyma gestalter. Dock tog det sig mot slutet av albumet, då handlingen plötsligt blev lite intressant och spännande - så pass att jag ville se vad som skulle hända härnäst. Dessutom är Philippe Xavier en hejare på att teckna aztekernas mystiska stad.
I detta andra album får vi dock inte se mer av den fascinerande staden och dess tempel. Vad vi istället får, är snyggt tecknat ultravåld.
Faktum är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om detta album. Berättartekniskt är det här en aning förvirrat och ibland blev jag inte klok på om det handlade om tillbakablickar eller ej. Liksom i det förra albumet, är huvudpersonerna rätt bleka, bildligt talat. De presenteras inte ordentligt, flera av dem har likartade utseenden, jag hade lite svårt att hålla koll på vem som var vem, och i det här albumet har de en tendens att stryka med mest hela tiden.
Hela boken utspelar sig i djungler, i vilka spanjorer slåss med indianer så att blodet sprutar - eller så slåss de med monster. Det är mord och action på var och varannan sida.
Precis som förra gången, är det mestadels överdådigt tecknat. Serierutorna är stora och få per sida. Xavier ritar snygga miljöer, om än mindre snygga människoansikten, det är stämningsfullt och djungeln känns hotfull. De många actionscenerna är skickligt iscensatta.
Det är lite synd att Jean Dufaux inte fått någon ordning på manuset. Jag vill så gärna attt det här ska vara bättre än det är.
Men! En sak är Dufaux bra på - nämligen att skapa intresse för nästa del. För återigen tar det här sig mot slutet och jag blir nyfiken på vad som kommer att hända härnäst. Det ska Dufaux ha en eloge för - jag vet inte hur många TV-serier jag sett första avsnittet av och sedan inte sett fler, eftersom jag inte blev lockad att se fortsättningen. 

måndag 28 mars 2016

Serier: Conquistador del 1

CONQUISTADOR DEL 1
av Jean Dufaux och Philippe Xavier
Albumförlaget
1980 gav Carlsen/if ut ett seriealbum som hette "Kvinnan från stjärnorna". Jag såg det i en butik och tyckte att det var något lockande över det; stora, fascinerande, målade bilder. Som jag minns det. Jag köpte det aldrig. I samma veva kom även ett album om amazonkrigare, men det minns jag inte vad det hette. Jag köpte aldrig albumen. Jag minns att de sågades i Bild & Bubbla, som klagade på att de var tunna och intetsägande. Flera år senare lånade jag dem på biblioteket - och jag höll med B&B:s recensent.
När jag läste den franska serien "Conquistador" del 1 kom jag att tänka på dessa gamla bortglömda album. Jag associerade även till gamla 80-talsserier från Métal Hurlant och dess amerikanska avläggare Heavy Metal. Visst gillade jag många serier i dessa tidningar, men alldeles för ofta publicerade de tjusigt tecknade - eller målade - serier med minimal handling och ytliga gestalter.
"Conquistador" utspelar sig år 1520 och titelns spanska krigare, fast i plural, letar efter aztekernas skatt. I aztekernas fascinerande stad träffar de kejsar Moctezuma, som av någon anledning visar upp den imponerande skatten, som är gömd i ett valv. Spanjorerna lämnar staden, men eftersom de vill ha skatten, stannar en grupp utvalda personer kvar. Anförda av den tuffa bruden Catalina Guerero smyger de tillbaka till staden i djungeln.
Philippe Xavier tecknar överdådigt; det handlar om stora bilder och få rutor per sida. Han är fantastisk på att rita pyramider och aztekiska föremål, allt läckert färglagt av Jean-Jacques Chagnaud. Det ser ut som en fantasy- eller science fiction-serie. Xavier är sämre på att rita människor och i synnerhet ansikten. Figurerna ser lite bleka ut - och då åsyftar jag inte hudfärgen. Den tuffa och sexiga Catalina känns lite grann som en anakronism; en (anti)hjältinna plockad från 2000-talet. Fast realism visar sig inte vara vad den här serien siktar in sig på. Mot slutet övergår handlingen till ett äventyr med fantasyinslag.
Jean Dufaux berättar lite styltigt. Det är väldigt platt, det händer inte så mycket, gestalterna är vaga, och det är oengagerande. Om än bitvis flott att titta på. Först mot slutet tar det sig. Då börjar det bli lite intressant och så pass spännande att jag, när albumet slutar med ett "Fortsättning följer", ville läsa mer för att se vad som händer härnäst.
För trots albumets brister vill jag se mer av aztekernas fantasieggande stad.