DVD/VOD: Bröllopstalet

BRÖLLOPSTALET (Njutafilms)

Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL!

... Igen! Den tredje franska filmen från Njutafilm på raken. Och det här är den bästa av dem.

Fabcaro (Fabrice Caro) är en fransk serieskapare, men boken "Le discours", som den här filmen bygger på, är en roman. Text utan bilder, alltså. Den kom ut 2018, den har satts upp som teaterpjäs, och filmen - med manus och regi av Laurent Tirard (ASTERIX & OBELIX OCH BRITTERNA, KÄRLEKEN ÄR STÖRST) - tillhörde de officiella filmerna i Cannes 2020, en festival som ju inte hölls på vanligt sätt.

Benjamin Lavernhe spelar den 35-årige Adrien - en neurotisk ung man. Hans flickvän Sonia (Sara Giraudeau) kommer plötsligt hem och sa att hon ville ta en paus i deras förhållande, utan att förklara varför, och en dryg månad senare saknar Adrien henne fortfarande. En kväll äter Adrien middag hemma hos sina föräldrar, hans syster med pojkvän är också där. Adrien har skickat ett SMS till Sonia i hopp om att hon ska svara, och det uteblivna svaret gör honom alltmer stressad och neurotisk. Under middagen berättar systern och hennes kille att de ska gifta sig, och killen vill att Adrien ska hålla ett tal på bröllopsfesten. Detta gör Adrien ännu mer stressad och neurotisk.

... Och detta är i princip hela handlingen. Grundstommen är middagen hos föräldrarna, och från denna görs det avstickare. Att boken spelats som pjäs är begripligt, och filmen använder sig ständigt av teatrala grepp. Adrien bryter hela tiden den fjärde väggen, han pratar ständigt med oss i publiken och kommenterar det som sker runt honom. I vanliga fall har jag väldigt svårt för detta grepp, men i BRÖLLOPSTALET funkar det utmärkt.

Adrien funderar på sitt tal, och under filmens gång får vi se flera versioner av bröllopsfesten, där han står på en scen och håller olika tal - med gravt varierande framgång. Vi får se en del flashbacks från Adriens uppväxt, roligast är när han ska tillverka en julgransformad handdukshållare i slöjden. 

Oftast får vi se berättelsen om Adrien och Sonia i en rad tillbakablickar. Hur de träffas, blir förälskade, lever ihop, och hur det börjar knaka i fogarna när det på en fest dyker upp en representant från den förhatliga gruppen skön snubbe med gitarr.

Det här låter kanske inte så kul, men det är verkligen jätteroligt. Filmen är oerhört välgjort, välspelad och filmiskt uppfinningsrik. Den hinner även bli lite romantisk och gullig mellan varven, men det här är förstås ingen rak romcom. Slutet fungerar fint i sin enkelhet.

BRÖLLOPSTALET inleds ganska charmigt med att Benjamin Lavernhe går upp på scenen där talet senare ska hållas, och läser upp förtexterna, istället för att dessa visas i bild.

Jag ser att den här filmen gick upp på bio i Sverige i november förra året. Var den visades har jag ingen aning om, antagligen enbart i Stockholm. Jag googlade filmen och ser att den tydligen ska visas i Frölunda nästa månad, och Bio Roy i Göteborg har den listad som kommande premiär. Lite märkligt nu när den finns ute på DVD och VOD. Dock hade jag gärna sett den här på bio. 

BRÖLLOPSTALET är jättebra.