Netflix: Dracula

Foton copyright (c) Netflix/BBC

Jag såg om Fracis Ford Coppolas BRAM STOKER'S DRACULA häromåret. Jag var inte så förtjust i den när den kom 1992, men jag tänkte att den kanske legat till sig sedan dess. Det hade den inte. Det är en ganska förskräcklig film - försedd med enastående filmmusik.

Jag är väldigt svag för Dracula-filmer, men jag kan inte påminna mig om att det gjorts någon bra sådan de senaste 40 åren - John Badhams DRACULA från 1979 är nog den senaste som är hyfsat bra. Senast jag skrev om aktuella Dracula-filmer var 2014, då jag recenserade både DRACULA UNTOLD och Dario Argentos osannolikt usla DRACULA. Jag har sett fler Dracula än dessa de senaste decennierna, men de har inte varit något att lägga på minnet, några har varit fruktansvärda.

Under 1950-, 60-, och 70-talen kom det gott om bra Dracula-filmer. Hammer Films klassiska filmer, Paul Morrisseys BLOOD FOR DRACULA, Jess Francos COUNT DRACULA, Werner Herzogs NOSFERATU, för att nämna några stycken. Det har även gjorts en del bra Dracula för TV - till exempel Dan Curtis DRACULA med Jack Palance från 1974, som var den första Dracula-film jag såg. 1977 producerade BBC COUNT DRACULA med Louis Jourdan och Frank Finlay. Den här versionen anses vara väldigt bra, men själv har jag inte sett hela - jag vill minnas att det var fel på det recensionsex jag fick på DVD, jag fick ingen ny skiva, och sedan glömde jag bort det hela.

Det finns en TV-serie i tio avsnitt från 2013 som jag inte har sett. Men - nu har engelska BBC åter producerat en miniserie som är aktuell på Netflix. Tre långfilmslånga delar av folket bakom SHERLOCK.

Jag hade läst att 2020 års DRACULA inte är vad vi väntat oss. Jag såg serien och ... Jösses! Det här var ju verkligen inte vad jag väntat mig!

TV-serien inleds med att en illa tilltygad Jonathan Harker (John Heffernan) sitter i ett nunnekloster och berättar för syster Agatha (Dolly Wells) om sina upplevelser i greve Draculas (Claes Bang) slott i Transsylvanien. Däfrefter får vi i vanlig ordning, precis som i boken och tidigare filmatiseringar, se hur advokaten Harker färdas från London till Draculas slott, för att avsluta grevens köp av Carfax Abbey i England. Det går som det brukar, Harker hålls kvar i slottet, där även Draculas vandöda brudar härjar, och Harker försöker fly.

Efter ett tag slutar dock TV-serien att följa boken, och det blir en rätt frän historia om Draculas kamp mot en massa nunnor - och syster Agatha visar sig vara en Van Helsing. Ja, gamle Abraham Van Helsing är denna gång ersatt med en kvinna.

Det andra avsnittet utspelar sig helt och hållet ombord på fartyget The Demeter, som tar Dracula till England, och det tredje avsnittet ... Ja, jösses jävlar, det fick mig att tappa hakan och göra stora ögon. Serien ändrar inriktning helt och hållet, och blir något slags uppdaterad version av Hammers DRACULA A.D. 1972 och THE SATANIC RITES OF DRACULA, eller Marvels serietidning Tomb of Dracula. Fast inte riktigt.

Till en början tänkte jag att 2020 års Dracula är den bästa Dracula-filmatisering som gjorts på 40 år. Efter ett tag blev jag lite mer tveksam. Den här TV-serien är rätt bra, den är hela tiden underhållande och intressant, men jag personligen hade nog föredragit en lite mer traditionell version. Eller en version som genomgående är som det tredje avsnittet. Bäst vore om de gjort tre fristående långfilmer istället för en miniserie, då hade handlingen dessutom blivit mindre utdragen.

Den danske skådespelaren Claes Bang är en alldeles utmärkt Dracula, han har både det utseende och den pondus som krävs för rollen. Rent allmänt är skådisarna bra. Mark Gatiss är festlig som Reinfeld. Gatiss är även en av seriens upphovsmän. Det märks att det här är en serie gjord av folk som gillar Dracula, här finns gott om citat - både bildcitat och repliker - från tidigare filmer, och minsann om inte Draculas slott är detsamma som användes i NOSFERATU 1922. Vidare är serien överraskande rolig. Ibland blir det mer skräckkomedi än skräck. Fast jag tycker inte att serien är otäck och skrämmande. Hmm - det hade varit intressant att se en Dracula-filmatisering som faktiskt är otäck och skrämmande på riktigt, jag undrar om det är möjligt. Skrämmande för en vuxen publik alltså, Dan Curtis' TV-film skrämde skiten ur mig när jag var i tolvårsåldern.

Jag noterar att en massa konservativa amerikaner har attackerat den här nya miniserien. De tycker att den är alldeles för politiskt korrekt, med en kvinnlig Van Helsing, homosexuella rollfigurer, och en del annat. Folk är inte kloka nuförtiden, konservativa amerikaner är långt mer skrämmande än alla fiktiva vampyrer tillsammans.

För att sammanfatta: jag blev lite ställd när jag såg DRACULA. Men jag tycker nog att den är hyfsat bra. Du kan gott ta dig en titt du med.

DVD/TV: Sherlock

SHERLOCK (SF Video)

Jag är ju känd som mannen som aldrig tittar på TV-serier när de sänds. Eller, njä, jag är kanske inte känd för det, men jag brukar påpeka det ganska ofta. Och nej, jag såg inte den här nya BBC-serien om Sherlock Holmes när den visades på TV härom-
månaden, trots att svenska tidningar var fulla av artiklar om- och positiva recensioner av den, och trots att den tydligen fanns (finns?) på SVT Play. Kännare kallade serien en av de bästa Holmes-tolkningarna någonsin.

TV-serien - eller ska jag kalla den "serie TV-filmer"? - släpptes ganska omgående på DVD och när jag nyligen satt hemma hos en vän mitt i natten och drack Irish coffee, plockades den här dubbel-discen fram och vi började titta.

Jag var väldigt förtjust i den nya biofilmen med Robert Downey Jr - men frågan är om inte SHERLOCK är ännu bättre. Åtminstone bitvis.

...Men det hör till saken att vi klantade oss när vi tittade på serien. Vi råkade sätta i disc två först och började med att se det sista avsnittet - helt ovetande, eftersom det liksom de övriga långfilmslånga avsnitten är fristående. Jag hade läst att det första avsnittet anses som det bästa, medan de övriga är svagare. Lustigt nog tyckte både jag och min vän att det tredje avsnittet var bäst. Avsnitt två är väl det svagare av dem, med en väldigt långsökt intrig - men samtidigt bjuder det fallet på en hel del svängiga inslag som känns hämtade från den sensationslitteratur som publicerades runt förra sekelskiftet.

Detta är alltså en moderniserad version av Arthur Conan Doyles figur. Serien utspelar sig i London på 2000-talet, Benedict Cumberbatch gör en väldigt extrem och besatt Sherlock Holmes, som ofta är ett riktigt asshole, om än på ett lite komiskt sätt. Martin Freemans dr Watsom är krigsveteran från Afghanistan, vilket den gode doktorn även var i Doyles historier. Flera av de klassiska figurerna medverkar, som Lestrade och Moriarty, och det är välgjort på det sedvanliga brittiska sättet; bra spelat, ganska tät regi och med ett elegant foto. En del filmiska lösningar är smått genialiska; när någon till exempel får ett SMS ploppar meddelandet upp som en liten textskylt i bilden.

En del tycker kanske att sista avsnittet slutar på ett irriterande sätt, men en ny säsong är på gång.

Jag brukar ju inte betygsätta TV-serier, eftersom kvalitén på avsnitten ofta varierar, men SHERLOCK ligger en bra bit över medel och rekommenderas varmt.

BBC rapporterar om Birdemic: Shock & Terror

Fullkomligt fantastiskt. Kolla in reportaget HÄR! Nå, vem vågar köpa in filmen för den svenska marknaden?