Visar inlägg med etikett Anita Ekberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anita Ekberg. Visa alla inlägg

söndag 11 januari 2015

TOPPRAFFEL! sörjer: Anita Ekberg

The Killer Nun är död.
För några år sedan bodde jag på Kirseberg i Malmö. Stadsdelen har väl inte sådär jättemycket att komma med, men där föddes Anita Ekberg.
När Boulebaren i Malmö invigdes för inte alltför längesedan, var Anita Ekberg där, av någon anledning. Jag gick dit fel dag, så jag missade henne. För några år sedan hölls ett arrangemang på Spegeln för att samla in pengar till Ekberg, som enligt uppgift var utfattig efter att ha drabbats av både inbrott och en brand i hemmet. Jag var inte på tillställningen - och tydligen kom inte så många andra heller.
Jag har egentligen ingen större relation till Anita Ekberg som skådespelerska. Jag tänker snarare på alla anekdoter jag hört. Min gode vän Janne Göransson på Svenska Filminstitutet brukar berätta om när Ekberg kom till Stockholm och man hade fixat fram ett lyxigt hotellrum - och Ekberg bara rynkade på näsan och sa "Too tacky". Janet Ågren berättade att hon och Ekberg en gång blev inbjudna till ett evenemang i Rom, där de fick varsin guldklocka (!) och sedan kördes runt i något slags kortege. Jag tänker på de otaliga gånger Skånska Dagbladets Roland Klinteberg stått utanför Filmstaden och frustande av skratt berättat att Ekberg sagt att Dean Martin och Jerry Lewis "varit med i några av mina filmer". Mina filmer? Anita Ekberg hade mindre roller i Martin & Lewis-filmerna TUMMEN OPP (1955) och VI ILAR OCH BILAR (1956).

Ja, och så tänker jag förstås på när Anita Ekberg var gäst hos Hagge och dök upp i en sjömansmössa det stod "I like Hagge" på.
... Och på doppet i Fontana de Trevi.
Men det är bara att konstatera att jag inte sett så många av hennes filmer.
Anita Ekberg röstades fram som fröken Sverige 1951. Hon for över till USA för att tävla om Miss Universum-titeln, men den lyckades hon inte roffa åt sig. Däremot gick hon och blev fotomodell i Amerika innan hon 1953 fick sina första roller; bland annat mot Abbott & Costello i OLYCKSFÅGLARNA FLYGER TILL MARS. Under 1950-talet fortsatte hon att medverka i en hel del filmer och TV-serier, majoriteten är hyfsat bortglömda, men förutom Martin & Lewis-rullarna, var hon med i King Vidors KRIG OCH FRED, i den John Wayne-producerade thrillern MANNEN I BANKVALVET av Andrew V McLaglen, Bob Hope-komedin PARIS HOLIDAY, thrillern SCREAMING MIMI, som tydligen hette KVINNOMORD i Sverige, och hon mötte Jack Palance i JAGAD AV INTERPOL.
French Sex Murders.
På 1960-talet blev det fler och fler italienska filmer. Fellinis DET LJUVA LIVET, i vilken hon gör sin ikoniska roll, kom 1960. Hon var med ett ett flertal italienska peplumfilmer, det vill säga svärd & sandal-filmer; däribland MONGOLERNAS SISTA STRID, 1962 kom BOCCACCIO '70, i regi av De Sica, Fellini, Monicelli och Visconti. Året därpå mötte hon åter Bob Hope i DJUNGELAGENTEN, och hon spelade mot Dean Martin och Frank Sinatra i 4 FÖR TEXAS. För några år sedan recenserade jag AMOR SKJUTER SKARPT från 1967 och i regi av Vittorio De Sica, eftersom den släpptes på DVD.
Killer Nun.
För inte så längesedan tittade jag på Amando de Ossorios spansk-italienska vampyrkomedi MALENKA från 1969, även känd som FANGS OF THE LIVING DEAD. Det visade sig vara en rätt fånig film - och utseendemässigt hade Anita Ekberg börjat att förvandlas. Hon hade förändrats ännu mer i Ferdinando Merighis giallo FRENCH SEX MURDERS från 1972, en ganska sleazy film som jag recenserar HÄR.
Från och med 1970-talet blev det mest B-filmer och konstigheter för Anita Ekberg. Hon kunde inte längre klassas som skönhetsdrottning och fick väl ta de roller som erbjöds. Vem kan väl glömma Mark L Lesters alldeles förtjusande kalkon AMASONKVINNORNAS GULD från 1979? 1979 kom även Giulio Berrutis beryktade nunsploitationrulle KILLER NUN, vilken hamnade på den engelska Video Masties-listan över förbjudna filmer - ett faktum som förstås gav filmen extra reklam. 1982 spelade Ekberg en mindre roll i Umberto Lenzis komedi CICCIABOMBA.
The Seduction of Angela.
1986 dök Anita Ekberg upp i något som hette THE SEDUCTION OF ANGELA, en film av allas vår Andrea Bianchi - mannen bakom fantastiska skräpklassiker som STRIP NUDE FOR YOUR KILLER och framför allt zombiefilmen BURIAL GROUND (även känd som NIGHTS OF TERROR och en massa andra titlar). Jag kommer ihåg att en svensk herrtidning hade en stort uppslagen artikel om THE SEDUCTION OF ANGELA, det stod att Ekberg nu tvingas medverka i mjukporrfilmer, och artikeln illustrerades förstås med bilder på nakna brudar ur filmen - Ekberg själv satt i en fåtölj som Jabba the Hut.
Anita Ekberg gjorde minsann ett par filmer även på 1990-talet; en av dem var Bigas Lunas BÁMBOLA, och 2002 filmade hon för sista gången, då hon medverkade i två avsnitt av TV-serien IL BELLO DELLE DONNE.
Mellan 1956 och 1959 var Anita Ekberg gift med den engelske skådisen Anhony Steel, som medverkade i många stora filmer, men som även gjorde rollen som Sir Stephen i BERÄTTELSEN OM O - och minsann om han inte var med i "I'm the girl he wants to kill", det kanske mest kända avsnittet av TV-serien THRILLER.
1965 kom Anita Ekberg hem till Sverige för att medverka i Bo Widerbergs KÄRLEK 65, men hon hoppade av med motiveringen att Widerberg var för amatörmässig! Då kan man undra vad hon senare tyckte om herrarna De Ossorio och Bianchi ...
Jag har alltid upplevt Anita Ekberg som rätt osympatisk. Samtidigt har hon i sin egenskap av superdiva varit rätt skojig.
Anita Ekberg dog idag, den 11:e januari. Hon blev 83 år gammal.
ANITA EKBERG
1931 - 2015
R.I.P. 
-->

fredag 18 maj 2012

DVD: Amasonkvinnornas guld

AMASONKVINNORNAS GULD (Studio S Entertainment)
På omslagets baksida står det att den här filmen är tillåten från 15 år på bio. Den borde snarare ha andra åldergränser. Två olika. "Från 3 till 9 år" och "Från 44 till 103 år". Är man i lågstadieåldern tycker man säkert att det här är otroligt rafflande! Åtminstone om man är i lågstadieåldern och det är 1970-tal. Är man däremot i min ålder - och är som jag - tittar man på den här filmen av helt andra orsaker. De som befinner sig däremellan lär nog inte titta alls. Om de nu inte är som jag och snart kommer att bli äldre.
Mark L Lester var uppe i smöret en kort period på 1980-talet. Då gjorde han förhållandevis stora filmer som ELDFÖDD och COMMANDO. Därefter blev filmerna allt billigare. Och innan dessa storfilmer, harvade han bland de mest konstiga produktioner. Som AMASONKVINNORNAS GULD från 1979; enligt uppgift en TV-film, men den gick upp på bio i Sverige - och eftersom den innehåller några nakna kvinnobröst, gissar jag att den förlängts för export utomlands. Bara det faktum att filmen biovisats i Sverige är smått svindlande.
DVD:n från Studio S presenteras i det gamla fina TV-formatet 1.33:1 och bildkvaliteten är lagom risig, vilket förstärker känslan av ... konstighet. Dragspels-Lolas son; göteborgaren Bo Svenson, spelar upptäcktresande Tom Jensen, som traskar genom New York, på väg till en klubb för upptäcktsresande. Men det är fara å färde! På hustagen smyger två amasonkvinnor omkring - beväpnade med pilbågar! De är på jakt efter en man som flytt från de sydamerikanska djunglerna - en man som känner till var amasonernas guldskatt finns. Mannen träffar Jensen, berättar detta, och nämner att den illasinnade knarkhandlaren Blasco (Donald Pleasance) är på jakt efter honom - och guldet. Då får han två pilar i ryggen och dör! Jensen jagar amasonerna, men de skjuter varandra och dör.
Jensen och en snubbe som heter Luis Escobar (Richard Romanus) flyger till sydamerika för att leta upp guldet. Där upplever de äventyr, må ni tro! Det uppstår kulturkrockar när de träffar djungelstammar. De äter apstuvning! En hövding vill att Jensen ska gifta sig med en smällfet kvinna! Och hela tiden jagas de av Blasco, som åker helikopter och skjuter på dem.
Efter halva filmen dyker amasonstammen upp. De är alla vita fotomodeller, varav flera har våfflat hår. Trots att de är födda och uppvuxna i djungeln. De lever primitivt i hyddor och pratar engelska med amerikansk accent, och de gillar att jogga på led genom djungeln. De gillar även att fjompa omkring och det är uppenbart att de aldrig tidigare hållit i pilbågar och spjut.
Och vem är deras drottning om inte Anita Ekberg - från Kirseberg i Malmö. Stor som ett hus är hon. Hon har problem när hon ska jogga med de andra.
Jensen och Escobar stoppas i en bur där de träffar några andra manliga fångar. De ska användas som avelstjurar! Men de blir vänner med amasonerna och kärlek uppstår. Men då kommer Blasco och andra bovar och lägger sordin på stämningen. Mer action och stor slutstrid i guldfyllt tempel.
Det är inte utan att jag undrar vad skådespelarna tänkte när de erbjöds rollerna och läste manus. Vad sa Ekberg? "Men, oj vilken bra roll! Den här filmen vill jag verkligen göra!". Det är liksom ganska långt från DET LJUVA LIVET - och lika långt från KILLER NUN. Donald Pleasance tackade nog ja till alla roller han erbjöds vid den här tiden.
Bo Svenson är en bra hjälte. Han ser ut som en snubbe som gärna ränner runt i djungler - och det är uppenbart att han inte tar det här på allvar. Han har konstant glimten i ögat och ett snett leende. En bra karl, den där Bo.
AMASONKVINNORNAS GULD är en billig, slarvig och skitkonstig film. Egentligen är den alldeles för seg - och enda orsaken till att man ser den från början till slut, är förstås för att den är så bäng.
Filmkopian visas open matte; man får alltså se lite för mycket av bilden upp- och ner till, vilket innebär att man ibland ser mikrofoner och annat. Allt för att öka känslan.