Bio: Snobben: The Peanuts Movie

Bilder copyright (c) Twentieth Century Fox
Nu ska jag svära i kyrkan: jag har aldrig riktigt gillat Snobben. Så får man förstås inte säga. Man ska tycka att Charles M Schultz' serie är genialisk (precis som man ska tycka att Mumintrollet är). Nu har jag inte läst serien på väldigt, väldigt länge, och det är möjligt att jag skulle uppskatta den idag - men jag tyckte alltid att den var lite småtrist (fast Mumintrollet var väldigt mycket tristare).
Oavsett vad jag tycker om serien, hade jag inga större förväntningar på den nya Snobben-filmen, som regisserats av Steve Martino; mannen bakom den bortglömda HORTON och den rätt usla ICE AGE 4: JORDEN SKAKAR LOSS. Jag hade sett ett par trailers, och datoranimeringen såg plastig, närmast marsipanaktig ut. Men efter att ha sett filmen får jag nog säga att det är rätt okej; den är småkul och bättre än jag räknat med.
Den svenska titeln är lite konstig. SNOBBEN: THE PEANUTS MOVIE. Serien Peanuts heter Snobben i Sverige. Således blir titeln SNOBBEN: SNOBBENFILMEN. Räckte det inte med bara SNOBBEN eller SNOBBENFILMEN? Varför lägga till den engelska originaltiteln? Är Fox rädda att folk inte vet vad Snobben är om det inte står Peanuts också? Eftersom filmen är dubbad till svenska, hörs även en speakerröst som under förtexterna hojtar "Snobben! The Peanuts Movie!".

Till skillnad från den tecknade serien, riktar sig den här nya biofilmen i 3D mer till barn än vuxna, och den får nog sägas vara aningen för amerikansk för att vi ska kunna relatera till allt i den. En ny elev börjar på skolan; den lilla rödhåriga flickan, och Karl blir störtförälskad i henne. Han vågar dock inte prata med henne. När Karl av misstag råkar svara alla rätt på ett prov blir han plötsligt stjärna; han ska plötsligt hyllas av hela skolan. På slutet serveras några saftiga moralkakor.
Snobben i sin tur skriver på sin roman, som börjar "Det var en mörk och stormig natt". Han fantiserar om att han är stridsflygare. Han spexar. Det är Snobben som är den största behållningen i filmen.
Visst ser det rätt plastigt ut, men jag gillar att de har lagt in 2D-detaljer - figurernas ögon, små hjärtan och ljudeffekter som ploppar upp, och när Karl fantiserar, gör han det i svartvit 2D-animering som ser ut som Schultz' seriestrippar.
SNOBBEN: THE PEANUT MOVIE har visst blivit en stor succé i Amerika. Den lär nog inte bli en lika stor succé här i Sverige, men jag tror nog att barnfamiljer kommer att gilla den.

(Biopremiär 25/12)

-->