Visar inlägg med etikett Christopher McQuarrie. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christopher McQuarrie. Visa alla inlägg

onsdag 1 augusti 2018

Bio: Mission: Impossible - Fallout

Foton copyright (c) Paramount Pictures Sverige
Medan vi lämnade biografen diskuterade jag och en kollega i vanlig ordning filmen vi just sett . Vi var överrens om att MISSION: IMPOSSIBLE - FALLOUT var rätt bra, dock tillade jag "Men var inte den förra filmen lite bättre?". "Vilken var det?" frågade min kollega, och jag sa "Var inte det den där han klättrade på en skyskrapa?".
Men det var det inte. Jag hade fel. Nu har det kommit så många MISSION: IMPOSSIBLE-filmer - den nya är den sjätte - att jag inte kan hålla dem isär. Sekvensen med skyskrapan var med i 2012 års MISSION: IMPOSSIBLE - GHOST PROTOCOL. Den förra filmen hette MISSION: IMPOSSIBLE - ROGUE NATION. Det var i den tjusiga Rebecca Fergusons rollfigur Ilsa introducerades. Det är i princip allt jag minns av den filmen - trots att jag satte högt betyg. Jag kom inte ens ihåg att även Alec Baldwins CIA-höjdare introducerades.
Christopher McQuarrie står åter för manus och regi, och innan dess premiär var MISSION:IMPOSSIBLE främst känd för två saker: dels för att Tom Cruise, som gjorde de flesta av sina stunts själv, bröt armen, eller vad det nu var han bröt, när han hoppade mellan två hustak (scenen med olyckan är kvar i den färdiga filmen!), vilket ledde till att inspelningen stoppades under ett drygt halvår. Och dels är filmen känd för att Paramount Pictures förbjöd Henry Cavill att raka av sig mustaschen i väntan på de nya kompletterande scener som skulle tas långt efter filmens färdigställande. Cavill spelade in JUSTICE LEAGUE direkt efter FALLOUT - och hade därför mustasch när han gestaltade Stålmannen. Denna mustasch plockades sedan bort digitalt - Stålmannens överläpp är datoranimerad.
Redan under inspelningen av FALLOUT pratades det om att Henry Cavill spelar skurken i den nya MISSION: IMPOSSIBLE-filmen. Därför blev jag lite överraskad när det dröjer mer än halva filmen innan det avslöjas att det är han som är skurken alla letar efter. Det ska komma som en överraskning, antar jag. Fast karln beter sig skumt redan från början. Han spelar en agent som heter Walker, och som ingår i Ethan Hunts (Tom Cruise) team.
Det handlar om stulet plutonium. I början av filmen går ett uppdrag fel, och plutoniumet (eller plutoniet, som det står i den svenska texten) hamnar på vift. Ethan Hunt och hans kollegor Luther (Ving Rhames) och Benji (Simon Pegg) far världen runt tillsammans med Walker - Berlin, Paris, London, och ännu längre bort. På vägen dyker även Ilsa upp, hon verkar stå på fiendens sida, men Ethan är kär i henne, så det gör inget. Även Alec Baldwin och Angela Bassett återkommer.
Som nästan alltid är fallet med MISSION: IMPOSSIBLE-filmerna, är handlingen lite onödigt komplicerad. Rättare sagt: en enkel handling görs mer komplicerad än den är. En väldigt massa rollfigurer dyker upp och beter sig skumt, och det är lite svårt att hänga med - vad håller de på med? Varför gör de så? Den väldigt söta Vanessa Kirby spelar en gestalt som går under namnet The White Widow, och hon är utomordentligt mystisk och märklig.
Fast handlingen i de här filmerna är sekundär, man behöver inte hålla reda på allt. Istället bygger förstås MISSION: IMPOSSIBLE på bombastiska actionscener, och på den fronten levererar FALLOUT. Ett slagsmål på en elegant herrtoalett är extremt bra, i vanlig ordning får vi en avancerad motorcykeljakt, och som lök på grädden på moset fläskas det på med helikopterjakt och bergsbestigarslagsmål.
MISSION: IMPOSSIBLE - FALLOUT är en bra och underhållande actionfilm. Dessutom märks det inte att filmhelvetet faktiskt är två och en halv timme långt! Men - jag tycker nog att GHOST PROTOCOL och ROGUE NATION var lite bättre.  
För övrigt har det börjat pratas om att man vill se Henry Cavill som ny Jame Bond. Tja ... Han har ju rätt ålder, och till skillnad från Daniel Craig ser han inte ut som en ryskt gangster. Men som skådespelare är han lite väl stel, Cavill. Hans utstrålning är inte den bästa. Jag upptäckte att jag sett en hel del filmer med Cavill innan han debuterade som Stålmannen - men jag noterade honom aldrig i dessa filmer.
Men visst vore det lite roligt med Cavill som James Bond - eftersom Bond då skulle se ut som prins Carl Philip!








(Biopremiär 3/8)
-->

torsdag 30 juli 2015

Bio: Mission: Impossible - Rogue Nation

Foton copyright (c) Paramount Pictures Sverige
Rogue Nation. Vad betyder det? lär många svenskar undra. Rogue, det är ju hon i X-Men. "Skurkstat" står det i de svenska undertexterna. I vilket fall - detta är alltså undertiteln på den nya MISSION: IMPOSSIBLE-filmen, en serie som startade ganska visset 1996, men som ständigt blivit bättre, med 2012 års MISSION: IMPOSSIBLE - GHOST PROTOCOL som topp.
De fem filmerna i serien har alla olika regissörer. Den här gången är det Christopher McQuarrie (JACK REACHER) som regisserat och skrivit manus, och han gör sitt bästa för att överträffa GHOST PROTOCOL. Om han lyckas? Njä, det vet jag inte. Det är nog ganska dött lopp - men ROGUE NATION har en fördel jag ska återkomma till.
I slutet av förra filmen nämndes brottsorganisationen The Syndicate; TV-serien MISSION: IMPOSSIBLEs motsvarighet till Spectre, som James Bond slåss mot (och som fått ge namn åt årets Bondfilm). The Syndicate är skurkarna i ROGUE NATION. Organisationen består av före detta agenter från hela världen och de tänker utplåna Impossible Mission Force - självklart på så komplicerade sätt som möjligt. Samtidigt har CIA stängt ner IMF med motiveringen att de är för farliga och går för långt.
Efter att Ethan Hunt (Tom Cruise) fått sitt uppdrag via en vinylskiva, blir han omedelbart tillfångatagen. Femme fatalen Ilsa Faust (svenska Rebecca Ferguson), den grymme Janik "Benknäckaren" Vinter (svenske Jens Hultén) och några hejdukar ska tortera Hunt - när den mystiska Ilsa plötsligt hjälper Hunt att fly. Ilsa försvinner, men dyker upp igen i Wien, där hon ska lönnmörda Österrikes förbundskansler. Men hon hjälper Hunt igen. Ilsa Faust verkar byta sida hela tiden och ingen vet riktigt vem hon är.
The Syndicate leds av en råttliknande man som heter Lane (Sean Harris) och som talar med märklig röst. Han och hans mannar letar ständigt efter IMF-teamet, men även CIA, anförda av Alec Baldwin, är på jakt efter Hunt.
"Lukta på den och smaka på den!" som vi sa på 70-talet.
Det finns egentligen inte så mycket att säga om handlingen, den känns nästan sekundär - vilket i det här fallet inte gör något. Ser man en film som MISSION: IMPOSSIBLE - ROGUE NATION är det toppraffel man är ute efter, och toppraffel är just vad den här filmen levererar. Den omskrivna scenen där Tom Cruise hänger utanpå ett flygplan inleder filmen och är ganska kort. Inledningen följs av åtskilliga inspirerade actionscener - i Wien drabbar Hunt samman med en motståndare inne på operan, under pågående föreställning; de far runt ovanför scenen i vad som känns som en Jacke Chan-tolkning av GALAKVÄLL PÅ OPERAN. Hunt måste hålla andan på botten av en bassäng i vilken långa metallarmar roterar. En motorcykeljakt är så vansinnigt skickligt filmad att man faktiskt nästan tappar ändan; den är bättre än FAST & FURIOUS-filmerna.
Lika hisnande som när Ethan Hunt klättrade på Burj Khalifa i GHOST PROTOCOL blir det aldrig - men istället får vi Rebecca Ferguson, bosatt i Simrishamn. Jag har inte sett TV-serien WHITE QUEEN, som hon Golden Globe-nominerats för, och jag minns henne inte från HERCULES och den vissna VI, men tösen är fullkomligt strålande som Ilsa Faust. Jag läser att hon var det andra valet till rollen - men det känns som att Ilsa är specialskriven för Ferguson. Ilsa heter ju Ingrid Bergmans rollfigur i CASABLANCA, delar av ROGUE NATION utspelar sig i just Casablanca, och: Rebecca Ferguson är lite lik Ingrid Bergman. En sexigare och tuffare Ingrid Bergman. Ferguson övertygar nämligen i sina många actionscener. Ja, faktum är att hon fullkomligt överskuggar stackars Tom Cruise. Ilsa Faust är betydligt coolare och tuffare! Ferguson lär säkert erbjudas fler actionroller. Jag läste att Quentin Tarantino vill se Eva Green som Modesty Blaise. Ett dåligt val; Green ser ond ut. Ta Rebecca Ferguson!
Vad som däremot inte funkar alls är när Ferguson och Jens Hultén under tortyrscenen i början och i en scen mot slutet pratar svenska med varandra. Ja, jösses. Det är bara att konstatera att typiska, amerikanska tough guy-repliker låter fullkomligt idiotiska på svenska. "Nu ska vi se vad du är gjord av ..." fick mig att skratta. Plötsligt kändes filmen som en extremt påkostad Beckfilm. Vi ska vara väldigt, väldigt glada för att vuxenfilm inte dubbas i Sverige.
Jag får väl också klämma in att det känns lite konstigt att se Tom Cruise, efter att ha sett honom i den där uppmärksammade scientologidokumentären - karln är ju uppenbarligen galen. Men - han är trots allt en rätt duktig skådis och Ethan Hunt är en sympatisk hjälte.
Även Ving Rhames och Simon Pegg återkommer från de tidigare filmerna. Datageniet Benji, som Pegg spelar, är filmernas komiska inslag och en kille som aldrig någonsin skulle anställas som agent i verkliga livet.
MISSION: IMPOSSIBLE - ROGUE NATION är två timmar och elva minuter, och förstås för lång, men skamlöst underhållande tjoflöjtaction. Nu när Bondfilmerna har blivit allvarliga, är det Ethan Hunt och hans gäng som står för glimten i ögat, gimmickar och sanslösa stunts till ett medryckande ledmotiv.
    







(Biopremiär 31/7)

-->

torsdag 3 januari 2013

Bio: Jack Reacher

Foton copyright (c) Paramount Pictures Sverige
Bioåret 2013 börjar bra. Ja, riktigt utmärkt, faktiskt. I alla fall om man gillar stenhårda actionthrillers. Och det gör man förstås.
Jag har inte läst någon av Lee Childs romaner om den före detta militärpolismajoren Jack Reacher, men "Prickskytten" ("One Shot") från 2005, som Christopher McQuarries film bygger på, är den nionde i den långa serien. Jack Reacher är blond och blåögd, 1,93 lång och väger 110 kilo. I böckerna, alltså. I filmen är han 1,68, mörkhårig och har stor näsa. Jo, han spelas ju av Tom Cruise.
JACK REACHER inleds med scener som fick filmbolaget att i panik klippa om trailern och ändra marknadsföringen inför den amerikanska premiären för några veckor sedan. En man med gevär tar sig upp på ett tak och börjar att av allt att döma slumpmässigt skjuta ihjäl förbipasserande, fem stycken närmare bestämt. Snacka om dålig tajming - när Paramount marknadsförde som värst, skedde den tragiska skolmassakern i Newtown.
Hur som helst: polisen lyckas omgående identifiera och gripa den skyldige. Denne hävdar dock att han är oskyldig och det enda han säger är "Get Jack Reacher".
Jack Reacher är inte den lättaste att få tag på. Han finns liksom inte. Han har ingen adress, inga kontaktuppgifter. Men polisen Helen (Rosamund Pike) lyckas få tag på Reacher, och jävlar i min låda, det är minsann en kille som vet vad han gör. Han är bäst på allt. Han är smartare än alla andra. Och det dröjer inte länge innan han upptäcker att fallet är betydligt mer komplicerat än det verkar och att det nog finns ett samband mellan de mördade.
McQuarries film känns ganska ovanlig i dagens filmklimat och i synnerhet när det gäller actionfilmer. Den är berättad på ett lite gammaldags vis, ibland nästan lite arty. Långa tagningar, inga snabba klipp, inga extravaganser. Filmmusiken (av Joe Kraemer) är smarsmakad, den märks knappt alls och ett tag trodde jag att den saknades helt.
Jag har flera gånger tidigare klagat på hur trött jag är på actionfilmer som kör med "Bourne-tricket" - det vill säga, de klipper så snabbt och viftar så mycket med kameran att man inte ser vad som händer under actionscenerna. Ofta används detta trick för att maskera att skådisarna inte kan slåss. I JACK REACHER har man gjort tvärtom. Ofta helbild, långa tagningar, och man ser precis vad Reacher kör för att spöa skiten ur sina motståndare. Och den här karln är verkligen duktig på att spöa skiten ur folk. Och på att köra bil. Actionscenerna i JACK REACHER är väldigt, väldigt bra.
Det här är ofta också en rolig film. skojiga repliker fälls, ett par slagsmål tenderar slapstick.
Tom Cruise, som funkar bra i titelrollen, är även filmens producent, och han har sett till att fylla på med några pålitliga namn i färgstarka roller. Robert Duvall är cool som gammal cowboyliknande tuffing som hjälper Reacher, Richard Jenkins är åklagaren Rodin, och minsann om man inte satt Werner Herzog(!) på att spela slem skurk. Den sistnämnde är härligt klyschig, i det närmaste parodisk.
JACK REACHER innehåller kanske ett par logiska luckor, men McQuarrie verkar inte intressera sig så mycket för fallet Reacher försöker lösa, allt annat är av mer intresse. Och han har lyckat göra en film som är bra, tuff och spännande.
Det här är årets bästa film! (Hittills.)
Vi får även veta att inga poliser röstar på Demokraterna.






(Biopremiär 4/1)