Konflikten mellan katoliker och protestanter i Nordirland måste vara något av det mest svårbegripliga i modern - hyfsat modern - tid. Rättare sagt, jag vet vad som skedde i slutet av 1960-talet, jag vet varför de slogs fram till 2007, men det är ändå märkligt och svårbegripligt. Det handlar ju inte om medeltiden, det här var moderna människor boende i samma land, i samma städer.
Den brittiska filmen '71, i regi av Yann Demange, som tidigare främst jobbat med TV, utspelar sig i Belfast 1971. Jack O'Connell spelar den unge, brittiske soldaten Gary Hook, som efter sin militärutbildning hoppas på att bli skickad till Tyskland. Så sker dock inte. På grund av eskalerande stridigheter i Belfast skickas Gary och hans förband dit - och det går fel med en gång.
Soldaterna beger sig till ett område där katoliker och protestanter i princip bor mittemot varandra med en gata mellan sig. Britterna ska visa sig välvilliga och bär inte hjälm och sköldar, men de hamnar mitt i ett upplopp. En unge stjäler vapen från soldaterna, och Gary och ytterligare en soldat rusar iväg efter grabben. Då kommer en yngling fram och skjuter ihjäl den andre soldaten. Gary lyckas komma undan.
Den vettskrämde Gary irrar ensam runt i Belfast och försöker oskadd komma tillbaka till sitt förband - något som är lättare sagt än gjort. Han träffar en liten kille som vill hjälpa honom, men de hamnar i en pub som sprängs i luften. Gary skadas - och konstaterar att diverse personer känner till hans närvaro och är ute efter honom. Och han vet inte vilka han kan lita på.
Yann Demange har gjort en extremt tät thriller. Filmen, som bland annat är inspelad i Liverpool, har en rå och skitig look; Belfast framstår som helvetet på Jorden, en nästan surrealistisk, overklig, våldsam plats, med brinnande billar längs trottoarerna. Tankarna går till FLYKTEN FRÅN NEW YORK och THE WARRIORS. Gary rör sig i en labyrint där döden lurar bakom varje gathörn, och trots detta finns det i de sunkiga hemmen människor som försöker leva vanliga liv. De bor vägg i vägg med slagfält, ungefär.
'71 innehåller en hel del stridsscener, och med undantag för en eldstrid på slutet, handlar det här om våld snarare än action. Det är ju trots allt skillnad på våld och action. Här finns inga flashiga stridsscener där hjälten dödar folk på coola, estetiskt tilltalande sätt - tvärtom är flera scener direkt ångestframkallande. Gary tvingas hugga ihjäl en fiende med kniv i en utdragen scen, där offret dör en plågsam, oheroisk död. Filmen lyckas då och då med konststycket att vara spännande på riktigt, just tack vare flera intensiva, iskalla scener. Det är påträngande och känns synnerligen realistiskt.
Jag har aldrig sett den 24-årige Jack O'Connell tidigare, men han har redan ett rätt digert CV, fast det handlar mest om TV-serier jag aldrig sett eller ens hört talas om. Han är väldigt bra i huvudrollen; han har ett rätt vanligt, lite oskuldsfullt utseende, vilket gör att Gary Hook känns som, tja, en kille vem som helst som hamnat i denna blodiga varböld till stad. Resten av rollerna innehas av rejäla karaktärsskådisar, oftast försedda med sköna mustascher och halvlångt, flottigt hår.
I en scen diskuteras David Bowie.
Rått, skitigt, spännande och utomordentligt bra. '71 är en film som måste ses!
(Biopremiär 10/10)
-->
0 kommentarer:
Skicka en kommentar