Nekrologskrivandet går vidare. Det var inte utan att jag hoppade till en aning när jag fick nyheten om att kompositören James Horner 61 år gammal omkommit i en flygolycka.
Någon gång i slutet av 1980-talet beställde jag några videofilmer från Hobbex. Det fanns bara en sida med filmer i katalogen och titlarna var få, men jag hittade ett par av intresse - de jag minns att jag beställde, var Roger Cormans THE TERROR och den Cormanproducerade SPACE RAIDERS. Filmerna levererades med billiga kartongomslag och ett par år senare fick jag veta att en kompis jobbade på det lilla bolaget som kopierade upp dem. När bolaget kort därpå gick omkull fick jag en hel kasse filmer av min kompis.
SPACE RAIDERS från 1983 är en billig STAR WARS-inspirerad sak och när förtexterna rullade hajade jag till när jag såg att James Horner stod för musiken. James Horner? Det var ju han som gjorde musiken till ALIENS! minns jag att jag tänkte. Och hur hade Corman råd med en stor orkester till den här lilla filmen?
När jag såg SPACE RAIDERS hade jag fortfarande inte sett Cormans STAR WARS-kopia KRIGET BORTOM STJÄRNORNA från 1980. Den filmen var förhållandevis påkostad och det var till denna Horner skrivit musiken. Självklart återanvände Corman den pampiga musiken flera gånger - förutom i SPACE RAIDERS, hördes den i BARBARIAN QUEEN (som hette QUEEN OF THE NAKED STEEL i Sverige), WIZARDS OF THE LOST KINGDOM, och i ett flertal trailers (SPACE RAIDERS innehöll även rymdskeppsscener och annat som plockats från KRIGET BORTOM STJÄRNORNA).
James Horner debuterade som filmmusikkompositör 1978 med något som hette THE WATCHER, och 1979 hamnade han på Roger Cormans New World Pictures, där han bidrog med musiken till UP FROM THE DEPTHS, THE LADY IN RED och HUMANOIDS FROM THE DEEP.
Horner avancerade till Warner Bros. 1981 med Oliver Stones HANDEN SOM DÖDAR, som följdes av WOLFEN, och därefter blev det mest musik till storfilmer från de stora bolagen.Vi hittar till exempel STAR TREK II - KHANS VREDE, 48 TIMMAR, den lustiga floppen KRULL, SJÄLVMORDSPATRULLEN, STAR TREK III - SPOCKS ÅTERKOMST, COCOON - DJUPETS HEMLIGHET, COMMANDO, ovannämnda ALIENS- ÅTERKOMSTEN, WILLOW, RED HEAT och Lasse Hallströms ONCE AROUND.
James Horner Oscarnominerades ett flertal gånger, bland annat för musiken till BRAVEHEART, APOLLO 13 och AVATAR, och 1998 kammade han hem två statyetter; den ena för musiken till TITANIC, den andra för den olidliga låten "My Heart Will Go On" ur samma film.
Några av de filmer Horner skrev musik till de senaste åren är nyinspelningen av KARATE KID, THE AMZING SPIDER-MAN, och det kommande dramat SOUTHPAW.
James Horner hade ett väldigt passande efternamn - många av hans kompositioner utmärktes nämligen av bleckblåssektionen. Redan när jag såg SPACE RAIDERS undrade jag vad bleckblåsarna sysslade med - de tutar på för fullt och det är inte utan att jag undrar om det är medvetet småfalskt och konstigt på sina ställen. Liknande underligheter återkommer i flera av Horners övriga kompositioner, åtminstone i början av karriären, så jag utgår från att det är medvetet.
JAMES HORNER
1953 - 2015
R.I.P.
-->
Inlägg
4 kommentarer:
Fast det som händer här, drygt två minuter in i ”Cowboy and the Jackers” kan jag inte tro är meningen. Bläckblåsarna (som väl här består av endast två personer om jag vågar lita till mina musikaliskt oskolade öron) verkar få slut på luft efter att ha spelat ta-ta-ta-tada-tada i bortåt en minut, först den ena och sedan den andra. Orkestern som Corman anlitat hade väl inte riktigt LSO-nivå på musikerna, vilket ju är begripligt, men jag har alltid tyckt att det var märkligt att denna tagning klarade sig in på soundtrackskivan – som jag skickade efter via Starlog någon gång tidigt 1980-tal. Starlog hade ett uppslag med bilder av skivor som man kunde beställa genom att skicka en postväxel, vänta sådär ett halvt eller helt år, och sedan en dag finna en LP inslagen i wellpapp fastsatt med gummiband ens postlåda. Jag är osäker på varför jag beställde just den, jag kände varken till filmen eller Horner tidigare (det var före The Wrath of Khan). Kanske var det bara att omslaget såg lovande ut, plus att den påstods vara ”RARE!”, jag tror att Starlog själv var inblandad i utgivningen. Jag blev ju inte besviken i alla fall.
Jag har ett vagt minne av en lustig händelse med att Horner tagit på sig äran för Calle Schewens vals när den spelades till en dans i en tv-film om tidiga utvandrare till Amerika som han stod för musiken till, vilket avslöjades när filmen visades på svensk tv. Men jag lyckas inte googla upp någonting om det, och är bara 99% säker på att det var Horner.
Jo, jag lyssnade på spåret du länkade till på Twitter innan jag skrev min nekrolog, och jag kom osökt att tänka på Portsmouths symfoniorkester när hornen började kippa efter andan. (För övrigt blev jag gruvligt besviken när jag som vuxen fick veta att Portsmouths symfoniorkester var fejk)
Anekdoten om Callle Schewens vals vore fantastisk om den stämmer!
Minnet är förrädiskt: jag hittade det där jag mindes om Calle Schewens vals och det hade absolut ingenting med Horner att göra. Undrar varför jag fått för mig det. Portsmouth Sinfonia du menar, så ger i alla fall inte Wikipediaartikeln, eller någonting i dess diskussionssektion, intrycket att orkestern skulle ha varit fejk.
Under 1970- och 80-talen omnämndes Portsmouth Sinfonia i flertalet artiklar och till och med böcker (av modellen Världens sämsta/konstigaste etc), och beskrevs som en "riktig", seriös symfoniorkester, som uppträdde och spelade in skivor trots att de inte kunde spela instrument. Därför blev jag besviken när jag som vuxen fick veta att det var en medvetet experimentell plojorkester, och att Brian Eno var inblandad. De är fortfarande roliga, men inte lika roliga som de skulle ha varit om de var en hög amatörer som vägrade ge sig.
Skicka en kommentar