Visar inlägg med etikett Anders And. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anders And. Visa alla inlägg

fredag 30 juli 2010

...Vem läser egentligen serietidningar?

I dagens Sydsvenskan skriver Mattias Oscarsson om den danska Kalle Anka-tidningen Anders And & Co:s kraftigt dalande upplaga, och jämför med den svenska utgåvan, vars upplaga dalar den med.

37 000 ex. Så många exemplar av Anders And & Co säljs det varje vecka. Att jämföra med 70- och 80-talens upplagor på runt 200 000 ex. Men i Sverige går det inte mycket bättre. Från 2008 till 2009 sjönk Kalle Anka & Co:s upplaga från 83 000 till 71 000.

Då hör det till saken att Kalle Anka fortfarande är den stora bästsäljaren i Sverige, vid sidan av Bamse, skulle jag tro - jag har dock ingen aning om vad Bamses upplaga ligger på.

Övriga svenska serietidningars upplagor är skrattretande låga. En god vän som tidigare arbetade på Schibsted innan de lade ner- och sålde av sin serieavdelning, berättade att de av deras tidningar som sålde bäst, hade utan tvekan lags ner om de haft samma upplaga för tjugo år sedan.

Min och Jimmy Wallins gratistidning EDVARD!, som medföljde Nya Upplagan, kom ut i 20 000 ex. Det är en förhållandevis stor upplaga idag!

I artikeln i Sydsvenskan uttalar sig en kvinna på Egmont Kärnan i Sverige. Hon hävdar att enligt undersökningar läses varje nummer av Kalle Anka & Co av sex till åtta personer. Öh ... Va? Okej att övriga familjemedlemmar läser tidningen, och en och annan kompis, men sex till åtta personer? Det handlar liksom inte om Nöjesguiden, som ligger utslängd på caféer...

Damen på Egmont säger även att de sammanlagt säljer femton miljoner exemplar om året av sina serietidningar. Men de flesta av dessa tidningar är ju plojtitlar. Kortlivade barntidningar baserade på TV-program och leksaker, de säljs inplastade med en leksak. "Riktiga" serietidningar finns det skrämmande få av, och de säljer inte mycket. Fantomen vacklar sedan årtionden. Mangavågen har dött ut, vad alla de horder ungar som läste manga började läsa istället har jag ingen aning om.

Läser man tidningarnas kultursidor, konstaterar man att det ju finns en lång rad uppmärksammade svenska serieskapare - främst kvinnliga sådana (numera dominerar brudarna i branschen) - som ger ut "seriösa" album som får bra kritik, som vinner priser och tilldelas stipendier så att de kan livnära sig på att rita serier (även om de flesta är skitdåliga och inkompetenta).

Men allvarligt talat: ni tror väl inte att deras album säljer - eller gör ni det? Det handlar ju inte precis om kioskvältare.

Dagens genomsnittsliga serieläsare torde vara åttaåringar, sönderpiercade vänsterbrudar i 25-årsåldern, och män över 40 som drömmer sig tillbaka till 70-talet. Jag tillhör den sistnämnda kategorin.