Bio/Blu-ray/VOD: Min kusin

Foton copyright (c) Njutafilms

Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL!

MIN KUSIN har premiär på bio samma dag som den släpps på Blu-ray och VOD. Själv såg jag den på bio.

Det här är en komedi av Jan Kounen, som jag intervjuade för 25 år sedan, då han var aktuell med actionfilmen DOBERMANN. Kounen var en trevlig, och framförallt rolig, kille; han ansågs vara ett ungt stjärnskott. Idag är han inte lika ung, men det är å andra sidan inte jag heller. Kounen följde upp DOBERMANN med den fruktansvärt usla BLUEBERRY, en western som byggde på de franska seriealbumen. BLUEBERRY totalfloppade, vilket ledde till att ett flertal planerade westernfilmer skrotades, och Kounens karriär fick sig en törn. Sedan dess har han mestadels gjort dokumentärer, men han har även fått ur sig en och annan långfilm.

Vincent Lindon spelar Pierre Pastié, som är VD för- och delägare i ett stort familjeföretag som ägnar sig åt drycker. Pierre har ett stort och flott kontor, och han bor med sin familj i en stor, flott villa. Ont om pengar har han inte. Nu är det dags att skriva på ett synnerligen viktigt kontrakt, så att Pierre slutligen kan bli ensam ägare till företaget.

Företagets andre delägare är Pierres kusin och barndomsvän Adrien (François Damiens). Adrien är inte som andra människor. Pierre kallar Adrien "galningen", han står inte ut med honom. Adrien lider av kraftiga humörsvängningar, han har märkliga idéer om saker och ting, och han får bisarra infall. Ofta är han som ett stort barn. Adrien måste skriva på kontraktet, och det är lättare sagt än gjort.

Efter många om och men lyckas Pierre få Adrien att gå med på att följa med till en exklusiv vingård i Bourdeaux för att möta några viktiga människor och avsluta affären. De lyckas dock inte resa hela vägen. Företagets privatplan tvingas nödlanda, och här förvandlas filmen till en roadmovie, när Pierre och Adrien på olika sätt försöker fortsätta färden.

MIN KUSIN är en trevlig och smårolig film. Jag skrattade när jag såg den, den är aldrig tråkig, och den är tjusig att titta på. Mot slutet hinner den bli lite sentimental, eftersom Pierre och Adrien förstås även gör en livsresa och kommer underfund med varandra. Överraskningen på slutet är inte den mest oväntade. De två huvudrollsinnehavarna är rutinerade karaktärsskådespelare och gör bra ifrån sig.

Jag satt faktiskt och tänkte på Franquins Gaston - seriefiguren, alltså - när jag såg filmen. Stackars Pierre gör en rad försök att få kontraktet undertecknat, men Adrien ställer hela tiden till det med sina upptåg.

MIN KUSIN påminner en hel del om många andra franska komedier. Den här typen av film har nästan blivit en egen fransk genre. Men inte mig emot, så länge det är trevligt och underhållande. 

 

 

 

(Biopremiär 15/4)