Bio: Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One

Foton copyright (c) Paramount Pictures Sverige

När jag för fem år sedan recenserade den förra MISSION: IMPOSSIBLE-filmen, FALLOUT, skrev jag att jag hade svårt att hålla filmerna isär. FALLOUT var den sjätte filmen. Den första filmen i serien, den Brian De Palma regisserade, var inte sådär jättebra. Den andra filmen minns jag, eftersom det var den John Woo regisserade. Därefter börjar det bli klurigt – trots det faktum att filmerna blev bättre efter de två första. Jag minns många scener ur filmerna, men inte i vilka filmer scenerna förekommer. FALLOUT var i alla fall den med Henry Cavill som skurk.

Långt om länge kommer nu del ett av det sjunde och sista äventyret – filmserien avslutas med en åttonde film nästa år. DEAD RECKONING, som regisserats av Christopher McQuarrie, har tagit en evighet att spela in och färdigställa.

Den som väntar på något gott väntar inte för länge, brukar man säga. Jag kan inte påstå att jag väntat andlöst på DEAD RECKONING, även om jag gillar de flesta av de tidigare filmerna. Men jag måste säga att den här gången serverades jag något gott. Så pass gott att jag funderar på om inte denna nya film är den bästa i serien.

Handlingen är föredömligt enkel. Ethan Hunt (Tom Cruise, förstås) får i uppdrag att leta upp en tvådelad nyckel. Hunt får inte veta vad nyckeln ska användas till (ledtråd: supervapen), han ska bara hitta denna McGuffin. En massa andra människor är också på jakt efter nyckeln – Esai Moralis spelar en ond man som har något att göra med Ethan Hunts tid innan han blev agent. Pom Klementieff gör en halvgalen, fransk torped; hon ser ut att ha kul i rollen. Vanessa Kirby är tillbaka som den slemma White Widow.

…Och så har vi Hayley Atwell som den tjuvaktiga Grace. Hon är en extremt skicklig ficktjuv och lyckas plocka på sig nyckeln alla är ute efter, vilket leder till att hon plötsligt blir indragen i denna spionhistoria. Resten av filmen tvingas hon motvilligt att samarbeta med Ethan Hunt. Hon blir alltså filmens hjältinna.

Hunts medhjälpare Luther (Ving Rhames) och Benji (Simon Pegg) medverkar förstås också, och även Rebecca Ferguson återkommer som Ilsa Faust.

Handlingens relativa enkelhet är en av anledningarna till att DEAD RECKONING är en angenäm film att titta på. Ofta när jag ser på agentfilmer har jag efter ett tag ingen aning om vad det går ut på – typexempel är väl några av Jason Bourne-filmerna, som är så hetsiga, ryckiga och högljudda att jag tappar tråden mellan de snabbt klippta snytingarna.

En andra anledning till att jag verkligen gillar den här filmen, är det flotta filmfotot i kombination med miljöerna. Jag imponeras i synnerhet av de många scener som utspelar sig nattetid i ett dimmigt Venedig, det är ytterst suggestivt och stämningsfullt – i synnerhet en strid på en bro.

Den tredje anledningen är de alldeles utmärkta action- och stuntscenerna. Tom Cruises fallskärmshopp med motorcykel är väldokumenterat, inspelningsreportage om detta finns på YouTube, och det är alltså Tom Cruise själv som kör ut för ett stup – på riktigt. Jag såg filmen i en IMAX-salong och denna scen var svindlande. Men hela den sista halvtimmen, som utspelar sig ombord på ett tåg, är makalös. När det gäller toppraffel är DEAD RECKONING allt den nya Indiana Jones-filmen inte är. En biljakt i Venedig är fantastisk; Hunt och Grace har råkat bli ihopkopplade med handklovar och måste fly i en liten gul Fiat. Denna jakt är bättre än hela FAST X.

En fjärde orsak är att det alltid är fräckt när Lalo Schifrins tuffa ledmotiv spelas. Den här gången är det Lorne Balfe som står för filmmusiken.

MISSION: IMPOSSIBLE – DEAD RECKONING PART ONE varar två timmar och 43 minuter. Som alltid var jag tveksam när jag slog mig ner i biofåtöljen. Nästan tre timmar? Hollywood måste sluta göra så här långa filmer! Nästan inga filmer lyckas hålla intresset uppe i tre timmar. Men till min förvåning kändes den här filmen inte lång och seg. Tempot är bra och filmen är hela tiden underhållande.

Intressant nog slutar det hela inte med en cliffhanger. Actionscenerna avslutas och handlingen lugnar ner sig innan eftertexterna rullar. PART TWO har inte premiär förrän den 26:e juni nästa år.

Jag tror inte att jag är helt fel på det om jag hävdar att det här är sommarens stora actionäventyr.