måndag 14 mars 2022

Netflix: The Adam Project

Foton copyright (c) Netflix

Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion. Ännu en Ryan Reynolds-film.

Jag gillar Ryan Reynolds, han är sympatisk och rolig - men, han gör alla roller precis likadant. Han spelar alltid samma figur, med olika namn (möjligtvis med undantag för Deadpool). Så även här.

Shawn Levy har regisserat THE ADAM PROJECT. Han är inte helt obegåvad, han har gjort några acceptabla filmer, men i det här fallet undrar jag om han - eller någon annan - läste manuset innan han tackade jag till att göra filmen. Det krävdes fyra (4) personer för att skriva detta värdelösa manus.

Ryan Reynolds spelar piloten Adam, som år 2050 beger sig ut på ett uppdrag: han ska resa i tiden. Han ska åka tillbaka till 2018 för att rädda sin fru Laura (Zoe Saldana), som då omkom i en krasch. Något går fel, och Adam hamnar istället i 2022. Där träffar han sig själv som 12-åring (Walker Scobell), en störig unge som sörjer sin far (Mark Ruffalo), som omkommit ett år tidigare. Adams ömma moder (Jennifer Garner med nytt ansikte) har problem med sonen, som mobbas i skolan. Att Adam den äldre kan umgås med Adam den yngre försöker man förklara senare i filmen, det är livsfarlig att resa tillbaka i sin egen tidslinje, men det är något fel som är trasigt.

Adam och Adam reser tillbaka till 2018 för att träffa farsan. De jagas av några onda typer från framtiden. Laura dyker upp och räddar dem. Det händer saker.

Mitt i filmen ringde min farsa. Han behövde hjälp med en grej, och vi pratade kanske en halvtimme. När jag återgick till THE ADAM PROJECT, hade jag glömt vad den handlade om! Det säger en del om hur engagerande den här filmen är.

THE ADAM PROJECT är en barnfilm. Åtminstone tror jag det. Fokus ligger på den unge Adam. Dock antar jag att det tekniska babblandet om tidsresor är för avancerat för barn.

Dialogen är fullkomligt fruktansvärd. Det var längesedan jag hörde dialog som var så här späckad med moralkakor. Det känns som om var och varannan replik innehåller moralkakor. Positiva budskap och visdomsord och skit. Det är väldigt amerikanskt, sentimentalt och sliskigt. 

Det blir en del jakter, pangande och fajting, och sedan är det slut. 

Redan 2012 började man att jobba på den här filmen. Då skulle den ha Tom Cruise i huvudrollen. Projektet lades i malpåse, och först nu kom alltså filmen, producerad av Netflix. Det här var inte en film värd att vänta på. Den ser påkostad ut, men det räcker inte när manuset är kasst.



 

 

 

 

(Netflixpremiär 11/3)


0 kommentarer:

Skicka en kommentar