Netflix: Hellhole

Foton copyright (c) Netflix

Nu blir det polskt här på TOPPRAFFEL!

För lite mer än 30 år sedan kom en kompis och hans dåvarande, amerikanska flickvän på besök. Tjejen tittade på min videohylla och utbrast, ironiskt, "Hellhole! My favorite!". Hon åsyftade HELLHOLE från 1985, med Ray Sharkey, Judy Landers, Marjoe Gortner, Edy Williams, Mary Woronow, Robert Z'dar, och en massa andra stjärnor.

Denna recension avhandlar ett annat helveteshål. HELLHOLE anno 2022 är en polsk Netflixproduktion i regi av Bartosz M Kowalski, den unge mannen som gjorde NOBODY SLEEPS IN THE WOODS TONIGHT med uppföljare. Jag har nämnt det flera gånger tidigare, men en kul grej med Netflix är att vi får se genrefilmer från oväntade länder - till exempel Polen. De enda polska filmer vi fick se förr handlade om gruvarbetare. Okej, det stämmer inte helt, men det var nästan så.

Sedan en tid tillbaka, jag vet inte hur länge det kan vara, tio år kanske, kanske mer, har filmskapare en tendens att göra skräckfilmer, framför allt lågbudgetfilmer, alldeles för mörka. Bokstavligt talat. De utspelar sig i beckmörker och det är ofta omöjligt att se vad som sker. Så var det aldrig förr - de skrikande tonåringarna i 25-årsåldern sprang omkring i skogen mitt i natten, och det gick att se när Jason dök upp och gjorde hakkebøf av dessa tonåringar.

HELLHOLE är något av det mörkaste jag sett. Nästan hela filmen är mörkare än mörk. Det är mycket möjligt att jag tyckt bättre om filmen om jag såg vad som försiggick, den har nämligen en riktigt bra story, men jag satt hela tiden och ansträngde mig tills jag blev trött i ögonen.

Piotr Zurawski spelar polisen Marek, som år 1987 infiltrerar ett munkkloster. De håller visst på att bota besatta kvinnor, eller hur det nu var, i det här klostret, men en massa unga kvinnor har nu försvunnit. Därför klär Marek ut sig till munk och försöker ta reda på vad det är som sker med de intagna.

Att allt inte står rätt till är förstås klart från början. Alla munkarna beter sig konstigt i detta kloster som saknar elektricitet och moderniteter. Det serveras lika vidrig som konstig mat. I en prolog får vi se hur en präst försöker döda ett spädbarn med ett märkligt födelsemärke eller ärr på bröstet, och när Marek tar av sig på överkroppen ser vi att han har detta ärr. Vad kan detta betyda? En munk får veta att Marek är polis och vill hjälpa honom, han säger att det sker fruktansvärda grejor där.

Ibland blir filmen direkt surrealistisk. En tand lossnar ur Mareks mun, tanden spricker och ut flyger en insekt. Han hittar en konstig grej med ett levande öga på.

Filmens sista tio minuter är fullkomligt fantastiska! Avslutningen är inspirerat bisarr.

Jag vill verkligen gilla den här filmen - men större delen av tiden satt jag och hade småtråkigt. Ja, jag hade ibland så tråkigt att jag tänkte på annat, och tappade bort mig lite i handlingen. Och detta beror enbart på att det var påfrestande att titta på detta eviga beckmörker. Om de nu lägger ner en massa pengar på miljöer och coola effekter ska man väl kunna se dem.

"Men ändra TV:ns ljusinställningar!" utbrister kanske någon. Men nej, man ska inte behöva göra det.

 

 

 

 

 

(Netflixpremiär 26/10)

Netflix: Nobody Sleeps in the Woods Tonight 2

Foton copyright (c) Netflix

Nu blir det polskt här på TOPPRAFFEL! Igen!

Ännu en Netflixpremiär. För ganska exakt ett år sedan hade Bartosz M Kowalskis film NOBODY SLEEPS IN THE WOODS premiär. En polsk slasherfilm, med lån från FREDAGEN DEN 13:e, WRONG TURN och en del annat. Fula mutanter slaktade tonåringar i skogen. Filmen hade bra make up-effekter och en del överraskande grovt splatter, men den var inte speciellt bra. Den var för lång och lite trist mellan varven. Mellan varven? Vad är det för konstigt uttryck?

Kowalski har även regisserat denna uppföljare, som är en fantastiskt märklig och bisarr film. Det låter som en rekommendation, men det är det inte.

Skräckkomedin NOBODY SLEEPS IN THE WOODS 2 börjar bra. Mateusz Wieclawek spelar Adas, en ung polis som är blyg och tafatt. Han fantiserar om att han är en tuff snut som slåss med vampyrer för att rädda flickan han älskar, poliskollegan Wanessa (Zofia Wichlacz). I verkligheten vill Wanessa inte veta av tönten Adas.

I en cell på den riktigt rejält sketna polisstationen sitter Zosia (Julia Wieniawa-Narkiewicz), tjejen som överlevde den första filmen. Polisen tror inte på hennes story om massakern i skogen, så de har låst in henne. I en annan cell sitter två av de fula mutanterna.

Polischefen hämtar Zosia och tar med henne till huset i skogen där alla lik hittades, Zosia ska återigen redogöra för vad som hände. Dock blir polischefen omedelbart bajsnödig, och medan han sitter på dass, råkar Zosia utsättas för substansen från den meteorit som förvandlar folk till mordiska mutanter. Zosia förvandlas och dödar den färdigbajsade polischefen.

Eftersom polischefen slutar svara på anrop, sätter Adas och Wanessa sig i en bil, och kör in i skogen. Även en specialstyrka är på väg dit. Med andra ord: det är dags för slakt.

Till en början tyckte jag att NOBODY SLEEPS IN THE WOODS 2 var rätt bra - betydligt bättre än den första filmen. Handlingen kändes ovanlig, nästan lite unik i sin genre, och make up och specialeffekter är bättre än genomsnittet. Filmen var rolig och underhållande.

Men. Ungefär halvvägs in ändrar filmen spår. Plötsligt blir det här en synnerligen konstigt kärleksfilm om två fula mutanter. De förälskar sig i varandra, där i stugan i skogen. Detta må vara lika bisarrt som oväntat - men jag tappade intresset här. Det blev segt och dialogtyngt. Mutanter med monsterröster som har långa dialogscener. 

Mot slutet tar det sig igen, men filmen är ofta lite för mörk för att man ska kunna se vad som händer.

Synd. Om hela filmen vore som inledningen, hade det här kunnat vara en höjdare.

Dock är det onekligen kul att vi nu har möjlighet att se polska skräckfilmer. När jag växte upp handlade alla polska filmer om gruvarbetare. (Tycker ni att jag generaliserar?)

 

 

 

(Netflixpremiär 27/10)

Netflix: Nobody Sleeps in the Woods Tonight

Foton copyright (c) Netflix

Nu blir det polskt här på TOPPRAFFEL! - igen. I våras skrev jag om en polska thrillern THE PLAGUES OF BRESLAU. Två polska filmer på ett år, minsann. 

NOBODY SLEEPS IN THE WOODS TONIGHT, i regi av Bartosz M Kowalski som även är inblandad i manuset, har kallats den första polska slasherfilmen. Om detta stämmer vet jag inte. Filmen skulle gått upp på bio i Polen i våras, men dagen innan premiären stängdes samtliga polska biografer på grund av coronan, och nu släpps Kowalskis film istället direkt på Netflix.

Det här är en lite besynnerlig film - på så sätt att den inte riktigt verkar veta vilken typ av film den vill vara. I centrum finns en grupp tonåringar, som skickats ut i skogen på något slags scoutläger där ungdomar ska avvänjas från teknik. Eller hur jag nu ska formulera det. Tonåringarna är alla beroende av mobiler, internet och datorspel, och det är ju inte bra, tycker de som vet bättre. Nu ska de istället leva friluftsliv, och alla mobiler samlas in (så att det inte ska gå att ringa efter hjälp senare i filmen). Detta tema och denna miljö gör att filmen känns som en barn- och ungdomsfilm i upplägget.

En handfull tonåringar med olika personlighet plockas ut för att med en hurtig ledare traska in i skogen. Det är den tystlåtna tjejen som närmast har "Final Girl" stämplat i pannan, den tjocke nörden som vet allt om skräckfilmer, den slampiga blondinen, en hemligt homosexuell kille, samt en tuffing som visar sig vara oskuld. Det pratas om hur man överlever i skräckfilmer, anslaget är lätt humoristiskt, och det blir lite komedi, eller åtminstone SCREAM, över det hela.

I skogen häckar en galen mördare som rymt från en källare. Ja, inte bara en mördare - det är ett tvillingpar. Tonåringarna och andra som kommer i vägen slaktas en i taget, modell FREDAGEN DEN 13:E. Men eftersom mördarna är groteskt vanställda mutanter blir det även WRONG TURN av det här.

Jag trodde länge att detta skulle vara en rätt snäll, parodisk skräckfilm med en ung målgrupp. Därför förvånades jag när våldet är överraskande grovt, morden är snaskiga och blodiga, det är hejvilt splatter - även om en del sker utanför bild. Effekterna är välgjorda och designen av de fruktansvärt fula mördarna är utmärkt, frågan är om vi någonsin sett vidrigare bestar, till utseendet, alltså.

Men tyvärr är filmen inte speciellt bra. Förvisso skojar Kowalski med skräckgenrens klichéer, men samtidigt är hans film alldeles för klichéfylld. Filmen vara en timme och 42 minuter, vilket är ungefär tjugo minuter för länge för en film av den här typen. Tempot blir för långsamt, det blir för många utfyllnadsscener, och det blir lite tråkigt. Filmfotot är kompetent, men inget speciellt, och musiken som ska vara inspirerad av John Carpenter är inget vidare.

Filmen innehåller tydligen referenser till- och kritik av polsk politik, men det var ingenting jag uppfattade. Slutet öppnar för en uppföljare.

NOBODY SLEEPS IN THE WOODS TONIGHT hade kunnat bli en bättre film om man gått hårdare fram med saxen, samt om man försökt renodla den lite mer.

För övrigt har jag alltid tyckt att scoutliv känns som en försmak av helvetet.

 

 

 

(Netflixpremiär 28/10)