DVD/Blu-ray/VOD: Lust

LUST (Njutafilms)

Vad är nu det här - en nyinspelning av den svenska kalkonfilmen LUST från 1994? Den med Gerhard Hoberstorfer och Cia Berg - ni vet, den där Hoberstorfer pratar i en telefon som inte är ipluggad, men ser kontakten ligga på diskbänken.
Nej. Det här är en ny norsk skräckfilm. Eller - skräckfilm är kanske att ta i. Thriller?
LUST,  skriven och regisserad av Severin Eskeland, gick upp på bio i Norge. En rad mainstreamrecensenter verkar ha gillat filmen, eller åtminstone tyckt att den funkar som skräckfilm. Däremot skriver en lång rad norska skräckfans att de ville ha pengarna tillbaka efter att ha betalat för att se filmen på bio. Jag förstår att de ville ha pengarna tillbaka.
LUST begår flera kardinalfel. Huvudpersonen är en trist typ; en traumatiserad kvinna som super och går på mediciner. Jag har sett en rad skräckfilmer med en huvudperson av denna typ, till exempel SENSORIA, och det funkar ytterst sällan. Varför inte ha en kul, trevlig huvudperson man kan symptisera med? Någon man faktiskt vill ska överleva på slutet?
Den trista huvudpersonen i LUST spelas av svenskan Magdalena From Delis. Hon gestaltar bestellerförfattarinnan Lisa Rostorp, vars spekulativa romaner har sålt i miljoner exemplar världen över. Detta borde ha gjort Lisa till mångmiljonär, men hon bor i en trist lägenhet. Hennes senaste bok heter för övrigt "Lust".
Lisa har blivit våldtagen, vilket hon inte berättat för någon. Med jämna mellanrum kommer en doktor hem till henne för terapisamtal. Ibland träffar hon en engelsman. Väldigt ofta får hon besök av två poliser. Det är alltid samma poliser som kommer. Lisa påstår nämligen att det är någon som upprepade gånger tar sig in i lägenheten och förgriper sig på henne. Hon lyckas filma förövaren, men när poliserna tittar på klippet, finns det ingen där? Inbillar hon sig allting?
Ja, troligen. Och detta är förstås kardinalfel två. Mot slutet av filmen fläskas det på med en del grova splattereffekter när folk mördas. Det är bara det att vi aldrig fåt veta om det händer i verkligheten eller om det bara är fantasier. Troligen är det det senare. Och det finns ju inget värre än filmer där allt bara var en dröm. Det är ju omöjligt att engagera sig om det som sker i filmen inte händer på riktigt i filmens verklighet.
LUST är gjord med väldigt låg budget, vilket inte behöver innebära att resultatet blir dåligt, inte alls. Däremot är det en klar fördel om man skriver ett ordentligt, genmtänkt manus först. Ett manus med riktig handling och ordentligt slut. För i det här fallet - och i liknande fall - känns det som om filmskaparna inte själva vet hur allt hänger ihop och vad som egentligen händer.
Tekniskt sett är det här dock rätt kompetent. Det halvtimmeslånga inspelningsreportaget på skivan är mer intressant än själva filmen.