Foton copyright (c) Netflix
Ännu en Netflixpremiär, minsann. Denna gång på en österrikisk film från förra året. En österrikisk spökfilm för barn, till och med. Jag har nog aldrig tidigare sett en österrikisk spökfilm.
DET KUSLIGA HUSET, i regi av Daniel ”Geronimo” Prochaska, bygger på en bok från 2012 av Martina Wildner. Det här är en ganska så traditionell historia, kanske aningen gammaldags, med välbekanta ingredienser. Det är lite Enid Blyton i spökform över anrättningen.
En liten tysk familj flyttar till en by i Österrike, eftersom modern; Sabine (Julia Koschitz), fått ett nytt jobb där – i en grotta. Äldste sonen Hendrik (Leon Orlandianyi), som är sexton, är allt annat än positivt inställd till flytten. Vad hans unge lillebror Eddi (Benno Rosskopf) tycker framgår inte riktigt. Fadern är död, så honom har de inte med sig.
De flyttar in i en stor villa, som är betydligt risigare än Sabine räknat med. Därinne är det mörkt och muggigt. Inte nog med det, kåken verkar vara hemsökt. Två pojkar har mördats där. Eddi blir då och då besatt och pratar slovenska och går i sömnen och skriver märkligheter på en vägg och har sig.
Hendrik är sur och tvär och vresig, och vill inte vara i den lilla hålan i alperna, men så får han nya vänner. Först den lille fånige killen Fritz (Lars Bitterlich), som har 70-talsfrisyr och pratar med konstig accent, eftersom han tror att det är lättare för Hendrik att förstå honom om han pratar ”högtyska” än med österrikisk dialekt.
… Och så träffar han den jämngamla Ida (Marii Weichsler). Uppstår ung kärlek? Ja, ung kärlek uppstår.
Hendrik, Ida och Fritz kommer fram till att de döda pojkarnas mördare fortfarande går fri, och de ska ta reda på vem eller vilka det är. Kan det vara den vi tittare tror det är redan från början? Ja, det kan det.
 |
| Ung & kär. |
DET KUSLIGA HUSET känns lite grann som de tyska äventyrsfilmer för barn jag sett på BUFF; barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. En hyfsat gedigen barnfilm av ett slag som numera sällan görs i Sverige. Det är en rätt trevlig film tycker jag som vuxen, vore jag tio år hade jag nog tyckt att den är jättebra. Och jag tittar hellre på en film som den här, än många av de nya skräckfilmer som görs för en vuxen publik.
Spökscenerna är få, men de är överraskande otäcka för att vara i en film riktad till en så här pass ung publik. Men det är ju bara bra. Skräm skiten är ungarna! Få dem att hoppa och skrika!
Stort plus i kanten för att lederhosen utgör en viktig del av upplösningen!
(Netflixpremiär 14/5)
TOPPRAFFEL! 