DVD/Blu-ray/VOD: Kolossen på Rhodos

KOLOSSEN PÅ RHODOS (Studio S Entertainment)

Jag har alltid varit fascinerad av sedan länge försvunna byggnader och konstverk. Bara i min hemtrakt finns det som kallas Gamla kyrkans grund; en fördjupning där Landskronas tidigare, av allt att döma jättestora, kyrka en gång stod, innan den revs på 1700-talet. Och på Ven fanns en gång i tiden Tycho Brahes slott. Det är spännande att fantisera om dessa byggnader. Än mer spännande är det att fantisera om sådant som funnits ute i den Stora världen. Som de sju underverken - och då framför allt kolossen på Rhodos.
När jag var en liten glytt, för mer än fyrtio år sedan, läste jag Jan Lööfs seriealbum "Felix och tidsmaskinen". Antagligen såg jag även äventyret som tecknad film på TV, men det är albumet jag minns. I detta reste Felix tillbaka i tiden och hamnade i Rhodos - ja, på toppen av kolossens huvud. Jag tyckte att detta var otroligt fantasieggande. Dessutom trodde jag länge att kolossen faktiskt såg ut så som Lööf ritat den. I realiteten vet man inte hur den såg ut.
Långt senare, långt efter att jag upptäckt Dollarfilmerna med Clint Eastwood, fick jag veta att Sergio Leone 1961 gjorde en film som hette just KOLOSSEN PÅ RHODOS. Fast enligt Statens Medieråd hette den GLADIATORERNAS HÄMND på bio i Sverige. Jag vet inte om det stämmer - enligt Svensk Filmdatabas hette den KOLOSSEN PÅ RHODOS. Hur som helst - när jag upptäckte detta på 80- eller 90-talet, gick det inte att se filmen. Den verkade inte finnas tillgänglig på VHS någonstans, åtminstone inte på begripliga språk, och den visades aldrig på TV. Och det dröjde innan den blev tillgänglig. Först för ett par år sedan släpptes den på DVD i USA - och nu gör Studio S en kulturgärning och släpper filmen i Sverige.

KOLOSSEN PÅ RHODOS är den första film i vilken Sergio Leone står som regissör i förtexterna. Det var dock inte första gången han regisserade. Som regiassistent hade han flera gånger ryckt in och tagit över regin, och POMPEJIS SISTA DAGAR (1959) regisserade han mer eller mindre helt på egen hand, eftersom den ursprunglige regissören Mario Bonnard blev sjuk redan första dagen. Trots detta står Bonnard som regissör.
Det gjordes oräkneliga så kallade "peplums"; det vill säga svärd- och sandalfilmer, i Italien under 1950- och 60-talen, säkert flera hundra. Jag har bara sett ett fåtal. Många har hamnat i public domain, och säljs av bolag som Sinister Cinema, och många snurrar ute på Youtube, ofta i rätt vissna kopior.
En intressant sak är att även de peplums som hade väldigt låg budget, ändå såg rätt påkostade ut. Det finns ju gott om autentiska, antika platser i Italien. Gratis kulisser. Sergio Leones KOLOSSEN PÅ RHODOS är dock påkostad - minst sagt. Det här är ett rejält, härligt spektakel.
Gamle cowboyskådisen Rory Calhoun, i stilig 50-talsfrisyr, spelar Dario från Aten, som år 280 före Kristus befinner sig på Rhodos, där kolossen ska invigas. Ett gigantiskt fyrtorn i form av solguden Helios, som står med ett ben på var sida av Rhodos' hamninlopp. Kungen av Rhodos är en elak typ, Dario är en jävel på fruntimmer och flirtar med dottern till mannen som ritade kolossen, och rebeller tänker störta kungen. Dario blir inblandad, han hjälper rebellerna, och hans fjälla visar sig vara illasinnad. Det blir raffel i kubik.
KOLOSSEN PÅ RHODOS är en imponerande film. Liksom DEN GODE, DEN ONDE, DEN FULE, är filmen gigantisk och myllrande, men estetiskt känns den inte som en Leone-film. Här finns inte de helbilder varvade med extrema närbilder som utmärkte Leones senare verk. Detta äventyr är mer traditionellt.

Specialeffekterna är övertygande och jag undrar hur man har gjort. Visst, det handlar förstås om modeller, miniatyrer och förskjutna perspektiv, men dessa praktiska effekter är enastående välgjorda. Jag köper kolossen som äkta rakt av. En strid på kolossens axlar är otrolig!
I filmen är kolossen en fantastisk skapelse; den är ihålig och full med rattar och spakar, som kontrollerar diverse vapen och dörrar. I verkligheten ska statyn ha varit fylld med sten - och inte lika hög som i filmen. Dessutom lär den knappast ha stått gränsle över hamninloppet - statyn tog tolv år att bygga, och det hade förstås inte gått att använda hamnen om det byggs en jättegubbe i inloppet.

Leones film slutar med jordbävningen som förstörde kolossen. I verkligheten stod statyn i 54 år, innan den rasade ihop under en jordbävning.
Det här är en maffig, pampig film. Väldigt tjusig och underhållande. Tyvärr saknar denna DVD-utgåva extramaterial som berättar mer om filmen, här finns bara några trailers.

-->