Visar inlägg med etikett Benoit Dahan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Benoit Dahan. Visa alla inlägg

söndag 20 februari 2022

Serier: I huvudet på Sherlock Holmes 2: "Den skandalösa biljetten"

I HUVUDET PÅ SHERLOCK HOLMES 2:
"DEN SKANDALÖSA BILJETTEN"
av Cyril Liéron & Benoit Dahan
Kartago


Det är ett tag sedan det här albumet kom ut. Orsaken till att jag inte skrivit om det förrän nu, är att jag inte riktigt vetat vad jag ska skriva om det. Missförstå mig rätt: den här serien är jättebra!

... Men, det handlar om den andra och avslutande delen av ett äventyr; ett fall Sherlock Holmes håller på att lösa. Det är inte ett nytt äventyr, inte en ny riktning, en utveckling av serien, eller något annat som kan utmärka nya album i en svit (eller nya filmer i en filmsvit, för den delen). Att recensera det här albumet är lite grann som att skriva om den andra halvan av en roman. I princip skulle jag kunna reprisera min recension av del ett här, och lägga till lite detaljer om vad som händer i denna andra del.

Jag är fortfarande djupt imponerad av det här. Det här är även en serie som gör mig nervös. Jag blir ofta nervös av extremt detaljerade teckningar. Hur fan orkar tecknarna? Det här är minutiöst, det måste vara ett pilligt och tidskrävande jobb att rita den här serien. Teckningsstilen påminner om kopparstick eller torrnålsgravyr, och sidorna är ofta uppbyggda som något slags snirklig enhet; ett bildsatt medvetandeflöde, snarare än traditionella seriesidor.

Klicka för större!

Poängen med den här serien om Sherlock Holmes, är alltså att vi får se vad som sker inne i Holmes' huvud när han pusslar ihop alla ledtrådar. Insidan av Holmes huvud är som en stor fabrik - eller kanske som flera fabriker. Flera våningar, flera maskiner, flera avdelningar. Lappar och skyltar. Holmes klättrar runt där inne.

Miljöskildringarna är extremt detaljerade och spännande. Färgläggningen är oerhört genomtänkt och stämningsfull. Berättartekniken är ytterst avancerad, huruvida en mindre van serieläsare reder ut det här vågar jag inte svara på.

Klicka för större!

Det här albumet ser ut som en kombination av en bilderbok från det viktorianska England, och ett modernt seriealbum av idag. Resultatet är helt eget, och jag har nog aldrig sett något liknande. Vore jag tio år, hade jag kunnat sitta och titta på bilderna och leta detaljer i timmar. Det skulle jag kunna göra även nu som medelålders, men det har jag förstås inte tid till.

Jag har alltid tyckt att Sherlock Holmes är lite småtrist och osympatisk. Men - detta faktum hindrar inte detta album från att vara mer än utmärkt!


 


tisdag 27 april 2021

Serier: I huvudet på Sherlock Holmes 1: "Den skandalösa biljetten"

I HUVUDET PÅ SHERLOCK HOLMES 1:
"DEN SKANDALÖSA BILJETTEN"
av Cyril Liéron & Benoit Dahan
Kartago

Jag har säkert nämnt det flera gånger tidigare, men jag läste inte speciellt många barn- och bilderböcker när jag var liten glytt. Åtminstone inte vad jag kommer ihåg. Jag har dock hunnit glömma mycket de senaste 50 åren. Mitt intresse för tecknade serier uppstod redan när jag var fyra-fem år gammal. Serier var betydligt mer fascinerande, tyckte jag, än vanliga barnböcker.

Men - en typ av bilderböcker jag älskade som barn, var de med mycket att titta på. De som var snyggt tecknade och hade stora bilder med många detaljer. Det fanns någon bok om uppfinningar, tror jag det var, som gjorde intryck på mig, men jag har inte sett den sedan lekis, och jag har inget minne av vad den hette och vem som gjort boken. Bäst av allt gillade jag faktaböcker för barn om historiska epoker - om hur det såg ut i antikens Grekland och Rom, med mera. Böcker med fantasieggande bilder. 

Jag gillade även böcker som berättade historien på ett kreativt sätt; som blandade vanliga illustrationer med serierutor och foton och texter på ett spännande sätt.

Jag kom att tänka på detta när jag fick detta nya seriealbum, med manus av Cyril Liéron och teckningar av Benoit Dahan, i översättning av Björn Wahlberg. Till att börja med skapade redan omslaget lite extra intresse, eftersom Sherlock Holmes' huvud är utskuret; det är ett hål i kartongen, och vi tittar rakt in i boken - eller, ja, rakt in i Sherlock Holmes' huvud.

Så här ser det ut när man slår upp boken. Det svarta i huvudet till vänster är mitt soffbord.

När jag öppnade boken höll jag på att trilla baklänges. Jösses! Det här ser ju fullkomligt ... fantastiskt ut! Här finns så mycket att titta på att man kan dröja kvar vid varje sida i princip hur länge som helst. Otroligt mycket detaljer, tecknat i en egen, lite kopparsnittsliknande stil. Och det är tjusigt.

Polisen hittar en förvirrad man, iklädd märkliga kläder, som irrar omkring i London. Mannen förs till dr Watson för att undersökas, och Sherlock Holmes börjar luska i mysteriet med mannen. Vad har hänt? Vad är det för mystiskt pulver som hittas på mannens kläder, och vad är det för teaterbiljett? Är det månne en konspiration på gång? Hur det går får vi inte veta - detta är nämligen bara den första delen av två.

"Den skandalösa biljetten" är ett högst avancerat seriealbum som inte liknar något annat. Med hjälp av de snillrika teckningarna får vi kliva in i Holmes' huvud och se hur han resonerar. Den hårt arbetande detektivhjärnan skildras ofta som ett hus fyllt med böcker och annat.

Det är ibland inte helt lättläst, men en röd tråd - bokstavligt talat en röd tråd - ringlar mellan rutorna för att hjälpa till med läsningen. Information finns i bilder, pratbubblor och textplattor som ibland är utspridda över sidorna. Detta är ett högst intressant sätt att berätta en historia på, och det är synnerligen fascinerande.

Jag har aldrig varit någon större anhängare av Sherlock Holmes och historierna om honom, jag tycker att han är rätt trist och osympatisk, men det här albumet är riktigt, riktigt bra. Jag ser fram emot upplösningen!

Det är kul att det fortfarande går att använda serieformen till att skapa något som känns helt nytt; till något vi inte sett tidigare.