Visar inlägg med etikett Belissa Escobedo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Belissa Escobedo. Visa alla inlägg

onsdag 16 augusti 2023

Bio: Blue Beetle

Foton copyright (c) Warner Bros.

Warner har släppt en rad halvkassa eller direkt usla superhjältefilmer den senaste tiden. BLACK ADAM, SHAZAM! FURY OF THE GODS och THE FLASH. De har ju länge haft problem med att göra DC Comics-filmer som kan matcha de mer framgångsrika filmerna från Marvel. Å andra sidan har även de flesta Marvelfilmerna varit rätt usla på sistone. 

När jag recenserade BLACK ADAM undrade jag om det var den dittills sämsta DC-filmer, konkurrensen är stenhård. Men nu har BLACK ADAM fått tuff konkurrens av BLUE BEETLE.

Jag kan inte påstå att jag har någon relation till superhjälten Blue Beetle. Figuren dök först upp i nummer ett av tidningen Mystery Men Comics. Detta var redan 1939, förlaget var Fox Feature Syndicate, och upphovsman var pseudonymen Charles Nicholas, troligen tecknadesserien av Charles Wojtkoski, och enligt vissa källor kan manuset till det första avsnittet ha skrivits av Will Eisner.

Tidningen från Fox lades ner 1950, men på 60-talet började Charlton Comics ge ut en ny Blue Beetle-tidning. Den blev kortlivad. DC Comics köpte Charlton och i mitten av 80-talet återupplivades figuren, som har stannat hos DC sedan dess. Även om jag aldrig läste DC:s Blue Beetle, minns jag annonser för serien i de andra DC-tidningar jag läste. Jag kan ha läst något 90-talsavsnitt av JLA, där Blue Beetle medverkade. 

Det är inte en och samma Blue Beetle i alla de här tidningarna. Den första Blue Beetle hette Dan Garret, han var en brottsbekämpande maskerad kille som injicerats med Vitamin 2X - och hans dräkt var märkligt lik Fantomens. När Charlton tog över döptes Dan Garret om till Dan Garrett, han fick ett extra T. Han var fortfarande lik Fantomen, men nu hade han visst försetts med superkrafter tack vare en mystisk, egyptisk skarabé - det var Steve Ditko som skapade denna version. Hos DC var det en som heter Ted Kord som blev Blue Beetle. År 2006 uppdaterades figuren igen, Ted Kord har dött och nu är det mexikanen Jaime Reyes som förses med superkrafter. Skarabén är nu av utomjordiskt ursprung.

Jaime Reyes är inte DC:s första latinamerikanska superhjälte - minns Vibe, som dök upp redan 1984. Men i marknadsföringen av denna nya film, som regisserats av puertoricanen Angel Manuel Soto, gör man en stor grej av att det är DC:s första superhjältefilm om latinamerikaner. Handling och annat relevant har man helt förbisett. 

BLUE BEETLE är en av de mest generiska superhjältefilmer jag sett. Den är fruktansvärt simplistisk - men inte på ett bra sätt. Det här känns mer som att ingen orkat tänka till ordentligt.

Filmen har riktiga förtexter, vilket alltid är trevligt, men här är de extremt förvirrande. Samtidigt som namnen på de medverkande och andra visas i ett hörn, blinkar information om de tidigare Blue Beetle (Dan Garrett och Ted Kord) till i ett annat hörn, det går så snabbt att man knappt hinner läsa vad det står.

Först presenteras vi för den döde Ted Kords syster, Victoria Kord (Susan Sarandon). Hon är ond och boss för Kord Industries. Hennes företag har utvecklat det nya försvarssystemet OMAC, en dräkt som gör soldater till supersoldater. OMAC var ursprungligen en figur Jack Kirby skapade åt DC 1974, i senare serier blev OMACs något slags cyborger. Om Victoria Kord verkligen tänker använda sina supersoldater till något ondskefullt framgår inte, men Victoria är ond och självisk. Hon har länge letat efter den utomjordiska skarabén och nu har hon hittat den. Hon ska använda dess kraft för att skapa ännu bättre supersoldater.

Bruna Marquezine spelar Jenny Kord, Teds dotter. Hon arbetar på sin faster Victorias företag, men gillar inte vad Victoria håller på med.  

... Därefter presenteras Jaime Reyes (Xolo Maridueña), som precis tagit studenten och har en bra utbildning. Han återvänder hem till den fiktiva staden Palmera City, som visst ska ligga i Texas. Där bor han i ett litet hus tillsammans med hela sin familj. Familjen har inte råd att betala hyran och ska vräkas. 

Jaimes syster Milagro (Belissa Escobedo) har fixat ett jobb och sig och Jaime, de ska städa åt Victoria Kord. De får sparken på en gång, eftersom Milagro bajsar på Victorias toalett (nej, jag skojar inte). Men i samma ögonblick träffar Jaime Snygga Bruden, det vill säga Jenny Korda. Jenny säger att hon kan fixa ett jobb åt honom om han kommer upp på hennes kontor. Jenny är snygg och snäll.

Jenny vill inte veta av Victorias skarabéplaner, så hon knycker skarabén och gömmer den i en hamburgerkartong. Just då dyker Jaime upp. Utan att säga vad det är, ber Jenny Jaime ta hand om kartongen, därefter slänger hon ut honom innan de blir påkomna. Jaime får absolut inte öppna kartongen.

Hemma i köket undrar den störiga Milagro vad det är i kartongen, öppnar den och plockar ut skarabén. Jaime roffar åt sig prylen, den växer ihop med hans kropp, och han förvandlas till en högteknologisk superhjälte. Victoria och hennes OMACs jagar Jaime och hans familj. Jenny hjälper Jaime, och eftersom de båda är snygga blir de kära i varandra.

... Och sedan slåss folk och skjuter på varandra resten av filmen.

Att se BLUE BEETLE känns ungefär som att bli borrad i huvudet i två timmar. Det är en högljudd och påfrestande film. Familjen Reyes är avsedd att vara charmig, men de bara skriker hela tiden. Filmskaparna verkar tro att det automatiskt blir roligt om alla skriker och pladdrar oavbrutet. När det inte skriks och pladdras, så smäller det. Musik brölar konstant.

Allting känns hämtat från andra filmer och serier. Kord Industries är Omni Consumer Products från RoboCop-filmerna - och OMAC-soldaterna är i princip RoboCop. Den utomjordiska Blue Beetle-dräkten som blir en del av Jaime är en variant av Marvels figur Venom. De hittar den tidigare Blue Beetlen Ted Kords hemliga högkvarter, vilket är ungefär som Läderlappsgrottan. 

Vi får även veta att det viktigaste och finaste av allt är - just det - familjen. Jenny Kord är ledsen, eftersom hon inte längre har någon familj, förutom den onda Victoria, men nu får hon ju vara en del av Jaimes härliga skrikfamilj, så hon blir glad.

Trots att det smäller och fajtas och brölar konstant, är BLUE BEETLE något alldeles makalöst tråkig. Jag tittade på klockan med jämna mellanrum. Ska det aldrig hända något intressant? Vad håller de på med? Tar aldrig filmjäveln slut?

Eftertexterna avbryts för ett par extrascener, det hotas med en uppföljare. 

Det är väl trevligt att de gjort en film om en mexikansk superhjälte, men de borde skrivit ett ordentligt manus först. De gamla mexikanska brottarfilmerna om Santo var betydligt bättre och framför allt mer underhållande!


 

 

 

 

 

(Biopremiär 18/8)