Bio: Far from the Madding Crowd

Foton copyright (c) Twentieth Century Fox

I min recension av JAKTEN skrev jag att Thomas Vinterberg är Danmarks främste regissör. Därför undrar jag varför Vinterberg valde att följa upp den utmärkta JAKTEN med den här filmen.

Thomas Hardys roman "Fjärran från vimlets yra" publicerades 1874. Redan 1909 filmatiserades den första gången, då som kortfilm. Det har blivit åtskilliga filmatiseringar sedan dess, den mest kända kom 1967 och hade Julie Christie i huvudrollen. Jag har inte sett någon av filmerna - eller läst boken. Efter att ha sett Vinterbergs film, som av någon anledning inte försetts med svensk titel, har jag heller ingen större lust.

Hur skulle det se ut om Jane Austen hade anlitats för att skriva en Harlequinroman? Kanske som Vinterbergs film. Det första - och enda - jag associerade till när jag såg filmen, var just Harlequinromaner - så som jag tror att de är, eftersom jag inte läser sådana.

Carey Mulligan spelar den självständiga Bathsheba Everdene, som absolut inte vill ha en karl, hon vill inte underställa sig någon annan. Hon bor på en liten gård och har det inte vidare gott ställt. Matthias Schoenaerts, som ser ut som en ung Micke Nyqvist, är Gabriel Oak, en fårfarmare som lever ensam på sin gård. Utan att överhuvudtaget ha lärt känna Bathsheba, friar Gabriel till den käcka tjejen - men hon säger nej.

En natt lyckas Gabriels får rymma från inhägnaden och begår kollektivt självmord genom att hoppa utför ett stup. Gabriel förlorar allt han äger. Samtidigt får Bathsheba ärva en förmögenhet - hon flyttar in på ett enormt gods och basar över gården och dess många anställda. Hon anställer Gabriel. Han går och suktar efter Batsheba.

Den äldre och förmögne William Boldwood (Michael Sheen) gör entré. Även han vill gifta sig med den tveksamma Batsheba - medan Gabriel tittar på med sina gråtmilda sammetsögon. För att ställa till det ännu mer, introduceras den mustaschprydde kvinnotjusaren sergeant Francis Troy (Tom Sturridge), som iförd sin tjusiga, röda uniform försöker lägga beslag på den okyssta Batsheba. Den sorgsne Gabriel är rejäl och arbetar flitigt på gården, han och Batsheba tittar alltid trånande på varandra, men hon envisas med att umgås med andra män.

FAR FROM THE MADDING CROW är inte min kopp te. Carey Mulligan är onekligen söt och charmig, belgaren Matthias Schoenaarts är en traderöv, Michael Sheen är sympatisk och tillför viss klass, medan Tom Sturridge är en pellejöns. Färgerna är ofta varma, miljöerna är vackra, filmfotot tjusigt, slutet är superromantiskt. Jag fnissade emellanåt. Det är möjligt att Thomas Hardys bok anses vara något slags pionjär bland feministisk litteratur på grund av sin självständiga och hårt arbetande hjältinna, men det framgår det inte riktigt i den här filmen. I första hand är det här en tantfilm.

Återigen: varför valde Thomas Vinterberg att göra den här?

Filmen är en brittisk-amerikansk samproduktion, men även Danmark verkar vara inblandat.

Thomas Hardy ska inte förväxlas med Tom Hardy, som spelar Mad Max.

(Biopremiär 17/7)