Bio: Karusell

Foton copyright (c) Scandinavian Content Group

Knappt två månader efter CANCELED går en ny, svensk skräckfilm från Scandinavian Content Group upp på bio. Detta är den tredje skräckfilmen från Scandinavian Content Group jag ser på kort tid. I min recension av CANCELED skrev jag att detta är ett synnerligen illa valt namn på ett produktionsbolag.  Content. Innehåll. Inte film, underhållning, kultur. Content får det att låta som något som görs enbart att fylla ett tomrum. Något själlöst, något som är gjort bara för sakens skull. 

KARUSELL är en osannolikt fantasilös slasher som känns gjord enbart för att fylla 89 minuter på landets biodukar under Halloween. 58 miljoner kronor kostade det att göra filmen. Alltså, vem fan bränner 58 mille på en slasher? Hela poängen med den genren är att det ska vara snabbt, billigt, enkelt, blodigt och underhållande. Visst är det dyrare att göra film i Sverige nuförtiden, men 58 miljoner, det är att ta i för den här typen av film. Om man nu inte är Jason Blum.

Av dessa 58 miljoner stod Liseberg för sex miljoner. Ja, detta är alltså den där skräckfilmen som är inspelad på Liseberg i Göteborg - och jag såg den på Filmstaden Bergakungen, som ligger alldeles i närheten av Liseberg. I mångt och mycket är KARUSELL en reklamfilm för det årliga Halloween på Liseberg.

För regin står Simon Sandquist, som tidigare gjort DEN OSYNLIGE (vilken jag sett, men jag minns inte vad jag tyckte), POSSESSION med Sarah Michelle Gellar (som jag inte minns om jag sett eller ej), och den konstiga komedin STUDENTFESTEN.

I KARUSELL har en Halloweenfest spårat ur. Något otäckt hände på festen, någon har dött. Exakt vad dröjer det innan vi får veta, vi får se brottstycken från festen i flashbacks under handlingens gång. Ett år senare jobbar en av tjejerna som var med på festen, Fiona (Wilma Lidén), på Liseberg. Det är kvällen före Halloween på Liseberg och Fiona har fått i uppdrag att ta hand om en specialgrej under natten. Det anländer ett sällskap som fått VIP-biljetter till Liseberg, de ska få uppleva Halloweentjofräset i förväg.

Fiona står vid grindarna när VIP-gänget kommer. Det visar sig att det är fem av de andra ungdomarna som var med på festen ett år tidigare. De här fem tycker verkligen illa om Fiona, men Fiona vill inte veta av dem heller. Stämningen blir märklig.

... Nu tar vi och stannar upp här. Liseberg tänker alltså hålla öppet bara för en liten grupp på fem personer? De har bara bjudit in fem? Och Fiona ska vara där ensam och ta hand om dem? Hon ska ensam sköta allt? Fiona tycker inte att det är konstigt - och framför allt misstänkt? Dessutom - om det bara kommer fem besökare har filmen bara sex stycken presumtiva mordoffer, Fiona och VIP-gästerna. Det finns ju liksom inte möjlighet att det blir FREDAGEN DEN 13:E om de bara är en handfull. 

Nå. Innan de får gå in på Liseberg, måste alla lämna ifrån sig sina mobiltelefoner. Om de fått behålla dem, hade de ju kunnat ringa efter hjälp och filmen hade tagit slut efter en halvtimme.

Inne i nöjesparken åker ungdomarna karusell, äter spunnet socker och går i spökhus. Sedan dyker det upp en tosing maskerad med en otäck dockmask och har ihjäl ungdomarna en i taget.

KARUSELL får mig att tänka på när jag och mina kompisar startade Fantastisk Filmfestival 1995. 90-talet var ett dåligt årtionde för skräck, det var först när SCREAM kom 1996 som genren fick en liten nytändning. Vi hade svårt att hitta bra, nya skräckfilmer till de första årens festivaler. Mycket såg ut som KARUSELL - det var trött och oinspirerat, och vi valde bort filmerna.    

Alltså: här har de fått nästan hela Liseberg till sitt förfogande. De har tillverkat masker och grejor som är helt okej. De har anlitat en fullt duglig filmfotograf; filmfotot är bra. Morden är inte många, men de är förhållandevis blodiga, med acceptabla effekter.

... De har allt detta - och så skriver de ett pissuselt manus. Det är riktigt dåligt, med sanslösa logiska luckor. Den här typen av film brukar innehålla logiska luckor, men det finns ju gränser. 

I princip samtliga rollfigurer är fruktansvärt osympatiska. Jag förstår att mördaren vill ta kål på de fem som fått VIP-biljetter. Jag ville också ta kål på dem - redan innan de gått in genom grindarna. De är fullkomligt genomvidriga.

Bara en av ungdomarna pratar göteborgska. Jag tror att det bara är två som pratar göteborgska i hela filmen, varav den andra bara är med lite i början. Inte ens de två poliser som figurerar emellanåt pratar göteborgska när de dividerar om de ska äta korv eller tacos. Jag antar att dessa poliser ska utgöra det komiska inslaget i denna annars humorbefriade film.

När mördaren väl avslöjas kommer det inte som en överraskning, det är den jag misstänkte redan i början av filmen. På slutet kommer ytterligare en twist, den hade jag också listat ut.

Det mest anmärkningsvärda med KARUSELL är dialogen. Den här filmen har troligen den sämsta dialogen någonsin i svensk filmhistoria. Här kommer ett sammandrag av dialogen:

Fuck. Fuck. Fuck. Jävlar. Fuck. Fucking hell. Fitta. Fuck. Oh my god. Fuck. Kuksnut. Vad fan. Helvete. Fuck. Och ett fuck till.

Nästan varje replik låter så här. Filmen visas med svensk text, åtminstone när jag såg den, så det blir extra töntigt när det i textremsan med jämna mellanrum står "Fuck ... Fuck ..." när ungarna jagas. Jag ska kanske tillägga att dialogen är på fucking svenska.

Det här är alltså ännu en dålig film. Den är inte spännande, inte otäck, inte rolig, den är mest dum, tråkig och irriterande. Om 15-åringar kommer att uppskatta filmen vet jag inte. Kommer den att spela in sina 58 miljoner? Ingen aning. Men det man förlorar på KARUSELL kan man ta igen på gungorna. Kanske.

Den svenska skräckkomedin KONFERENSEN, som fick premiär direkt på Netflix förra veckan, är en mycket bättre film. Återigen undrar jag varför inte den gick upp på bio.

JASON TAKES MANHATTAN, kom tillbaka, allt är förlåtet!

 

 

 

 

(Biopremiär 20/10)