DVD/Blu-ray/VOD: Invasion U.S.A.

INVASION U.S.A. (Studio S Entertainment)

En eftermiddag på 1990-talet ringde telefonen hemma hos mig. Det här var på den tiden då man fortfarande hade telefoner kopplade i telefonjack i väggen. När jag svarade hörde jag Gunnar Rehlin i andra änden. Han hade ringt för att tipsa om att en TV-kanal samma kväll skulle visa Joseph Zitos gamla, fina INVASION U.S.A. från 1985. "Chuck Norris' allra sämsta film!" sa Gunnar. Jag korrigerade honom: "Nej, det är Chuck Norris' bästa film!"

För så är det ju: INVASION U.S.A. är fantastiskt skojig och underhållande.

På 80-talet var det här en sådan där film alla ville se. Inte för att den var särskilt bra, utan för att den totalförbjudits inte bara en, utan två gånger. Andra gången den granskades, 1986, hade distributören först klippt bort sjutton (17!) minuter action, men det hälpte inte - Zitos film ansågs fortfarande vara skadlig för vuxna svenskar, som alltså inte kunde tänka själva på den tiden.

På 80-talet var ett totalförbud en kvalitetsstämpel. Det spelade ingen roll om en film egentligen var kass - om den förbjudits var man tvungen att se den.
Varför just INVASION U.S.A. förbjöds trots alla klipp är lite svårt att säga. Pro-amerikansk, ja, antikommunistisk, ja, och en jävla massa pangande och explosioner - men det här är bara en dum actionfilm. Den är inte anvärkningsvärt blodig och sadistisk.

Gamle, fine Richard Lynch spelar den kommunistiske terroristen Rostov, som samlar ihop en hel armé kommunistiska terrorister, och invaderar USA. Det är ingen gigantisk invasion, eftersom det här är en film från legendariska lågbudgetbolaget Cannon. Men ändå. Terroristerna slår till i juletid och spränger julgranar och har sig, och julhandeln blir stressigare än vanligt.

Den ende som kan stoppa Rostov är hans gamle fiende Matt Hunter, en före detta CIA-agent som numera häckar i Floridas träskmarker. Matt Hunter. Matt Hunter! Man hör på namnet att han är hjälten. Man hör på namnet hur tuff han är. Självklart är det Chuck Norris som spelar Matt Hunter, och han är klädd helt i jeans. Jeansskjorta, jeansbyxor, skägg och dansbandsfrisyr. Det skojar man inte bort.

Beväpnad med två MAC-10 i axelhölster gör Matt Hunter saken kort med fulingarna. Han säger "Time to die!" och slår, sparkar, skjuter och spränger kommunister för glatta livet.
Det är flängt och jag har svårt att förstå att moralens väktare faktiskt tog det här på allvar en gång i tiden.

Gamle, fine Billy Drago har en liten biroll, och filmmusiken av Jay Chattaway är riktigt bra.
Ska du bara köpa en actionfilm på Blu-ray i år, är det förstås INVASION U.S.A. du ska köpa.

Bio: The Expendables 2

Foton copyright (c) Noble Entertainment

Om du är med i en actionfilm, tillhör en stenhård specialstyrka och ska ut på livsfarligt uppdrag - håll då aldrig en monolog om att du har en flickvän du är förälskad i, att du vill dra dig tillbaka och bilda familj med henne. Då kan du räkna med att du stryker med. En av medlemmarna i Barney Ross' (Sylvester Stallone) team gör detta misstag i början av CON AIR-regissören Simon Wests THE EXPENDABLES 2. Det dröjer inte länge innan den psykopatiske skurkbossen Vilain (Jean-Claude Van Damme) dyker upp och tar livet av killen. Vilain hade förvisso möjlighet att slakta hela Ross' gäng, men hade han gjort det, hade det ju inte blivit någon film. Han nöjde sig med en. Och självklart vill Expendablespojkarna hämnas. Skurkarna dödade en av dem - därför dödar de 68 000 av skurkarna.

Egentligen går uppdraget ut på att hämta en liten låda som finns i ett störtat flygplan. Ett hyfsat enkelt uppdrag, enligt den mystiske mr Church (Bruce Willis), som skickat iväg dem. Men även Vilain behöver lådan. Han smider onda planer och håller på att gräva upp fem ton plutonium i en gruva i Ukraina. Inte bra. Han måste stoppas. Ross och hans legosoldater får hjälp av en stridsduglig tjej, Maggie Chan (Nan Yu från SPEED RACER och Dolph Lundgren-rafflet DIAMOND DOGS), och senare anländer även Trench (Arnold Schwarzenegger) och Church själv, och när det ser riktigt illa ut, kommer den lika mystiske som mytiske Booker (Chuck Norris) traskande och mejar ner allt i sin väg.

Sylvester Stallone regisserade den första THE EXPENDABLES, som kom 2010. Jag gillade den, men den var kanske inte riktigt den film vi väntat på; mycket fuskades bort, kändes det som. THE EXPENDABLES 2 är mycket bättre, framför alt vad gäller regi och klippning. Visst var vi oroliga när ryktet spreds att filmen skulle få åldersgränsen PG-13 i USA för att dra större och yngre publik, men nu visade det sig att nyheten var falsk. THE EXPENDABLES 2 är R-rated. Förvisso finns här inga svordomar värre än "Shit!" och inget naket, men filmen är ännu våldsammare och blodigare än den första. Satan i gatan vad våldsam den här filmen är! Det är ingen hejd på det. Är det massiv fetaction man vill ha - och det vill man ju - får man jävlar i det valuta för pengarna! Oj! Alla offer i det närmaste exploderar när de träffas av kulkärvarna. Folk får knivar genom halsen, otaliga rundsparkar i nyllet, kroppsdelar flyger och far och bassängvis med blod sprutar. Förvisso mest CGI-gore, men ändå.

Med undantag för Mickey Rourke återkommer hela gänget från första filmen. Förvisso försvinner Jet Li  alldeles i början, jag vet inte riktigt varför han inte är med under resten av filmen. Unge Liam Hemsworth är ny i gänget som krypskytten Billy the Kid. Jason Statham är knivkastande Lee Christmas, Terry Crews är Hale Caesar, Randy Couture Toll Road - och så har vi förstås Dolph Lundgren som svensken Gunner Jensen (genomgående stavat Gunnar i den svenska texten, men inte i eftertexterna).

Dolphan lyser i sin roll. Den här gången är hans roll större och han har förvandlats till filmens lustigkurre. Han pratar om sin svenska favoriträtt och bygger en bomb, och vi får veta att Gunner egentligen är supersmart; han studerade kemi innan han hoppade av för att bli livvakt åt en popstjärna. Hmm. Det låter bekant, det där ...

Det massiva ultravåldet till trots, har filmen en stor glimt i ögat och det är fullkomligt omöjligt att ta det här på allvar. Stallone skjuter en kille i småbitar och säger "Rest in pieces!", Chuck Norris berättar ett Chuck Norris-skämt, och Schwarzenegger och Willis citerar varandras gamla filmrepliker och undrar när Rambo kommer att dyka upp. Alla siktar hur bra som helst; det spelar ingen roll om det finns hundratals civila i vägen mellan hjältarna och skurkarna, The Expendables pepprar på utan att någon oskyldig skadas. Överdrifterna är enorma. Filmen ligger väldigt nära komedi.

Engelsmannen Scott Adkins från den fantastiska NINJA spelar Vilains högra hand, och han är bra; jag gillar den killen. Svenska Amanda Ooms har en liten roll som en av invånarna i en terroriserad liten by. Rollen är väldigt liten och skulle kunna göras av vem som helst, men hon får åtminstone tacksamt krama om Sylvester Stallone.

Ska jag leta upp något att anmärka på, är det att flertalet rollfigurer medverkar alldeles för lite. Jag hade gärna sett mer av Van Damme, Schwarzenegger och Willis är mest med på slutet, och 72-årige Chuck Norris har bara ett par scener (under vilka han ackompanjeras av ledmotivet till DEN GODE, DEN ONDE, DEN FULE). Att anmärka på handlingen är bara korkat. Det är väl ingen som går och ser THE EXPENDABLES 2 och förväntar sig ett djuplodande drama? Det vi vill se är ju alla de här gamla actionlegendarerna i en och samma film, och tonvis med action. Filmen öppnar med en fullkomligt fantastisk, explosiv attack mot en skurkbas i Nepal; den måste ses för att man ska tro på det, och därefter eskalerar det. Män gör saker tillsammans i en redig grabbfilm. Jag gissar att de som främst kommer att uppskatta filmen är medelålders pojkar. Vi som växte upp med de här gubbarna på 1980-talet.

Och ja, självklart får vi se en mano-a-mano-fajt, där 66-årige Stallone är i Rockytagen och pucklar på, medan den snart 52-årige Van Damme visar att han fortfarande kan utföra sina trademarksparkar.
THE EXPENDABLES 2 är årets fläskigaste actionfilm. Det måste vara omöjligt att överträffa det här, tycker man - tills THE EXPENDABLES 3 kommer.

Jag hade jättekul under hela filmen.

Nästa vecka ska jag se HAMILTON 2. Den kommer garanterat att kännas hur sketen som helst jämfört med det där.

(Biopremiär 22/8)

Track 'em, find 'em, kill 'em!

Fullspäckad dag. I konstens tecken. Det är ingen ände på det. Om en stund är det dags för dagens första vernissage. Av - tror jag - åtta. Därefter vidtar Kulturnatt Fersen, som håller på till midnatt. Det lär bli tufft, men vad gör man väl inte för konsten?

I brist på annat - typ fantasi - slänger jag upp trailern till THE EXPENDABLES 2, eftersom jag inte kan se mig mätt på den. Herregud. Jag blir nog aldrig äldre än femton. Och när jag var femton såg jag ju redan då filmer med de här herrarna - vilka då var yngre än jag är nu.

Tisdagen ligger som en sur wettexduk över oss...

...det är kallt och tradigt. Det finns bara en sak att göra för att motverka denna tristess. Öppna fönstren, vrid upp volymen till max, knalla med knallpulverpickadollerna och sjung med:



Chuck Norris i all ära, men denna långa version (med Mike Huckabee?) är trots allt bättre och svängigare.

Czech Norris

Ska du köpa mors dagspresent? Födelsedagspresent? Julklapp? Här är bästa tipset:

Grattis, Chuck Norris - 70 år!

Corey Haim må vara död, men - som en av mina läsare redan påpekat - Chuck Norris lever och har hälsan!
Grabben fyller 70 år idag - så det blir till att fira! Fram med budapeststubben och kaffet! Därefter går vi till en sunkig bar, dricker blaskig Bud Light, innan vi bankar varandra sönder och samman med biljardköerna.