Bio: Solan och Ludvig - Jul i Flåklypa

Bilder copyright (c) Folkets Bio

Ibland blir man förvånad. Helt utan förvarning dök den norska barnfilmen SOLAN OCH LUDVIG - JUL I FLÅKLYPA upp som jullovsmatiné på Spegeln i Malmö. När jag kollar upp den visar den sig att filmen hade Sverigepremiär redan den elfte oktober! Var har den hållits hus? Och varför har den inte fått en riktigt bred release? Det här är faktiskt julens bästa barnfilm - och tyvärr verkar inte många få chansen att se den - istället körs Tingelingfilmer och annat upp på som samtliga biografer i hela landet.

1975 kom FLÅKLYPA GRAND PRIX - en film som blev en gigantisk succé här i Norden. Filmen älskades och jag och många andra ville ha modeller av Il Tempo Gigante; bilen som förekommer i filmen. Först som vuxen såg jag om denna norska klassiker när den kom på DVD. Det är fortfarande en trevlig film - men den hade aldrig kunnat göras idag; det är inte utan att jag reagerade på hur gammaldags rasistisk filmen är - på ett lite oskyldigt sätt. Idag hade folk gått i taket om araber och afrikaner framställts så här på film!

Det har visst gjorts en datoranimerad film om Flåklypa sedan dess, men här kommer så ännu en riktig dockfilm; norsk premiär fick den redan 2013. Riktigt varför den har figurerna Solan och Ludvig i titeln förstår jag inte riktigt; här finns även en tredje huvudperson - Reodor Felgen, han som i första filmen uppfann Il Tempo Gigante. Uppfinnaren Felgen är något slags norsk Åsa-Nisse och Flåklypa är ett norskt Knohult. Den här gången verkar dessutom Flåklypa ligga i Norge även i den svenska versionen; i första filmen hade byn placerats i Jämtland.

Det lackar mot jul i Flåklypa och lokaltidningen har lovat snö. Det är bara det att det inte finns något som liknar snö överhuvudtaget i byn. Solen skiner och byborna beklagar sig. Tidningens redaktör är den som beklagar sig mest, han har inget att skriva om - och han anklagas för att lura läsarna när han dag efter dag utlovar snö till jul. Därför frågar redaktören Felgen om han vill uppfinna en snömaskin.

Felgen får en idé och lyckas skruva ihop en mojäng som skapar snö. Han lyckas även blanda ihop en gegga som gör honom osynlig. Redaktören lägger beslag på snömaskinen, släpar upp den i ett torn och startar den. Byborna gläds först när det snöar - men maskinen funkar inte som den ska, byn dränks i snö och det håller på att bli snörekord. Detta gillar tidningsredaktören, äntligen kan han och hans tidning bli berömda.

JUL I FLÅKLYPA, som regisserats av Rasmus A Sivertsen, är en härlig film. Det är en uppfinningsrik film, ful av roliga detaljer och bisarra infall. Reodor Felgens hem är fullt av lustiga uppfinningar, de olika figurerna är kul, tidningsfolket och deras redaktion är väldigt skojigt. Filmen, som bara bara smidiga 76 minuter, håller ett perfekt tempo; den är inte hysterisk och uppskruvad som amerikanska barnfilmer, och den är inte seg och långsam, som skandinaviska barnfilmer brukar vara. Det här är rejäl familjeunderhållning från början till slut. Dockor och miljöer är otroligt välgjorda och hantverket imponerar.

... Dock undrar jag varför det är en kvinna som gör Solans röst. Så är fallet även i den norska versionen. I dialogen omnämns Solan som en man. Den malplacerade rösten får mig att tänka på lille Bob i HUSET VID KYRKOGÅRDEN; i den engelska versionen dubbades ju han av en vuxen kvinna.

Låt oss hoppas att JUL I FLÅKLYPA visas fler gånger under julhelgen, så att fler får tillfälle att se den!

(Biopremiär 11/10)