TOPPRAFFEL! sörjer: Åke Cato

Någon gång kort efter att jag 2008 flyttat till Malmö, blev jag lite bekant med Åke Cato. Jag kommer dock inte ihåg varför. Jag försöker minnas, men det går inte. Kanske kontaktade jag honom av någon anledning jag glömt bort, kanske kontaktade han mig. Han hade en egen blogg, Åke, och ibland läste han TOPPRAFFEL!. Det hände att han skrev till mig och undrade över gamla filmhjältar och seriefigurer.  Det kan nog finnas kommentarer från honom på ett eller flera blogginlägg här på TOPPRAFFEL!
Jag visste var Åke bodde innan jag träffade honom. En dag när jag gick längs gågatan i Malmö, började det att spöregna. Jag sprang in i en port och skulade. Medan jag stod där, tittade jag på namnen på de som bodde i huset. Jag hajade till när jag såg att det stod "Å. Cato" vid en av knapparna. Lustigt nog flyttade Svante Grundberg in i porten bredvid en kort tid senare, och efter ytterligare något år lämnade Åke sin lägenhet - och flyttade in i samma port som Svante. En gång när jag visade Malmö för en kompis från Göteborg, pekade jag ut porten där både Åke Cato och Svante Grundberg bodde! Nu bor ingen av dem kvar.
2010 kom Åke Catos memoarer ut; "En levande gosse" heter boken. Jag blev inbjuden till releasefesten - eller snarare lunchen. Det var mitt på dagen och det bjöds på landgång. Jag hamnade i någon sorts Lasse Åberg-filmsällskap: vid ena sidan om mig satt Ingvar Andersson från REPMÅNAD, vid andra Sven Melander och Svante Grundberg från SÄLLSKAPSRESAN. Kvällsposten gjorde ett litet reportage om tillställningen, i detta stod det att jag närvarat.
Ibland såg jag Åke komma körande på stan i sin elscooter. Han var rätt illa däran, sjukdomarna stod på rad. Sista gången jag hörde av honom var i samband med mina serieutställningar i Malmö 2014. Jag bjöd in Åke till vernissagerna (det var två samma kväll), och vi diskuterade huruvida det skulle gå att få in elscootern. I slutändan dök han aldrig upp. Ett halvår senare flyttade jag till Göteborg.
Åke skrev sitt sista blogginlägg i augusti i år. I detta står det att han vurpat med sin elscooter och skadat sig så allvarligt att han funderade på att ta livet av sig, men beslutade sig för att kämpa vidare. Det blev några månader till, och ytterligare en rad sjukdomar och åkommor, innan han slutligen gick bort.

Med start 1960 var Åke Cato nöjesreporter på Expressen, 1974 hoppade han över till Aftonbladet. Dock är det förstås främst för hans arbeten för TV, både som författare och som aktör, han är mest känd. 1981 och 1982-83 samarbetade han med Sven Melander i två säsonger av sketchprogrammet HÄPNADSVÄKTARNA. 1985 kom den på sin tid så älskade underhållningsserien NÖJESMASSAKERN, som 1991 följdes upp med TACK FÖR KAFFET. Tidens tand har inte varit allltför snäll mot dessa program. Jag tittade på DVD-boxen med "det bästa" ur NÖJESMASSAKERN, och konstaterade att det mesta inte var roligt alls. Dock är en handfull sketcher fortfarande fantastiskt roliga och har blivit TV-klassiker.
De senaste decennierna arbetade Åke för Eva Rydberg och Fredriksdalsteatern. Tillsammans med sin kompis Mikael Neumann skrev han de lustspel som visas sommartid. Två långfilmer skrev han också; GRÄSÄNKLINGAR (1982) och SMUGGLARKUNGEN (1985), den sistnämnda har jag inte sett.
Till detta kommer en rad böcker, varav "Nobelpristagaren" från 1989 torde vara den mest kända.
Åke Cato blev 82 år gammal. Låt oss svälja en lille en till hans minne!

ÅKE CATO

1934-2016

R.I.P. 

-->