Bio: Melbourne

Foton copyright (c) Folkets Bio
Då har jag kommit fram till den tredje och sista av de filmer jag skulle ha skrivit om förra veckan, eftersom de hade premiär då. Samtidigt inser jag att jag nog inte hinner skriva om alla av denna veckas premiärer idag.
Jag brukar hävda att bara för att en film är ett långsamt lågbudgetdrama på ett språk jag inte förstår, behöver det inte vara en kvalitetsfilm. Det behöver inte ens vara en bra eller intressant film. I många fall kan sådana filmer vara riktigt dåliga. Nu är MELBOURNE inte direkt en dålig film, men det mest intressanta med den är att det är en iransk film som utspelar sig i en lägenhet i just Iran.
Nej, regidebuterande Nima Javidis MELBOURNE utspelar sig inte i Melbourne. Den handlar om ett par; Amir och Sara (beklagar, jag vet inte vem som spelar vem i rollistan), som ska flytta till Melbourne. När filmen börjar har en kvinna lämnat ett spädbarn hos Amir och Sara, som håller på att packa; de ska resa samma dag. Kvinnan passar bebisen åt en granne, och hon lovar att återkomma efter ett snabbt ärende. Det dröjer - och medan hon är borta upptäcker Amir och Sara att ungen är död!
De vet inte vad de ska ta sig till - de tror först att det är de som orsakar barnets död. Men ungen kan ha varit död redan när kvinnan kom. Amir ringer ambulans, men den dröjer. Barnets far ringer på, men Amir vågar inte tala om vad som hänt - han säger att Sara gått ut på en promenad med ungen. Sedan dyker det upp fler människor i lägenheten och hela tiden måste de skärrade Amir och Sara hitta på ursäkter.

Filmen utspelar sig till 95% i lägenheten. Det handlar om filmad teater. Amirs och Saras hem är väldigt västerländskt (trapphuset är flott med marmortrappor), det hela skulle kunna utspela sig i Sverige; i en invandrartät stadsdel.
Vad som inte är västerländskt är rollfigurernas ofta besynnerliga beteende. Även om jag kan relatera till dem ganska väl, blir det ibland lite konstigt. Det är ett farligt rännande i lägenheten, folk kommer och går, och hela historien om den döda bebisen upplevde jag som svart komedi - men det är inte meningen. Det ska vara dramatiskt. Tror jag. Jag är inte riktigt säker. Hela premissen är lite skum; en okänd barnflicka lämnar en sovande bebis hos Amir och Sara samma dag de ska resa bort. Kvinnan kunde väl tagit ungen med sig i en barnvagn? Jag köpte aldrig det här - men slutet är onekligen rätt bra.
Skådespeleriet verkar vara bra. Ibland får de utbrott och skriker. Filmfotot är hyfsat. Amir och Sara kramas aldrig, eftersom Irans filmcensur förbjuder detta.
MELBOURNE är väl en ganska sympatisk film, men jag kommer förstås aldrig att se den igen.

(Biopremiär 25/9)

-->